Ungas psykiska ohälsa och klimatet fokus i Fridolins sommartal på Vittsjödagarna

MP:s språkrör, utbildningsminister Gustav Fridolin, höll sitt traditionella sommartal i hemorten Vittsjö. Foto: Urban Önell

Miljöpartiet vill satsa 1,5 miljarder för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. Det meddelade Miljöpartiets språkrör och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) när han höll sitt sommartal på lördagen, traditionsenligt på hemmaplan under Vittsjödagarna.

Klimathotet var annars huvudfrågan i talet.

– Om vi inte gör någonting säger forskarna att jorden kommer att vara fyra-fem grader varmare vid seklets slut. Sist det var fem grader svalare kallades det istid, sa Gustav Fridolin bland annat för att illustrera att enorma klimatförändringar nu sker på kort tid.

Vittsjödagarna samlade som vanligt stor publik, däribland många hemvändande tidigare ortsbor.

Gustav Fridolin berättade att det han tyckt bäst om i Vittsjö alltid varit att man tar hand om varandra. Det sämsta är, liksom på många andra platser, sneglandet på grannens gräsmatta.

– Det är något grundläggande fel i samhället, sa Fridolin och förklarade att tävlan om materiell status hotar både psykisk hälsa och miljö.

Han konstaterade att forskare ser idag symptom på stress hos mycket små barn.

– På tio år har antalet barn som mår psykiskt dåligt fördubblats. Fyra av tio elvaåringar har psykosomatiska symptom som ont i huvudet, nedstämdhet och svårt att sova. I valrörelsen är det många som talar om hårdare tag. Även jag vill ha hårdare tag mot kriminalitet, men också mot psykisk ohälsa, och kanske lite mjukare tag mot varandra, sa han.

Han redovisade MP:s tolv krav för att motverka barn och ungdomars psykiska ohälsa, bland annat en köfri barn- och ungdomspsykiatri, åtgärder för att motverka mobbning, fler utbildade psykologer, stärkt kompetens i psykisk ohälsa på vårdcentralerna, att socialtjänst, skola och vård ska samarbeta mer kring varje barn som mår dåligt, en porrfri skola, rätten till kunskap om kroppslig integritet inskriven i läroplanen, stärkt läsa-skriva-räknagaranti och förbud mot reklam för skolor.

-På tio år har antalet barn som mår psykiskt dåligt fördubblats, konstaterade Gustav Fridolin och presenterade ett program med tolv punkter för att motverka ohälsa hos barn och unga. Foto: Urban Önell

Gustav Fridolin förklarade att han vill ha en politik som varken bränner ut planeten eller människan.

– För mig hänger det ihop, sa han.

Han anknöt till broshyren ”Om krisen eller kriget kommer” som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nyligen delat ut till alla hushåll.

På Vittsjödagarnas loppmarknad fanns möjlighet att göra fynd. Foto: Berit Önell

Han menade att när det gäller miljön och klimatet är frågan inte längre en fråga om krisen kommer, den är redan här. Han talade om den svenska sommartorkan som leder till sinande grundvattenmagasin och förstörda skördar, om skyfall, hagelstormar, skogsbränder och beroende av vattenbombplan. På andra håll i världen är det betydligt värre.

– 20 miljoner människor i världen är nu på flykt på grund av torka, sa Gustav Fridolin.

Han talade om att Mocambique, Thailand med flera länder enligt FN:s prognoser vid seklets slut kommer att bli obeboeliga på grund av torkan och att 150 000 dödsoffer på grund av värmeslag, infektioner, matbrist med mera i klimatförändringarnas spår kan väntas i Europa.

– Det bygger inte på att någon särskild katastrof inträffar utan bara på att vi inte gör något. Det räcker att vi fortsätter som vanligt med att köpa och slänga och äta billigt importerat antibiotikabehandlat kött, sa han.

Han konstaterade att det är svårt att fly från planten.

– Det är inte ett framtida kanske, det finns ingen tid att vänta och ingenstans att fly. Det är tid att fajtas, sa han.

Att Sverige är ett litet land gör inte ansvaret mindre.

Vittsjö Shotokan Karate hade uppvisning. Foto: Urban Önell

– Klimathotet är globalt, men varje utsläpp är lokalt. Man måste börja någonstans, det går inte att vänta på att någon annan ska göra något någon annanstans, sa Gustav Fridolin.

Men han skröt också lite om vad Miljöpartiet åstadkommit, exempelvis att Sverige nu axlar ett ledarskap i internationella miljöfrågor. När Trump lämnar Parisavtalet skriver Kalifornien istället klimatavtal med Sveriges bistånds- och klimatminister Isabella Lövin (MP).

Han talade också om vikten av att ”plastbanta” för att undvika att det finns mer plast än fisk i haven år 2050 och att han vill förbjuda mikroplaster i alla hushållsartiklar och avgiftsbelägga engångsartiklar. Tåget ska binda ihop Sverige och förnybart bränsle ska vara tillgängligt där bilen behövs, men flygskatten ska höjas.

Frilagt och Gruppen för oberoende press var på plats på Vittsjödagarna, här Urban Önell, till vänster, och Lars Nord. Foto: Berit Önell

– En del vill skrämmas med MP:s flygskatt. Men för mig är det viktigare att Thailand finns kvar än att det är skattefritt att åka dit och vi måste klara att fatta även obekväma beslut, sa Gustav Fridolin.

Omkring 150 personer var samlade vid Godsmagasinet för att höra talet. Även i övrigt var det mycket folk på Vittsjödagarna. På marknaden stod föreningar, företag, politiska partier med flera på rad. Frilagt var också på plats för att informera och tala med intresserade om vikten av granskande journalistik i allmänhet och tidningens arbete i Hässleholmsområdet i synnerhet.

På Bäckabros parkering visade kommunpolisen och Vittsjö räddningsvärn upp sina fordon till många barns förtjusning.

– Det är härligt att få vara med på Vittsjödagarna. Vi brukar vara hemma i juni och ibland blir det under Vittsjödagarna, sa Jenny Tecklenburg, tidigare Vittsjöbo som flyttat till Orlando, Florida.

Hon satte sig i brandbilen med sonen Noah som först var lite blyg, men sedan knappt ville klättra ner igen.

Hemvändarna Jenny Tecklenburg med sonen Noah passade på att provsitta brandbilen. Foto: Berit Önell
-Vi i räddningsvärnen borde ses som en resurs och en kunskapsbank, sa Martin Andersen i Vittsjö räddningsvärn som inom kort blir av med sin stora brandbil. Foto: Berit Önell

För räddningsvärnets stora brandbil är det troligen sista sommaren. De nya bilar som kommunen beslutat köpa in till de frivilliga räddningsvärnen är betydligt mindre och rymmer varken den utrustning eller bemanning som används idag.

– Jag förstår inte hur de tänker. Brandvärnen kostar inte mycket. Vi som är med bor här och är engagerade i byn. De ansvariga borde tänka mer med hjärtat och mindre på avkastningskrav och också se oss som en resurs och en kunskapsbank. Men vi får kämpa vidare och försöka hålla ställningarna här uppe, sa Martin Andersen.

Det är inte bestämt vad som ska hända med den gamla brandbilen från 1979.

– Den är nog den äldsta i organisationen. Kanske Hässleholms museum vill ha den, de har redan en som är lite nyare, berättade Martin Andersen.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com