Skattekollen tar betalt för att ge insyn som redan finns

Kommunfullmäktige ska ta ställning till om Hässleholms kommun ska köpa in tjänsten Skattekollen.

Ska kommunen exportera sina siffror till ett externt företag som på ett pedagogiskt sätt visar enskilda invånare hur den skatt de betalar fördelas på olika verksamheter? Eller kan kommunen själv ge denna insyn? Vid kommunfullmäktiges sammanträde imorgon kväll är Lena Svenssons (C ) motion om att införa tjänsten Skattekollen ett av ärendena på dagordningen.

En oenig kommunstyrelse föreslår att motionen tillstyrks, trots att ekonomikontoret avråder och menar att insynen redan finns i kommunen årsredovisning.

Ett av syftena är att visa att kostnaden för politiken är jämförelsevis liten. Frilagts granskning visar också att Skattekollen har brister och att några andra kommuner slutat använda tjänsten för flera år sedan – för att få eller ingen efterfrågar den – men missat att säga upp den.

Lena Svensson vill att Skattekollen ska ge kommuninvånarna bättre koll på hur skattepengarna används – och att en jämförelsevis liten andel går till politiken. Foto: Berit Önell

Lena Svensson vill ge skattebetalarna bättre insyn i hur skattepengarna används.

Ekonomienheten menar dock i sitt remissvar inför beslutet att årsredovisningens ger en bra insyn i den kommunala ekonomin via den så kallade hundrakronan.

Kommunen kan dessutom själv om så önskas enkelt bearbeta sina siffror så att de kan redovisas på det sätt som Skattekollen gör, bekräftar ekonomikontoret för Frilagt.

– Men vi har i dagsläget inte en egen kapacitet att presentera siffrorna så snyggt layoutmässigt som Skattekollen gör. Det berömmet får Skattekontrollen absolut ha, säger kommunens ekonomichef Eva-Lotta Svensson.

Hur mycket tid de skulle behöva för att själv ta fram siffror respektive tiden de behöver lägga för att få igång tjänsten har inte beräknats. Inte heller hur mycket det kan bli i driftskostnad för att få en Skattekollensida att löpande fungera. Kostnaden för att få använda Skattekollen är däremot klar; 1 625 kronor i månaden.

– Det krävs lite handpåläggning för att få igång tjänsten, medger Lena Svensson.

Inte heller Joachim Fors (S), som ersatte Lena Wallentheim i kommunsstyrelsen då motionen antogs för att gå vidare till beslut i fullmäktige, har tänkt så mycket mer kring Skattekollen.

– Vi grottar inte ner oss i vilka siffror som ska in, säger han.

Att ge kommunens skattebetalare en snabb, pedagogisk och tydlig bild av vad hens skatt används till, menar motionären Lena Svensson (c) är syftet. Men vilka siffror det ska vara har hon inte tänkt så mycket över. Hon svarar först att det kan vara lite olika – sen går hon över till att det är budgetvärden, men ändrar sig till att det nog blir årsredovisningsvärden.

Ekonomikontoret har inte tillfrågats om kommunen själv skulle kunna ge invånarna insynen.

De rödgröna politiksidan säger sig vara förvånade över att det erbjudandet i så fall inte stod i ekonomikontorets remissvar.

Varför har inte ni frågat ekonomikontoret?

-Jag kan ju tycka att de då borde ha berättat det för oss, säger Lena Wallentheim (S).

Men det är en ganska enkel matematik att transferera hundrakronan till att bli lönerelaterad bara man vet skattesatsen – så detta kan såklart ekonomiavdelningen också beräkna. Siffrorna som hanteras är kommunens egna. Skattekollen byggs upp av kommunen. Varför frågade ni inte ekonomikontoret mer om det?

– Vi tycker att Skattekollen är snygg och enkel och ger skattebetalaren tydligt och pedagogiskt besked om hur pengarna används och det räcker för oss, svarar Lena Svensson.

Ekonomikontorets tjänstemän säger att de inte svarat på om de kan ta fram motsvarande tjänst eftersom ingen har frågat dem. I sitt remissvar om hur de såg på motionen har de istället lagt fokus på att berätta att skattebetalaren redan har insynen via hundrakronan och de därför inte ser nyttan med att ge ett svar baserat på en månadslön.

-Vad kan du dra för slutsatser om verksamhetens effektivitet eller kvalitet utifrån hur mycket pengar just du bidrar med, undrar ekonomichef Eva-Lotta Svensson.

Hennes avdelning förordar att det är den typen av analyser och kvalitetsvärderingar som det ska vara fokus på att få.

Inte säkert rättvisande och inte jämförbart

Skattekollen tar inte heller hänsyn till några skattetekniska effekter som grundavdrag och den speglar därför inte säkert den verkliga skattesumman som lönen för varje enskild resulterar i. Det kommer att kunna visas en falskt för hög summa pengar som trillar in i kommunen skattkista utifrån enbart att Skattekollen matas med uppgiften om en månadslön.

Detta vill Skattekollens skapare Filip Hadenius inte så gärna prata om, men medger att det är så när frågan upprepas. Istället vill han framhålla det pedagogiska i att skattebetalaren i hans kalkylprogram ser mer detaljerat hur lönesumman fördelar sig.

-Min åsikt är att skattesystemet är extremt komplicerat och det har föranlett att befolkningen är extremt outbildad, tyvärr, säger Filip Hadenius.

Han menar att problemet är att det finns en informationsbrist kring hur pengarna används.

-För att man ska få igenom den informationen så behöver det ske vissa förenklingar annars tappar man folks intresse direkt, anser Filip Hadenius.

De siffror som Skattekollen bygger sina kalkyler på är de som kommunen själv tar fram och levererar in via de redovisningskoder som alla kommuner använder. Alternativt bygger kalkylerna på kommunens budgetvärden.

Skattebetalaren och allmänhet kan lätt felaktigt tro att olika kommuners siffror kan jämföras med varandra i Skattekollen. Men kommunerna måste själva strukturera upp sin egen modell för vilka kostnader som ska tas upp under vilka rubriker; liksom de själva beslutar om vilken grad av nedbrytning som ska visas upp. Därför blir kommunernas redovisning av siffrorna olika i Skattekollen.

-Det blir ändå ofta ganska lika, men det är rätt att varje kommun får själv bestämma hur de vill bygga sin skattekoll och hur de vill redovisa sina siffror, säger Filip Hadenius – och bekräftar att det därför inte är ett rakt kommunjämförande verktyg.

Inget mervärde

Hundrakronan visar kommunens verksamheters kostnad utifrån hur hundra skattekronor fördelar sig i den godkända årsredovisningens siffror. Den ger en procentuell uppdelning av de verksamheter som valts ut och är en helhet av kommunens verksamhet. Den är inte så detaljerad och den visar vad som faktiskt hänt.

Skattekollen blir oftast en mix av vad som har hänt och användarens nuvarande månadslön. Eller en löns förhållande till en kommuns budget. Med allt vad osäkerhet en sådan kalkyl innebär och svårighet att hålla siffrorna aktuella.

-Att införa Skattekollen ser vi på ekonomikontoret helt enkelt inte skulle tillföra något mervärde, säger Eva-Lotta Svensson och hennes medarbetare.

Ett annat skäl för att införa Skattekollen verkar vara att få visa upp att kostnaden för politiken är en försvinnande liten del av de totala kostnaderna.

-Man kan få intrycket av våra lokala politiker att vi lägger enormt mycket pengar på fel saker, men det tror inte jag och det är därför vi vill ha detta enkla pedagogiska verktyg, säger Lena Svensson.

Samma argument tar Skattekollens ägare upp i sin marknadsföring.

Ett ytterligare skäl som Lena Svensson, och också Filip Hadenius, framhåller är att Skattekollen kan användas i skolor för att ge elever begrepp om kommunens verksamhet.

Missvisande marknadsföring

Hadenius uppger på sin hemsida att cirka 45 kommuner använder Skattekollen. En rundringning bland ett tiotal av dessa, slumpvis utvalda, visade att några av dem hade slutat använda tjänsten för flera år sedan.

Deras hemsidor ligger kvar – men med inaktuella basuppgifter. Det återkommande svaret på varför de slutat är att de upptäckt att få eller ingen längre efterfrågar tjänsten eller att den har glömts av och att det är lätt att en tjänst bara hänger med av ren slentrian.

-Precis när Skattekollen var ny och det skrivits om den i tidningen fanns ett intresse, men det avtog snabbt. Det är inget hett ämne och det verkar mest vara politiker som är inne och tittar. Men vi är tacksamma att bli uppmärksammade på att vi inte skött oss och glömt bort att vi hade tjänsten kvar och vi ska nu avsluta den, säger en tjänsteman på en av kommunerna till Frilagt.

Drygt hälften av de kontaktade kommunerna är nöjda med tjänsten eller säger att de inte nåtts av annat besked än att de fortsätter använda tjänsten. Hur mycket den används har dock ingen av de Frilagt talat med någon statistik på.

Att inaktiva kommuner inte städats bort från Skattekollens egen hemsida och missvisande används marknadsförande, menar Filip Hadenius enbart bero på att han haft för mycket att göra för att upptäcka det. Men framför allt beror det på att kommunerna själva inte har sagt upp tjänsten.

-Jag försöker hålla sidorna uppdaterade. Här har jag kanske missat lite, men jag måste kräva av kunderna att de själv tar ansvar för att avsluta tjänsten korrekt, säger Filip Hadenius.

Att två användare påstås vara på gång att börja använda Skattekollen visade sig vara en felaktig information på Skattekollens hemsidan. Varken i Region Uppsala eller i Tjörns kommun känner man till att det skulle vara aktuellt att ansluta sig till Skattekollen. Båda kontaktades för några år sedan av Filip Hadenius, men samtalet upphörde snabbt och inga avtal slöts.

Filip Hadenius marknadsför sig bland annat direkt till tjänstemän och politiker i Almedalen.

I kommunstyrelsen fick Lena Svensson stöd av den rödgröna majoriteten. Allianspartierna och SD reserverade sig mot beslutet. I fullmäktige är majoritetsförhållandet det omvända. Om alla ledamöter är på plats kan det alltså bli ett nej till Skattekollen.

Lotta Persson

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com