Årets Europaforum i Hässleholm inleddes på måndagen med en ceremoni till minne av Lorenz Pucher, eldsjälen som drog igång arrangemanget 2002 och därmed satte Hässleholm på Europakartan.
Kommunfullmäktiges ordförande Douglas Roth ledde minnesstunden och förklarade att kommunen ska förvalta det som byggts upp. Dagens första seminarium angav kanske inriktningen med rubriken Framtidsvisioner och ödesfrågor – vilket EU vill Sverige ha?
Lorennz Pucher, som avled i januari efter en längre tids sjukdom, var född i Österrike och ceremonin hölls på både svenska och tyska. Österrikes vice ambassadör Gabriele Zobl-Kratschmann talade liksom Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Musiklärare från Hässleholms kulturskola framförde musik på flygel och trumpet.
Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) invigningstalade och påminde om att den västerländska demokratin inte kan tas för given. Deltagarna i det följande panelsamtalet återkom också till försvaret av den så kallade liberala demokratin i ett Europa där Storbritannien är på väg att lämna EU och nationalistiska partier fått stort inflytande i flera länder. Vilken EU-politik de svenska partierna vill driva har det talats ganska tyst om i valrörelsen hittills.
Cecilia Malmström (L), Sveriges EU-kommissionär med ansvar för handelsfrågor, som medverkat på Europaforum många gånger anknöt till Berlinmurens fall 1989. Tiden därefter var framtidstron stark och en amerikansk statsvetare förutspådde demokratins bestående seger i världen.
-Han hade tyvärr fel, konstaterade Cecilia Malmström.
Hon beskrev hur populism växt fram och misstron inom och mellan länder förstärkts.
-Polen har inte längre ett oberoende rättssystem, förklarade hon och berättade att det pågår diskussioner om att dra in Polens rösträtt i EU eftersom landet bryter mot EU:s grundprinciper.
Den ändrade amerikanska politiken innebär att EU inte längre ses som en naturlig samarbetspartner utan snarare som en fiende. USA:s stål- och aluminiumtullar är enligt världshandelsorganisationen WTO rättsvidriga och situationen i Ryssland, Turkiet och Kina är oroande.
-Men det finns också en trend i motsatt riktning. Aldrig tidigare har det varit så stort stöd för EU-samarbetet. 67 procent av medborgarna anser att deras land tjänat på medlemskapet och ekonomin är på väg åt rätt håll i alla länder, sa Cecilia Malmström.
Något speciellt du är intresserad av i år?
-Jag hoppas få svar på frågor och höra vad de faktiskt gör och har åstadkommit. Som till exempel vad Cecilia Malmström faktiskt arbetar med och vad det blir för resultat av det. Sådant har aldrig kommit fram i något nyhetsmedia. Foto: Lotta Persson
Hon betonade att det svenska valet är viktigt också med tanke på utvecklingen i EU eftersom det är de som styr Sverige som också representerar landet i EU.
Samtalet rörde sig även kring miljö, klimat, arbetsrätt och flyktingmottagande, frågor som är svåra att lösa inom nationalstaterna eftersom de är gränsöverskridande.
-Vi kan inte tillåta vissa länder att bara ta del av russinen i kakan, sa Tina Acketoft (L).
EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP) talade om att ett hållbart och öppet EU är på väg, men betonade också att det finns mycket mer att göra. Han ville bland annat minska de fossila bränslena i transportsektorn och investera i hållbar infrastruktur, främst höghastighetståg.
-Vi måste göra utsläppen dyrare och investera hållbart, sa han.
Tidigare jordbruksministern Eskil Erlandsson (C ) betonade vikten av att behålla Storbritannien i värdegemenskapen trots Brexit.
På frågan om en koldioxidskatt på EU-nivå svarade Marie Granlund (S) nej.
-Jättebra med koldioxidskatt, men på nationell nivå, sa hon.
När publiken fick ställa frågor handlade det bland annat om miljö, hälsa, hur snart det kan bli sanktioner mot Ungern och Polen och om EU planerar flyktingläger i Afrika.
Ingen i panelen trodde på flyktingläger i Afrika i syfte att asylsökande inte ska komma in i EU förrän deras sak är prövad.
-Frågan kom upp och det blev blankt nej från Tunisien och Algeriet, så det tror jag inte på alls. Jag tror mer på en human flyktingpolitik, sa Jakop Dalunde.
Marie Granlund förklarade att hennes parti inte tagit ställning ännu, men att om det skulle bli aktuellt måste lägren drivas i nära samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR.
Eskil Erlandsson förklarade att det måste få ta tid att besluta om åtgärder mot Ungern och Polen.
-Rättssäkerhet tar tid. I en demokrati tar det tid, sa han. Det är samma sak med vårt vatten som både är en bristvara och kontaminerat. Vi har direktiv, men de tar tid att verkställa, sa han.
Berit Önell
