En åldersdement man möttes inte upp av hemtjänsten efter ett akut sjukhusbesök. Mannen lämnades i långkalsonger och utan nyckel på gatan utanför sin bostad. En granne fann och hjälpte honom in.

Händelsen dokumenterades inte av personalen. Anhöriga fick i stället reda på vad som hade hänt först dagen efteråt och via den granne som hjälpt mannen.

Svärdottern upptäckte också att mannen inte hade ätit sin medicin, trots att ansvarig sjuksköterska signerat att han tagit den.

Nu framför de anhöriga allvarlig kritik och begär förklaringar av hemtjänsten.

Svärdottern berättar i sitt brev till hemtjänsten i Hässleholms kommun att de anhöriga vid middagstid onsdagen den 5 september larmades av hemvården. De fick då veta att deras släkting ramlat i sin bostad och sänts akut till sjukhuset i Kristianstad. Eftersom huvudet slagit i skulle det kontrolleras så att ingen blödning uppstått. Mannen är i ökad risk eftersom han äter en blodförtunnande medicin.

En stund senare ringde en hemsjuksköterska upp igen. Hon berättade att personalen trodde att mannen legat ett tag på golvet innan han larmat. Hon sa också att han inte tagit sin medicin och att han kanske varit på väg till sitt kök för att ta den. Svärdottern reagerade på den informationen eftersom hon visste att mannen inte själv hanterar sin medicin. Det skulle senare visa sig att den felaktigt signerats som intagen.

Den oroliga svärdottern ringde på onsdagseftermiddagen sjukhuset. Hon fick då veta att ingen hjärnblödning hade inträffat och att mannen skulle få åka hem. Svärdottern påpekade till sjukhusläkaren att mannen var åldersdement.

Hon ringde också upp en hemsjuksköterska som lovade förvarna hemtjänsten att sjukhuset kom att kontakta dem om hemtransporten. Klockan var då 15.42 på onsdagen. Mannen ska sedan ha åkt från sjukhuset i en taxi klockan 18.30.

Lämnad på gatan utan nyckel

Att mannen inte kom hem på ett bra sätt fick de anhöriga reda på först på torsdagsmorgonen. Och då från mannens granne. Han ringde sonen om att han vid 19-tiden på onsdagskvällen hittat mannen stående på gatan utanför sitt boende iklädd långkalsonger, skjorta och en väst. Enligt grannen verkade han förvirrad och var utan nyckel.

Grannen hade fått tag på en sjuksköterska per telefon. Hon uppmanade dem att trycka på mannens larm för att få hjälp att komma in. Telefonsamtalet hann avslutas innan grannen konstaterade att mannen inte hade sitt larm på sig.

Ett nytt telefonsamtal till sjuksköterskan ringdes och först då larmade hon hemtjänsten.

Svärdottern uttrycker upprördhet över hanteringen av mannens hemtransport och hela förloppet.

-Hur kunde detta ske och varför hade ingen berättat för oss om det, undrar hon i både sitt brev till omsorgsförvaltningen och i ett sms till hemtjänsten.

Svärdottern ringde upp hemtjänsten vid klockan 10 på torsdagen för att undra om den uteblivna informationen till familjen men hon fick då bara en telefonsvararkontakt.

Klockan 13.16 hörde hemtjänsten av sig och berättade att inte heller de hade fått någon information om att mannens hemkomst varit problematisk.

Ingen avvikelserapport

Ingen avvikelserapport om incidenten hade upprättats av kvällspersonalen.

Den uppringande hemtjänstpersonalen hälsade svärdottern att hon var chockad över både detta och själva incidenten. Hon uttryckte att det var beklagligt och oacceptabelt och sa att det snarast skulle utredas. Hon uppmanade ändå de anhöriga att anmäla det inträffade.

Svärdottern spårade med hjälp av färdtjänsten själv upp den aktuella chauffören. Han hade uppmärksammat att mannen saknade nyckel och därför erbjudit honom att följa med tillbaka till sjukhuset. Men mannen ville bli avsläppt för att vänta på att hemtjänsten skulle komma och öppna. Ett val chauffören kände att han behövde respektera eftersom sjukresan som beställts inte var en ”hand till hand”-resa. Hade den varit det så skulle färdtjänsten haft ett ansvar att se till att patienten möttes upp.

Svärdottern listar i sitt brev till omsorgsnämnden upp flera punkter med problem som hon tycker sig se när hon nu har tittat på händelsekedjan. De anhörigas bestörtning över att mannen kunde lämnas lättklädd och utelåst framkommer klart i texten.

-Han kunde fallit igen och legat hela natten i trädgården och kanske till och med dött, skriver svärdottern.

Hon tar också upp att mannen nu skäms över att han hade stått ute på gatan i långkalsonger. Själv mindes han inte så mycket av själva sjukhusbesöket, men har tagit in det som hände vid hemkomsten i efterhand och enligt svärdottern oroas han av det.

-Vi anhöriga är chockade av det som hände och det skapar oro. Samtidigt är vi oftast mycket nöjda med hemtjänsten och det finns mycket duktig personal. Men vi vill inte att detta händer igen och därför lämnar jag in denna beskrivning, avslutar svärdottern brevet till omsorgen.

Hur ser hemtjänsten på det inträffade?

-Vi kommer att göra en utredning och idag kan jag inte ge några mer kommentarer – man måste först titta för att veta vad som är vad, säger Ingela Nilsson; ansvarig chef för hemsjukvården.

Att det blir en lex Sarah-rapport menar hon är givet, men hur många avvikelser som skrivits i ärendet kan hon idag inte uttala sig om.

-Jag är hemma nu och ingen av oss kan nå verksamhetschefen idag, svarar Ingela Nilsson Frilagt några minuter över klockan 16.

Tycker du att du ser att det rent generellt skrivs tillräckligt med avvikelser i hemtjänsten?

-Det är alltid en svår fråga att svara på, för hur definierar du mörkertalet?

Hur ser det ut hos er med avvikelser som ni i efterhand konstaterar inte blev gjorda?

-Vi tycker att vi generellt är duktiga på att göra avvikelser, säger Ingela Nilsson och svarar inte på frågan mer än så.

Lotta Persson