En halv miljard i underhållsskuld

– Underhållsskulden kan röra sig om en halv miljard.

Den uppskattningen av eftersatt fastighetsunderhåll gjorde tekniska förvaltningens chef Mats Svensson i samband med budgetförhandlingarna i kommunfullmäktige i förra veckan. Han varnar nu för att det i en snar framtid kan dyka upp ännu fler stora akuta behov likt Sösdalabadet.

Speciellt oroar han sig för skolor, fritidshem, badhus och idrottsanläggningar.

Han ser som huvudorsak att fastighetsunderhåll inte har prioriterats politiskt. Pengar, personal och prioriteringar har saknats. Men inte kunskap om läget.

Enligt tekniske chefen Mats Svensson är det inte överblicken över behovet av underhåll på kommunens fastigheter som saknas – utan pengarna. Nu minskar budgeten för detta ytterligare. Foto: Lotta Persson

Med nuvarande takt spår Mats Svensson att fullständiga underhållsplaner är på plats tidigast i slutet av 2019. Senast sådana fanns var 2006. Nu blir de digitala. Tio procent av fastighetsbeståndet är idag inlagt. Men det förändrar inte underhållsläget. Det behövs en halv miljard om dagens behov ska kunna åtgärdas.

Det är en luttrad och smått resignerad teknisk chef som analyserar läget från sin horisont.

– Ska man ha underhållsplaner och kunna jobba med en underhållsbudget så måste där finnas pengar, säger han.

2006 köpte kommunen in hjälp av en extern konsult för att skapa planer. Men pengar att genomföra dem saknades och då går det snabbt att halka efter.

– Får vi bara hälften av underhållspengarna år ett – ja då gör vi hälften av listan. År två är det helt plötsligt hela det behovet och ett halvt till, konstaterar Mats Svensson.

– När man får börja rycka och klippa så det är nästan omöjligt att upprätta en underhållsplan. Det blir en enorm dokumentation när det hela tiden är alldeles för lite pengar, konstaterar han som svar på hur han ser på effekterna och utvecklingen.

Efter kritik 2015 från revisionen, och när tekniska åter blivit en egen förvaltning, kom krav på att uppdatera och digitalisera det föråldrade fastighetssystemet och skapa en kostnadseffektivare fastighetsförvaltning.

Enligt Mats Svensson är det ett fungerande system som nu införts. All energiuppföljning, allt planerat och löpande underhåll samlas in. Problemet är att det saknats pengar och personalresurser att digitalisera. I slutet av 2019 tror Mats Svensson att digitaliserade underhållsplaner finns på allt.

Två fastighetsförvaltare har förstärkts till tre och en fjärde är på väg in.

– Nu finns det möjligheter för dem att hinna med. Tidigare hade vi 225 000 kvadratmeter per person att hantera, när snittet i Sverige är 75 000 kvadratmeter, konstaterar Mats Svensson.

Någon uttalad målsättning eller deadline för när den digitala underhållsplaneringen ska vara fullständig har han däremot inte för att han menar att resurser först måste in.

Det finns ytterligare skäl, förknippade med personalfrågan.

– Avdelningschef Tobias Oscarsson har fått en annan tjänst hos oss så det ska komma in en ny avdelningschef också.

Mats Svensson menar att det kommer att ta lite tid innan de två nya kompetenserna lärt sig allt och kommit in i jobbet.

– Men de nu anställda på förvaltarsidan är alla fyra diplomerade och utbildade fastighetsförvaltare och så var det inte innan, det heller.

Att göra en tillfällig satsning för att komma ikapp – som ni gjorde 2006 – det är inte något att göra nu?

– Det skulle vara möjligt, men då måste vi få ekonomiska medel för det. Nu får vi in den fjärde förvaltaren; så vi har för avsikt att göra det själva, menar Mats Svensson.

Är inte brist på underhållsöversikt en akilleshäl som man snabbt skulle vilja åtgärda?

– Jag skulle säga att vi har hyfsat koll på våra fastigheter. Det finns bara inte digitalt så att man kan trycka på en knapp och skriva ut det, menar Mats Svensson.

Så läget kring överblick är inte så förtvivlat som det låter? Du känner inte riktigt igen dig i den bilden?

– Nej, jag skulle säga att jag har väldigt god insikt i våra fastigheter och den bristen, men det är helt orimliga budgetmedel att jobba med och nu sänker man ju det; tar bort sju miljoner.

Tar politikerna då sitt ansvar?

– Man har inte prioriterat fastighetsförvaltning, nej – det har man inte gjort, svarar Mats Svensson.

Den välkända Parkvillan, byggd kring 1920 som lärarbostad, klarade sig undan rivningshotet, men är en av de misskötta fastigheterna på listan.

Du kan inte känna något ansvar för läget med det stora underhållsunderskottet? Ni på tekniska har inte gjort något galet?

– Vi har äskat underhållspengar fortlöpande och nämnden har varit väl medveten och vid varje dialogträff med kommunstyrelsen har det redovisats hur undermåligt det är och vilka behov som finns och vilken bemanning vi ligger på. Vid varje beredning har vi påvisat att vi ligger på hälften av det prognostiserade. Så det har varit väl känt.

Är det orimliga krav och förväntningar på effektiviseringar och/eller sparkrav som gjort att ni har pressats ytterligare in i väggen?

– Ja, utöver underhållspengarna som saknas så har vi fått kravet att vi ska avyttra och sälja fastigheter för att minska driften med åtta miljoner kronor. Listan har presenterats, men den har man inte varit villig att ta ställning till, säger Mats Svensson – och är tydligt kritisk till uteblivna prioriteringssamtal.

– Det hör vi ju nu när man debatterar en simhall och Vanneberga skola – att det är jättejobbigt politiskt, menar han.

På listan, som Frilagt tagit del, av finns bland annat fastigheterna Magnarpskolonin, Militärmuseeum, Parkvillan, Lille Mats fritidshem och Blåbärsdalen.

Simhallen i Sösdala är en av de många fastigheter som inte underhållits som den borde.
Foto: Lotta Persson

Borde inte Sösdalabadet ha legat där – om det nu är så dåligt?

– Det är fritidsförvaltningen som har driftat och köpt upp den entreprenaden av en privat entreprenör.

Men, kan ni på tekniska backa ifrån att ni ändå skulle ha haft koll?

– Det är klart att man ska ha koll på sina fastigheter. Men vi har inte haft samma insyn eftersom vi inte själv har driftat anläggningen. Den har legat på en extern part.

Vad har ni gjort åt det?

– Ja, det är resurser.

Ni har accepterat bristerna i brist på resurser?

– Vi har inte accepterat det. Det har lyfts upp med nämnden och vid dialogträffarna och lyfts vid budgetdialogerna – men när sedan inte resurserna kommer, så får man stilla acceptera, menar Mats Svensson.

Även om kommunen via fritids delegerat ut detta så måste ni väl kolla upp att underhållet i er fastighet skötts?

– Ja, vi vet att Sösdalabadet har varit undermåligt – men där finns inga pengar. Det ser vi ju nu också med Qpoolen och med Legionella.

Då kan det poppa upp massor av objekt här nu i framtiden?

– Det kommer säkert fler, det gör det, instämmer Mats Svensson och nämner skolor, förskolor, badhus och idrottshallar.

Menar du då även Bjärnums badhus?

– Jag skulle säga att under en tioårsperiod så är min allmänna bedömning att vi inte har några problem med Bjärnums simhall, säger Mats Svensson

Om Tyringe tänker han likadant. För bara ett par år sedan byttes hela reningsanläggningen där.

– Sämst i skick är Sösdala och därefter är det Qpoolen, summerar Mats de eventuella underhållshoten angående baden.

Sösdalabadet får nu anses ha förflyttats till en annan plats i underhållsligan. Men vad som ska göras med den del av fastigheten som badet ligger i saknas det idag planer för. Därmed finns inte heller kunskap om framtida kostnader.

Kommunalråd Lars Johnsson(M) har nu sagt att badkapacitetsmässigt skulle det i princip räcka med ett bad i Hässleholms kommun. Hur ser du på det?

– Ja, det är en politisk bedömning. Jämför vi oss med andra kommuner så är det klart att Malmö och Kristianstad och många andra inte har så här många badhus – men det är ju en helt annan fråga.

Men du har ju också ett slags ansvar; som ser helheten?

– Mitt ansvar är att se till så att anläggningarna är i sådant skick så att de går att nyttja. Och det har vi ju sett tydliga exempel på här; med Legionella och badhuset i Sösdala, att vi har ju hur mycket brister som helst, svarar Mats Svensson.

Kan du tala om för politiken att här behöver ni kanske börja diskutera om verksamheten ska och kan ha den här omfattningen?

– Nej, men när vi pratar om lokalförsörjning så har jag ju nog aldrig fått en fråga eller någon som säger att vi har för mycket lokaler. Aldrig. Men alla påvisar att de ska få mer.

Du önskar nu att ni får in den typen av besked? Att fler kommer och berättar för er vad som kan samlokaliseras?

– Alltså de blir tvingade till det. Lokalstrategen som vi anställde detta året flyttas nu upp centralt. Han tar fram en ny lokalförsörjningsplan och han har också tagit fram det här exemplet som politiken nu ivrigt lyfter – att vi ska ha en lokalplanering – hur vi nyttjar våra lokaler.

Att tjänstens placering förändras så att den ligger under kommunledningen är ett strategiskt beslut förklarar och gillar Mats Svensson. Han har också rekommenderat det.

– Det bygger på att tekniska förvaltningen är en förvaltning som alla andra. Nu det blir lättare för kommunstyrelsen att ställa krav direkt.

Lotta Persson

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com