Förtroendevalda i Hässleholms kommun ska ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst för sidouppdrag även om de har fast arvode på mer än 25 procent. Det har nu kommunstyrelsen, som avgör hur bestämmelserna ska tolkas, slagit fast. Reglementet ska också ses över och förtydligas, så att det inte ska finnas några oklarheter.

SD och FV ville ha kvar nuvarande praxis, det vill säga ingen ersättning alls för förlorad arbetsinkomst till dem som är arvoderade på minst 25 procent. Båda partierna reserverade sig mot beslutet.

Kristianstadsbladet var i januari först med att berätta att politiker tolkat reglerna olika. Exempelvis hade Joachim Fors (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden med ett fast arvode på 27 procent, redovisat förlorad arbetsförtjänst i strid mot praxis. Förra mandatperioden tog han ut 133 000 kronor.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) och kommunalrådet Lena Wallentheim (S) var överens om beslutet i kommunstyrelsen. Båda säger också att bestämmelserna tolkats på det sättet sedan 1990-talet.

De senaste åren har politiker som frågat tjänstemännen fått ett annat svar och en ny praxis har utvecklats.

– Jag har nekats ersättning, säger kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) som under förra mandatperioden var vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Hon är väldigt kritisk till kommunstyrelsens beslut.

– Jag tycker att vi har tolkat det här rätt. Det är inte rimligt att vi ska ha kunna få hur mycket pengar som helst. Då får vi kanske sänka arvodesprocenten istället, säger hon.

Hon vill dock inte svara på om hon kommer att begära ut ersättning retroaktivt, när det nu står klart att hon har rätt till det. Samtidigt som hon fått nej har alltså andra kunna kvittera ut ersättning.

– Man har fått olika besked beroende på vem man frågat, säger Lars Johnsson.

Hanna Nilsson säger att hon ska prata med partigruppen om hur hon ska förhålla sig.

– Alla ska behandlas lika, säger hon.

Enligt Lars Johnsson och Lena Wallentheim kan de politiker som fått fel information om tolkningen ha rätt till ersättning för mer än ett år tillbaka. Annars ska ansökan om ersättning skickas in inom ett år.

Lena Wallentheim och Lars Johnsson betonar att förtroendevalda enligt kommunallagen har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. De reglerna infördes 1992 för att det blivit allt svårare att rekrytera personer till olika förtroendeuppdrag. En dom i högsta förvaltningsdomstolen gav Lunds kommun bakläxa för att inga förtroendevalda med årsarvoden fick ersättning för förlorad arbetsinkomst.

– Folk ska kunna ta ledigt från jobbet för politiska uppdrag, säger Lena Wallentheim.

Dessutom kan den striktare tolkningen av reglerna i Hässleholm leda till att den som har ett arvode på 15 procent och ett antal sidouppdrag får mer än den som är arvoderad på 25 procent, oavsett hur många ytterligare uppdrag som tillkommer.

Lars Johnsson anser att en översyn av reglementet behövs.

– Det haltar eftersom pensionsreglerna ändrats, säger han.

Med det menar han att kommunen fortsatt låta arvode på 25 procent motsvara 40 procent, trots att de nya pensionsreglerna inte som det tidigare ger förmånliga villkor för den med minst 40 procents arvode.

Björn Widmark (FV) befarar med den generösare tolkningen stora retroaktiva utbetalningar till en rad politiker. Han ville i sin reservation istället att de som fått ersättning i strid mot den striktare tolkningen skulle bli skyldiga att återbetala. FV:s ersättare Daniel Talmid uttryckte sig på liknande sätt i en protokollsanteckning.

Berit Önell