Företagare vädjar för industriteknikprogram Nyrenoverade maskiner på plats

Nyrenoverade maskiner har anlänt till Jacobsskolan. 3,2 miljoner kronor har satsats på nyinköp och renovering. Här visar läraren Roger Fast och eleverna Robin Nilsson, till vänster, och Måns Johansson en fräs, några dagar innan politikerna ska besluta om det nedläggningshotade industriteknikprogrammets framtid. Foto: Lotta Persson

Företrädare för åtta företag vädjar nu i en skrivelse till Hässleholms kommun om att fortsätta satsa på gymnasieskolans industriteknikprogram.

– Jag tycker att det skulle vara en katastrof om det läggs ner, säger Jonas Fischer, vd på Automationsteknik som ser ett stort behov av arbetskraft med den utbildning som programmet ger.

Han är förvånad över nedläggningshotet eftersom programmet utvecklats positivt under de senaste årens samarbete med näringslivet via Teknikcollege.

På Jacobsskolan packar läraren Roger Fast och hans kollegor upp nyrenoverade maskiner till industriprogrammet.

Roger Fast, till vänster, och Anders Davidsson är förvånade över att programmet kan vara hotat när det gått på rätt håll de senaste åren tack vare samarbetet med företagarna i Teknikcollege som inte ens haft sin prövotid ännu. De renoverade svarvarna står på rad i skolans maskinhall. Foto: Lotta Persson

På torsdag avgör politikerna i barn- och utbildningsnämnden industriteknikprogrammets öde. Ordförande Stefan Larsson (M) har i både Frilagt och andra medier sagt att en nedläggning eller paus måste diskuteras på grund av att det är så få sökande till programmet.

Lärarna är förvånade över att förslag om nedläggning kommer nu, samtidigt som industrin skriker efter arbetskraft och de renoverade maskinerna står på rad i skolans maskinhall. En fräs är fortfarande inplastad vid Frilagts besök.

– Det här är ett av de program som absolut lättast ger jobb, säger Roger Fast.

Det var Teknikcollege nationellt som efter en genomlysning av utbildningens maskinpark pekade på brister.

– Då var det inga sura miner hos politikerna. De avsatte 3,2 miljoner kronor på tre år och pengarna öronmärktes till maskinerna. Det har känts som att de verkligen ville satsa, berättar Roger Fast.

Två helt nya datorstyrda CNC-maskiner är beställda. Fem fräsar och åtta svarvar har varit på renovering.

Lärarna har under flera år levt med att utbildningen haft få sökande, men hade inte väntat sig att det nu skulle vara aktuellt att lägga ner eller pausa programmet. De vill inte framstå som gnälliga, men undrar var politikernas röda tråd är.

– Prövotiden för Teknikcollege är inte ens avslutad, det är bara år två av tre.

Lärarna befarar att talet om nedläggning också påverkar elever och föräldrar negativt.

– Vi vet att gymnasieskolan ska spara 15 miljoner, men varför går högste politikern ut så tidigt och nämner en specifik utbildning? Det sabbar nog lite för vår del, säger Roger Fast och konstaterar att en av de tre elever som sökte i första antagningsomgången redan hoppat av.

Han förklarar att industrin fortfarande är en viktigt del av Sveriges ekonomi, hela 20 procent av BNP kommer från tillverkningsindustrin.

August Levin på industriteknikprogrammet
svetsar. Foto: Lotta Persson

Längre tillbaka har andelen varit betydligt högre och industriteknikprogrammet på Jacobsskolan har varit dubbelt så stort. Nu har det anpassats efter industrins utveckling med färre platser och mer avancerad teknologi.

Idag finns tio platser och två inriktningar på industriteknikprogrammet: maskinoperatör samt plåt och svets.

Mitt under intervjun kommer läraren Ari Unkuri in och berättar att ett lokalt företag just hört av sig och lovat en elev praktikplats och, om allt går bra, jobb efter examen.

De senaste åren har mellan tre och fem elever sökt industriteknik i första ansökan i februari. När läsåret startat har det ändå varit åtta-tio elever, i höstas till och med tolv. Några har kommit in på andra eller tredjehandsval, andra har läst upp sina betyg till behörighet eller kommit in på specialplats trots att något betyg saknas. Snart kommer en ny ansökningsomgång, den 25 april – 15 maj, då eleverna kan ändra sina val.

– Vi vet också att det rör sig mycket vid uppstarten på hösten då en del elever känner att de valt fel och byter program, så därför gör vi ett överintag om vi kan, förklarar Roger Fast.

Nu går åtta elever i årskurs ett, sju i årskurs två och fem i årskurs tre, totalt alltså 20 elever. I varje årskurs finns elever från andra kommuner, vilket ger Hässleholms kommun intäkter.

Ville gå mer praktiskt program

Två elever som bytt från teknik till industriteknik är Måns Johansson och Robin Nilsson som nu går i tvåan. De tyckte båda att teknikprogrammet var för teoretiskt.

– Jag trivs extremt bra här och har lärt mig väldigt mycket praktiskt. Jag sitter inte mycket vid skrivbordet, säger Måns Johansson.

Just den här dagen sitter klassen dock vid datorerna för att konstruera och rita. Deras alster kan sedan tillverkas i verkligheten och en prototyp kan också skrivas ut i plast i en 3d-skrivare.

Måns Johansson, till vänster, och Robin Nilsson bytte båda till industriteknik från teknikprogrammet som de tyckte var för teoretiskt. De sitter inte mycket vid skrivborden numera, men lär sig konstruktion och ritning vid datorerna. Foto: Lotta Persson
Eleverna kan använda 3D-skrivare för att skriva ut prototyper i plast. Foto: Lotta Persson

Robin Johansson tycker att det är lagom att vara omkring tio i klassen.

– Det skulle bli trångt om vi var fler, säger han.

Måns och Robin tycker att det är ett väldigt dåligt förslag att lägga ner eller pausa utbildningen.

– Det behövs folk inom yrket och det finns inte många utbildningar, säger Robin Johansson.

Företagarna, varav flera stora aktörer såsom Backer, Nibe, Finja och Ballingslöv, konstaterar också i sin skrivelse att teknik- och tillverkningsföretag i både kommunen och regionen har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Och värre lär det bli de närmaste åren. Enligt en undersökning av Region Skåne bedöms efterfrågan på arbetskraft i dessa branscher öka med drygt 18 000 personer fram till 2020. Därför är industriteknikprogrammet viktigt för företagarna.

– Vi kan inte nog understryka betydelsen för industriföretagens kompetensförsörjning, skriver de.

Skrivelsen, som kom in till barn- och utbildningsnämnden på fredagen, är undertecknad av företag som är ledamöter i den lokala styrgruppen för Teknikcollege i Hässleholm där Jonas Fischer är ordförande.

Samarbete med näringslivet
har gett kvalitetsstämpel

Industriprogrammet är en av de utbildningar som fått en kvalitetsstämpel sedan kommunens ansökan om certifiering som Teknikcollege godkändes i juni 2017. 35 företag ingår i samarbetet med utbildningsanordnarna Jacobsskolan, Hässleholms tekniska skola och Yrkeshögskolan syd. Företagarna har bidragit till att utbildningarnas innehåll bättre anpassats efter näringslivets behov. De har också tagit emot praktikanter i stor omfattning, medverkat i gymnasiemässor med mera.

Jonas Fischer tycker att dialogen med kommunen var väldigt positiv under 2018 och var inte alls beredd på hot om nedläggning eller pausad intagning.

– Det kommer lite överrumplande, säger han.

Svårt att rekrytera
utan utbildningen

Utan utbildningen får hans företag svårt att rekrytera personal.

– Det blir tufft att bedriva verksamheten, säger han.

Han konstaterar att det under ett antal år funnits en nedåtgående trend i intresset för hantverksyrkena.

– Vi har jobbat hårt tillsammans med skolan de senaste åren för att få upp intresset och det har absolut gått framåt. Men vi måste ge det tid, säger han.

Han tror att det kan bli omkring tio elever på industriteknikprogrammet även i höst om det får vara kvar.

– Det är viktigt att titta bredare än bara inom Hässleholms kommun när programmet marknadsförs. Kompetensen behövs runt om i Skåne. Jag tror att Hässleholm kan bli vinnande här, säger han.

Hässleholms kommuns sparkrav på skolan får inte styra allt.

– Skolan är hårt ansatt nu, men de måste tänka långsiktigt också, säger Jonas Fischer

”Om de pausar nu får de
aldrig igång den igen”

Microbas Precision är ett annat Hässleholmsföretag med export över hela världen som behöver personal med kompetens inom industriteknik.

– Eleverna får grunderna för att vi ska kunna ta dem vidare. Det är beklagligt att det inte finns större underlag för utbildningen, men jag tror att om de pausar nu får de aldrig igång den igen. Det skulle vara väldigt olyckligt, säger vd Magnus Lindvall som reagerade starkt när han fick kännedom om att utbildningen är hotad.

Han tycker annars med sina fem års erfarenhet i företaget att kommunen har varit framsynt i många avseenden.

– Det här går lite stick i stäv på något sätt, säger han.

Hoppas på mer långsiktigt
och strategiskt tänkande

Styrgruppen för Framtidens teknikutbildningar har också skickat en skrivelse, ställd till kommunstyrelsen och med kopia till partierna samt barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M). I skrivelsen påtalar styrgruppen, där Robin Gustavsson (KD) är ordförande, bland annat att det investerats både tid och pengar i renovering och inköp av nya maskiner till industriprogrammet och att ytterligare information och marknadsföring behövs för att öka intresset.

Marie Gårdemyr, samordnare för Teknikcollege och processledare för Framtidens teknikutbildningar, står också bakom skrivelserna. Hon tycker att det är bekymmersamt att det så hastigt ska fattas beslut.

– Jag hoppas att politikerna ska kunna tänka mer långsiktigt och strategiskt när de redan satsat så mycket på Teknikcollege och på industriteknikprogrammet, säger hon.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com