Trendbrott: Bättre skolresultat för pojkar i nian

Pojkar i avgångsklasserna på Hässleholms grundskolor har förbättrat sina betyg rejält. Efter att under några år ha sackat efter har andelen som når kunskapkraven i alla ämnen nu ökat. Även flickorna har förbättrat sina resultat, men inte lika mycket som pojkarna och skillnaderna har därmed minskat.

– Det ser ut som att trenden vänder och pojkarna kommer igen, säger Per- Erik Holmén, utvecklingschef på barn- och utbildningsförvaltningen.

Största uppsvinget står nyanlända pojkar för.

Kurvan har lutat nedåt under åren 2016-2018 både för pojkar och flickor, men vände i år uppåt så att 70,2 procent av eleverna klarade målen i alla ämnen. Det var 74,2 procent av flickorna och 66,7 procent av pojkarna. Förra året var totalsiffran 64,5 procent. Andelen av flickorna var då 70,8 procent och av pojkarna 58,8 procent.

– Det är väldigt glädjande, säger Per-Erik Holmén.

Även meritvärdena, alltså betygspoängen i årskurs nio, har ökat. 2017 var de 198,4 och i år 213,2.

– En av de största orsakerna är att nyanlända lyckas allt bättre, deras resultat har ökat dramatiskt, säger Per-Erik Holmén.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M). Foto: Urban Önell

– En förklaring är att ju längre de är här desto bättre behärskar de språket, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M).

2018 var hela 18 procent av eleverna som gick ut nian i Hässleholm nyanlända. De räknas som nyanlända i fyra år efter ankomsten till Sverige.

Vårterminen 2019 nådde 31,5 procent av de nyanlända eleverna i årskurs nio målen i alla ämnen, jämfört med 3,3 procent våren 2016.

Per-Erik Holmén säger att om de nyanlända räknas bort ur statistiken blir ökningen ännu större.

Siffrorna blir visserligen högre, men när det gäller andelen som klarar målen har de svenska eleverna halkat efter lite. Om de nyanlända eleverna räknas bort där klarar 76 procent av eleverna målen, vilket är sämre än 2016 då det var 77,4 procent. Totalsiffran är dock 70,2 procent i år, jämfört med 69,8 procent 2016.

Stefan Larsson säger att skolorna idag i större utsträckning arbetar med riktade insatser.

Joachim Fors (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Foto: Lotta Persson

Andre vice ordförande Jochim Fors (S) instämmer.

– Jag hoppas att det är de strategiska besluten som ligger bakom förbättringen, bland annat när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet. I så fall ska trenden hålla i sig, säger han.

Något som oroar är att trenden i årskurs sex går i motsatt riktning, nedåt för andelen pojkar som når målen i år jämfört med 2018, från 67,4 procent till 60,8 procent. Där ökar också skillnaden mellan flickor och pojkar.

– Det finns nog flera skäl, inflyttning av elever, ökning av stödbehov för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och stor omsättning på personal, säger Per-Erik Holmén.

Statistiken visar också stora skillnader mellan olika skolor. I exempelvis Hästveda har pojkarna bättre resultat än flickorna.

Jämförelser lite längre tillbaka i tiden visar att kommunens siffror varit betydligt bättre. 2012 var 87,6 procent av niondeklassarna behöriga till gymnasiets yrkesprogram. 2018 var det 77 procent medan snittet i riket var 84 procent.

– Vi är nöjda med utvecklingen, men vill bli ännu bättre, säger Stefan Larsson som ser en placering bland de 25 bästa kommunerna i Sverige som önskvärd.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com