logga-ligg-tjock

Haveri i reningsverket tystades ner

Haveri i reningsverket tystades ner

Biosteget i Hässleholms reningsverk slogs ut i början på maj, men först den 20 juni informerades miljökontoret per telefon och först den 9 september skickades mätvärden. Foto: Berit Önell

En stor driftsstörning i Hässleholms avloppsreningsverk i maj i år tystades ner. Det så kallade biosteget var under en tid utslaget och fosforvärdena som släpptes ut från verket till Magle våtmark överskred därför gränsvärdena under både maj och juni. Men först den 20 juni informerade Hässleholms vatten miljökontoret, då per telefon. Miljökontoret agerade sedan inte förrän den 9 september då mätvärden efterlystes.

Miljöchef Sven-Inge Svensson säger att Hässleholms vatten nu kommer att få “en åthutning”, främst för att inte ha anmält driftsstörningen i tid. Eventuellt kan det också bli tal om en sanktionsavgift.

Sven-Inge Svensson är själv inte informerad om ärendet när Frilagt ringer, men lovar att kolla upp det och återkommer sedan.

Miljöchef Sven-Inge Svensson är inte nöjd med hur Hässleholms vatten hanterade den stora driftsstörningen. Foto: Berit Önell

Enligt hans uppgifter började problemet den 8 maj och pågick till den 25 juni. Därefter är värdena nere på nivåer som klarar gränsvärdena.

– Vi är inte nöjda med att de inte anmälde det här förrän den 20 juni. Det är i strid mot deras egenkontroll där det står att de skyndsamt ska anmäla till oss om något sådant händer, säger Sven-Inge Svensson.

Det är fortfarande inte är klarlagt vad problemet berodde på.

– Det är mest logiskt att det varit något utsläpp till avloppssystemet, säger Sven-Inge Svensson.

Men Hässleholms vatten försökte inte spåra eventuella föroreningar uppströms reningsverket förrän i juli.

– De har gjort vissa uppströms undersökningar, men betydligt senare, säger Sven-Inge Svensson.

Förhöjda halter av koppar, som skulle kunna hämma nitrifiktationen (nedbrytning av organiskt material genom omvandling av ammonium till nitrit och nitrat) i biosteget noterades i slammet under april-juli. Men analys av metaller i inkommande vatten skickades enligt Hässleholms vattens egna uppgifter inte förrän den 23 juli och då hade halterna sjunkit.

Hämtade 360 kubikmeter slam i Kristianstad

De bakterier som ska sköta nedbrytningen i biosteget slogs alltså av någon anledning ut. Det hjälpte inte att underlätta för dem genom att tillsätta mer så kallade flockningskemikalier, inte ens nästan dubbla halten. De dog ändå. Inte heller lyckades försöken att hämta aktivt slam med friska bakterier från reningsverket i Kristianstad, totalt 360 kubikmeter. Vattnet som gick ut från reningsverket till Magle våtmark var därför mer förorenat än tillåtet, men enligt mätningarna jämnades det ut i våtmarken så att värdena var godkända när de nådde Maglekärrsbäcken och Finjasjön.

– De har gjort många saker rätt, men det är känsliga processer och det måste vara balans hela tiden, säger Sven-Inge Svensson.

Magle våtmark fick ta emot vatten från reningsverket med för höga fosforhalter, men värdena var enligt Hässleholms vattens mätningar godkända när vattnet gick ut från våtmarken till Maglekärrsbäcken och Finjasjön.

Han konstaterar att Hässleholms vatten skickade provsvaren till miljökontoret märkligt sent, på eftermiddagen den 9 september, samma dag som miljöinspektören Emeli Magnusson krävde att få dem.

Sven-Inge Svensson säger att hon nu kommer att skriva ett beslut till Hässleholms vatten om vad som gäller.

– De får en åthutning. Om det blir en sanktionsavgift också vet jag inte. Men de får redogöra för varför de gjort som de gjort och inte anmält i tid och vad de omedelbart gjort för bedömning, säger han.

Han är tveksam till om det kan bli aktuellt med åtalsanmälan för miljöbrott.

– Det kan strida mot miljöbalken genom att egenkontrollen är en del i den. Men jag tror inte att de brutit mot villkoren från länsstyrelsen eftersom de är så gamla. I så fall hade det varit ett direkt villkorsbrott och kunnat bli en sanktionsavgift, säger han.

Reningsverkets ursprungliga tillstånd är från 1973, men kompletterades 1994 då Magle våtmark byggdes. Enligt villkoren får resthalterna av totaltfosfor i det behandlade avloppsvattnet från reningsverket inte överstiga 0,3 milligram per liter. Under haveriet var halten som högst mer än det dubbla: 0,69 milligram per liter. Om det överskrids ska orsaken, enligt villkoren, utredas och lämpliga åtgärder vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten för att förhindra att det upprepas.

Tonar ner problemet

Enligt Hässleholms vattens kvartalsrapport kan det ta flera månader innan bakteriekulturer i ett utslaget biosteg återställs. Reningsverkets chef, Jan Sjöström, säger att reningsverket nu fungerar fullt normalt, men att det inte gått att vidta några åtgärder för att förhindra att problemet uppstår igen eftersom ingen vet vad det berodde på.

– Vi hade gärna velat veta det, säger han.

Han bedömer att biosteget i övrigt är i god kondition.

– Det renoverades för lite mer än fem år sedan, säger han.

Han hänvisar till processingenjör Tord Sonander, som skött skriftväxlingen med miljökontoret, för mer detaljerad information.

Tord Sonander förklarar per mejl att han inte anser att biosteget varit utslaget.

– “Utslaget” är ett för kraftigt ord och har kanske använts slarvigt av mig innan vi fått hela bilden klar för oss, skriver han.

Han fortsätter sedan att tona ner problemet.

– Detta händer då och då på alla verk som har biologisk rening. Vilka åtgärder skulle man vidta för att aldrig mer bli förkyld?

Ett digitalt hjälpmedel för att lättare kunna sammanställa och analysera data från flera mätpunkter har dock införskaffats.

Tord Sonander förklarar att fosfornivåerna först i slutet på maj blev höga kontinuerligt och att felsökningen påbörjades då.

– Möjligtvis kunde vi ha anmält störningen några dagar tidigare, medger han.

Hans svar på varför analysresultaten för kvartal två (april-juni) inte skickades in förrän miljöinspektören krävde det i september framstår som en bortförklaring.

– Vi har använt oss av en ny mall som presenterar mätvärdena grafiskt som staplar och linjer istället för i tabeller. Miljöinspektörerna önskade istället analysresultaten i tabellform och mallen kommer att ändras efter deras önskemål, skriver han.

Men Frilagt har begärt ut alla handlingar i ärendet, inklusive ärenderapporten, och där finns inga inskickade mätvärden i någon form, inte heller som staplar och linjer. Önskemål om utformning framgår inte av Emeli Magnussons mejl utan enbart att hon skyndsamt vill ha mätvärdena.

Kampanjer om vad som får spolas ned i avloppet

Angående uppströmsundersökningar hävdar Tord Sonander att begreppet innebär en kontinuerlig aktivitet och handlar om att upplysa om att saker som är skadliga för naturen inte ska spolas ned i avloppet.

– Här har du en viktig samhällsroll i att upplysa dina läsare så att vi alla får en bättre och renare miljö, skriver Tord Sonander och välkomnar Frilagt till samarbete under Hässleholms vattens kampanjer om detta.

Varken han, Jan Sjöström eller Sven-Inge Svensson har någon förklaring till varför vattnet i Maglekärrsbäcken nu är svart och Finjasjöns botten nära utloppet täckt av mängder av svarta prickar samtidigt som det luktar kraftigt av avlopp i omgivningarna.

Vattnet i Maglekärrsbäcken var svart på torsdagen. Bilden togs på västra sidan om Hovdalavägen den 26 september 2019.

– Det kan inte ha med biosteget att göra. Reningen fungerar som det är tänkt, meddelar Sven-Inge Svensson per sms och betonar också att värdena ut från Magle våtmark hela tiden legat på en bra nivå.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se