Gruppen-3a-328x120

Stora intäkter från studieförbunden går förlorade

Stora intäkter från studieförbunden går förlorade

Vad blir den faktiska besparingen för kommunen när stödet till studieförbunden dras in? Hur ska tekniska nämnden hantera sina upphandlingar i framtiden när tjänsten som upphandlare sparats bort? Vad har pengarna som avsatts till utveckling av pågatågsorterna egentligen använts till? Kan bostadsbyggande i stationsorterna villkoras? Socialdemokraterna ställde flera tuffa frågor till ansvariga politiker vid kommunfullmäktiges sammanträde på måndagskvällen.

Connie Asterman (S) konstaterade att studieförbunden meddelat att de indragna bidragen på 2,2 miljoner kronor får konsekvenser för kommuninvånarna.

Connie Asterman (S) ville veta hur stor den faktiska besparingen av indragningen av studieförbundens bidrag blir.

Winnie Aronsson (L), ordförande i kultur- och fritidsnämnden som beslutat dra in hela anslaget till studieförbunden, förklarade att den faktiska besparingen beräknas till knappt 2 miljoner kronor nästa år. Kommunen har hittills mist intäkter på cirka 180 000 kronor i avbokningar från studieförbunden. 50 000 kronor beräknas i uteblivet stöd till föreningar.

– Då har vi inte räknat bortfallet för det privata näringslivet. Hotell Statt har på fråga meddelat att det beräknade bortfallet är cirka 200 000 kronor per år, sa Winnie Aronsson.

Hon berättade att stoppet för bidrag till studieförbunden är den neddragning som Liberalerna haft svårast att acceptera.

– Vi har vägt mycket svåra besparingar mot behovet av att trygga ekonomin, sa hon.

Hon nämnde särskilt nedläggningen av Solkören, en verksamhet som vänder sig till funktionshindrade.

Winnie Aronsson (L) berättade att knappt två miljoner sparas, enligt beräkningarna. Men då är inte bortfallet som drabbar det privata näringslivet medräknat.

Connie Asterman tackade för svaret, men ansåg att besparingarna slår för hårt.

– Finns någon förståelse för detta borde man tänka om och rätta till, sa hon.

Kommunalrådet Lena Wallentheim (S) hänvisade till Frilagts artikel i sin fråga om att det inte fanns något nytt avtal om reduktionsfiske i Finjasjön på gång efter nyår och att tjänsten som upphandlare försvinner i tekniska nämndens sparpaket.

– Det kommer att finnas ett nytt avtal om reduktionsfiske innan året går ut, meddelade tekniska nämndens ordförande Torsten Nilsson (M).

Torsten Nilsson lovade att ett avtal för reduktionsfisket i Finjasjön ska vara klart till nyår.

Han påminde om att en tjänst 2016 flyttades över från kommunens centrala upphandlingsenhet till tekniska förvaltningen, men att pengar inte följde med. Sedan återbesattes tjänsten centralt.

Torsten Nilsson menade bland annat därför att den centrala enheten måste ta ansvar även för tekniska nämndens upphandlingar framöver, förutom dem som projektavdelningen sköter på egen hand.

– Om det mot förmodan behövs mer resurser kan vi gå ut externt, sa han.

Lena Wallentheim invände att varje förvaltning enligt reglementet ansvarar för sina upphandlingar och att den centrala upphandlingsenheten meddelat att den inte har möjlighet att ta över allt som legat på tekniska nämndens upphandlare. Tekniska är den förvaltning som har flest upphandlingar.

– Jag tycker att det är en mycket märklig besparing när man försöker lägga över kostnaderna på en annan nämnd, sa Lena Wallentheim.

Hon undrade också om tekniska nämnden tänkte betala centrala upphandlingsenheten för jobbet.

– Att gå ut och köpa en konsult kommer inte att bli billigare, sa hon.

– Att gå ut och köpa en konsult kommer inte att bli billigare, sa kommunalrådet Lena Wallentheim (S) med anledning av att tjänsten som upphandlare på tekniska förvaltningen sparas bort.

Torsten Nilsson höll fast vid att den centrala upphandlingsenheten borde kunna hjälpa till.

– Andra förvaltningar betalar inte för att få den hjälpen. Annars får vi ta in en extern konsult. Jag vet inte vad som blir billigare. Jag tror vi klarar det inom ramen, sa han.

Joachim Fors (S) undrade vad det blivit av den miljon kronor per år som avsatts i investeringsbudgeten till utveckling av pågatågsorterna. Anledningen till frågan var att tekniska nämnden nyligen föreslog att 400 000 kronor av dessa pengar skulle användas till att delfinansiera utbytet av 25 parkeringautomater i centrala Hässleholm.

– Var blev pengarna till pågatågsorterna av, undrade Joachim Fors (S) eftersom tekniska nämnden kunde föreslå att 400 000 av medlen skulle användas till att delfinansiera p-automater i Hässleholm.

Torsten Nilsson konstaterade att pengar från pågatågsorterna inte kommer att gå till p-automater i Hässleholm. 2018 gick de bland annat till vägförbättringar och gång- och cykelvägar i Tyringe och Bjärnum. 2019 har medel använts till en park på den gamla macktomten i Hästveda och en cykelparkering i Tyringe.

Joachim Fors förklarade att han tyckte att det var märkligt att pengar samtidigt kunde föreslås till parkeringsautomater, de kan väl bara användas en gång.

– Det har du alldeles rätt i. De 400 000 är inte använda. Vi hoppas få föra över dem till 2020, sa Torsten Nilsson och berättade att det nästa år planeras förstärkt belysning i parker och en bänk till torget i Vinslöv.

Ingrid Nyman (S) frågade kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) hur det gått med ett förslag från pensionärsorganisationerna i Hästveda om att vid markanvisningstävlingar i Hässleholm villkora att det även ska byggas i stationsorterna. Hon betonade att det är viktigt med nya bostäder för att det ska bli en generationsväxling i Hästveda.

Ingrid Nyman (S) hoppades på ökat bostadsbyggande i Hästveda och fick positivt svar från kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M).

– Det är riktigt att jag tyckte att det lät spännande och vi är överens om att prova, i sinom tid. Det har vi talat om i styret, sa Lars Johnsson och förklarade också att det kan bli aktuellt att se över ägardirektiven till det kommunala bostadsbolaget Hässlehem för att det ska byggas mer i kransorterna.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) vill prova att villkora markanvisning i Hässleholm med bostadsbyggande i stationsorterna.

Kommunfullmäktige avslog enhälligt en motion från Lena Nilsson (S) om arbetsmiljöliknande regler för daglig verksamhet. Motiveringen var att deltagarna inte är anställda och därför inte omfattas av arbetsmiljölagen. En del av de totalt 330 berörda har redan arbetskläder och tillgång till omklädningsrum.

– Jag är mest besviken för att jag upplever att inte alla människor har samma värde i Hässleholms kommun, sa Lena Nilsson, men yrkade ändå bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen.

– Alla i kommunen har inte samma värde i Hässleholms kommun, sa Lena Nilsson (S).

Anita Petersson (V), som är kontaktpolitiker för daglig verksamhet, instämde.

– Vem är ansvarig om någon skadar sig, till exempel vid lyft av tunga möbler? Det har kommit till min kännedom att det är vanligt att den ordinarie personalen uppmanar någon från daglig verksamhet att lyfta. Har alla lika värde? Jag hade hoppats att det skulle bli mer utredning om detta, sa hon.

– Vem är ansvarig om någon skadar sig i daglig verksamhet, undrade Anita Petersson (V).

Omsorgsnämndens ordförande Karin Axelsson (M) var upprörd när hon ställde sig i talarstolen.

– Det var bra att jag hade en bit att gå så att jag lugnade ner mig. Det är direkt oförskämt att säga att inte alla har lika värde i vår kommun. Det hoppas jag inte behöva höra mer från ledamöter här, sa hon.

Hon förklarade att hon inte var beredd på någon fråga om försäkringar som kan gälla om någon skadar sig i daglig verksamhet och att hon därför inte kunde svara.

– Oförskämt, sa omsorgsnämndens ordförande Karin Axelsson (M) om att det fanns de som sa att alla inte är lika värda i kommunen.

Lena Nilsson undrade om sanningen var illa hörd.

– Att inte alla har samma värde när de inte har samma rättigheter, det är ju hur verksamheten fungerar i verkligheten, sa hon.

Fullmäktige beslöt också enhälligt att kommunen ska köpa Havremagasinet av det kommunala bolaget Hibab för 70 miljoner kronor. Den gamla militära byggnaden har byggts om till 120 kontorsplatser och möteslokaler för flera kommunala förvaltningar.

Kommunen köper nu Havremagasinet som har den högsta hyran av de byggnader som kommunen hyr av Hibab, 5,3 miljoner kronor per år. Foto: Berit Önell

Fastigheten har värderats till just 70 miljoner kronor. Hyreskontraktet från 2017 var villkorat med en option som efter två år gav hyresgästen rätt att på marknadsmässiga villkor, dock för en maximal köpeskilling av 71 miljoner kronor, köpa fastigheten. Enligt kalkylen blir kostnaden för kommunen vid eget ägande i 25 år ungefär 22,7 miljoner kronor lägre än vid hyra på 25 år.

Text: Berit Önell
Foto: Urban Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com