Undermålig handbollshall och nya politikerarvoden

Vinslövs HK:s herrlags avancemang till allsvenskan i handboll har lett till att hemmamatcherna spelas i Kristianstad eftersom Furutorpshallen i Vinslöv inte godkänns av Svenska Handbollsförbundet. Men nu har det också uppdagats att den kommunägda hallen på grund av bristande brandsäkerhet inte klarar att ta emot en publik på 500 personer som den byggdes för utan bara 50. Vid måndagskvällens kommunfullmäktige ville Johan Hammarqvist (C ) ha en förklaring av tekniska nämndens ordförande Torsten Nilsson (M). Mycket till svar fick han inte och Torsten Nilsson anklagade föreningen för att “hänga ut” kommunen.

Kommunfullmäktige beslöt också bland annat om nya arvodesregler för politiker.

Johan Hammarqvist konstaterade att brandsäkerheten nu gör att Furutorpshallen inte ens räcker till för publiken på en ungdomsmatch i handboll.

– Hur har situationen med Furutorpshallen som i sitt grundutförande är tillåten för 500 personer men nu utan åtgärder enbart får ta in 50 personer kunnat uppstå? Vilka åtgärder avser tekniska nämndens ordförande att vidta för att säkerställa att Furutorpshallen på sikt ska kunna godkännas för allsvenskt spel i handboll?

Johan Hammarqvist (C) ville veta hur Furutorpshallen kan ha så dåligt brandskydd att den bara får ta in 50 personer och vilka åtgärder tekniska nämndens ordförande Torsten Nilsson tänker vidta för att säkerställa allsvensk handboll där på sikt. Foto: Urban Önell

Torsten Nilsson försökte slingra sig ur frågorna genom att säga att Vinslövs handbollsklubb nu för att kunna spela i allsvenskan vill ha plats för 650 i publiken, vilket inte ens får plats, och att brandskyddet därför måste förstärkas.

– En bedömning får göras om det går att hitta annan lokal eller om det kan bli en nybyggnad. Men jag kan inte låta bli att undra varför föreningen väljer att spela sina hemmamatcher utanför kommunen när vi har andra lokaler, sa han.

Johan Hammarqvist förtydligade att han ville veta vilken kontroll kommunen har på hallen och hur den kunde hyras ut till föreningar på felaktiga premisser.

– Varför har vi en lokal i kommunen där vi haft mycket mer folk än vad brandsäkerheten tillåter? Hur hade det gått om det hänt något? Jag tycker att det är upprörande att ni inte har bättre kontroll på fastighetsbeståndet, sa han.

Han menade att det behövs en tillbyggnad för att allsvenska matcher ska kunna spelas i Furutorpshallen.

– Jag hoppas att den politiska viljan finns. Jag vet att det jobbas på det, men det skulle vara lite mer offensivt.

Torsten Nilsson hänvisade till att hallen byggdes efter de regler som gällde på 1990-talet.

– Vi har nog levt i god tro under tiden. Brandmyndigheten har också gjort olika bedömningar, sa han.

Hur var det då med den politiska viljan?

– Ja, vi får väl se om den finns. Vi har åtskilligt för mycket lokalyta jämfört med andra kommuner och det krävs underhåll, så det är inte helt enkelt med pengar. Det finns andra fritidsaktiviteter också, så det handlar om prioriteringar. Jag kan inte säga vad som kommer att hända, men jag tror att frågan behandlas väldigt positivt för närvarande. Om vi har tur kan något vara klart när nästa höstsäsong startar, sa Torsten Nilsson.

Tekniska nämndens ordförande Torsten Nilsson (M) slog tillbaka mot föreningen. Foto: Urban Önell

Johan Hammarqvist verkade inte helt nöjd med svaren.

– God tro, det kommer man kanske inte jättelångt med om det händer något. Och var mer uppfyller vi inte brandskyddskraven? Det hade kanske varit lite mer klädsamt om ordförande inte knäpper föreningen på näsan för att den väljer att spela i en kommun som har en godkänd hall. När det var dags att lämna besked var Qpoolen inte besiktigad, sa han.

Torsten Nilsson förklarade att han inte vet hur det ser ut med brandskyddet i alla de kommunala lokalerna, men att han kan återkomma om det.

– Vi från kommunen känner oss väl också knäppta på näsan av föreningen som hela tiden hänger ut kommunen, så det kanske vi inte ska diskutera så mycket. Jag har också förhoppningen att vi ska lösa det här, men det är ingen lätt potatis att fixa till, sa han.

Kommunfullmäktige beslöt att tillskjuta 8,8 miljoner kronor till nybyggnationen av förskolan I västra Hässleholm. Totala projektkostnaden blir därmed 50,8 miljoner kronor.

Folkets väl var det enda parti som protesterade mot fördyringen.

– Detta händer nästan varje gång. Det känner ju även de som lägger anbud till kommunen till, sa han och menade att det sände fel signaler, sa Björn Widmark (FV).

Björn Widmark ville inte tillskjuta ytterligare nära nio miljoner till en ny förskola på T4-området. Foto: Urban Önell

Ulf Berggren (SD) påminde om orsakerna till fördyringen: sanering och uppfyllnader, miljöbyggnadscertifiering, verksamhetskrav på inglasade utesovplatser, att det är en ny konceptskola i två plan där det krävdes större yta för huvudbyggnaden och att det inte gick att genomföra en gemensam upphandling med andra konceptförskolor som planerat.

– Vi tycker att det är helt rimligt, sa Ulf Berggren.

FV reserverade sig mot beslutet.

De föreslagna bestämmelserna om ekonomisk ersättning till förtroendevalda gick igenom. Därmed sänks grundbeloppet från 66 456 kronor per månad till 61 560 kronor, motsvarande 90 procent av en riksdagsledamots arvode. Men kommunalråden får ändå en liten löneförhöjning genom att deras andel av grundbeloppet samtidigt höjs. Kommunstyrelsens ordförande får 115 procent och de andra två kommunalråden 90 procent. Höjningen dämpas genom att kommunalrådens rätt till extra arvode för sammanträden i kommunfullmäktige tas bort.

Även andra procentsatser ändras, så vissa politiker får höjd ersättning och andra sänkt. Totalt väntas förslaget ge en minskning av kostnaderna, hur mycket är dock oklart, bland annat för att det beror på hur många som kan ta ut ersättning för förlorad arbetsinkomst och vilka löner dessa har.

SD, som tidigare stått bakom förslaget, kom i fullmäktige med flera nya förslag som inte fick stöd. Ulf Berggren framställde det som att han var nöjd med det mesta och att partiet mer eller mindre lyckats med att sänka arvodena, men ville ha ändringar på tre punkter. De gällde en sänkning av grundbeloppet till 85 procent av riksdagsarvodet, sänkning av kommunalrådens andel till 100 respektive 90 procent och att ersättningen vid budgetberedningar skulle strykas helt.

Ulf Berggren (SD) ville ha lägre politikerarvoden. Foto: Urban Önell

Utspelet fick Joachim Fors (S) att ändra sig från att ha tänkt reservera sig till att säga ja kommunstyrelsens förslag.

– Det blir tusen följdfrågor när man kommer och lägger yrkanden på kommunfullmäktiges bord, förklarade han.

Han var annars kritisk mot att ledamöterna inte längre ska få arvode vid budgetberedningar utan endast ersättning för resor och för förlorad arbetsinkomst.

Joachim Fors (S) ändrade sig och röstade på kommunstyrelsens förslag om politikerarvodena när SD kom med nya yrkanden i elfte timmen. Foto: Urban Önell

FV höll fast vid sitt tidigare förslag att sänka grundbeloppet till att motsvara regeringens basbelopp, i år 47 300 kronor per månad.

FV och SD reserverade sig mot beslutet.

Kommunfullmäktige beslöt också att utöka den nya arbetsmarknadsnämnden till sju ordinarie ledamöter och tre ersättare från och med den 1 januari. Sedan bildandet av nämnden har de varit tre ordinarie och tre ersättare. FV, som menade att nämnden mest kommer att dela ut bidrag och därför ville avskaffa den, yrkade på noll ledamöter och reserverade sig mot det.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com