Misslyckade kommunala projekt bakom pengabristen

INSÄNDARE. Man får naturligtvis ha åsikten att en viss del av en befolkningen är ansvarig för de ökande kostnaderna i samhället. Och om man får resonera som Sverigedemokraterna och herrarna Spångberg så är det tydligen en enkel ekvation. Kostnaderna i samhället har ökat eftersom som vi har tagit emot fler flyktingar. Fast är det verkligen hela sanningen?

Jag vill vända på resonemanget och fråga er något som ingen annan verkar intressera sig för. Varför är det så att det är just i år som avvikelsen är 11 miljoner back i socialnämndens område Vo barn och Unga? Varför har kostnaderna för konsulentstödda familjehem ökat så kraftigt? Är det fler barn som är omhändertagna eller är det att hemmen blivit dyrare? Och framförallt, eftersom det är fler barn som omhändertas, handlar det enbart om invandrarbarn eller finns där en annan orsak till att så många barn kommer i kläm i vår kommun?

Ni säger att där inte finns pengar. Låt mig få redovisa lite projekt som vi skattebetalare har varit medfinansiärer till och som definitivt hade gjort att vi haft pengar över om de sköts rätt. Den stora skyskrapan i centrum med fantastisk utsikt över taken på Citygross som kommunen var tvungna att köpa ut på grund av vidlyftiga affärer. Ett fiberprojekt som gått nästan 500 miljoner över budget och som fortfarande inte är klart. Garaget vid norra station som skulle bli en bra affär enligt kommunen. Detta lilla torg på T4 som nu kommunen måste finansiera. En brygga i Finjasjön som kommunen nu ska betala underhåll för. Och det fantastiska köpet av Brännmästaren som lär kosta dubbelt så mycket som det är värderat för, för att nämna några.

Och då måste vi också titta på alla lokaler och samhällsviktig utrustning som måste underhållas. Vi har VA anläggningar i kommunen som måste renoveras för nästan 1,6 miljarder. Vi har ett fjärrvärmenät som närmar sig ålderns höst och som också behöver uppdateras. Vi har ett badhus som är så dåligt underhållen att vi måste bygga ett nytt, o s v.

Det är kostnader som definitivt kommer att synas i våra lönekuvert och våra räkningar framöver. Jag säger inte att vi inte har haft underhållskostnader tidigare, men att vänta tills maskinen är sönder innan man reagerar är undermålig och näst intill brottslig strategi. 

Så om vi kan lägga pengar på allt detta, då kan vi banne mig också se till att ge mer pengar till en organisation som tar väl hand om våra barn.

Så om man resonerar som Sverigedemokraterna och ger skulden för de ökade kostnaderna enbart på invandringen men utseluter andra aspekter, t ex pandemin som satt sina spår på arbetsmarknaden och säkerligen resulterat i att barn och unga råkat illa ut, ja då står jag fortfarande bakom mina ord att deras resonemang är cyniska. 

De belyser enbart en liten del av det viktiga arbete som Socialtjänsten och Socialnämnden arbetar med och försöker ta politiska poäng genom att plocka russinen ur kakan.

SD efterlyser snabba lösningar men vill t ex inte öka skatten så att budgeten går ihop.

SD menar istället att det är bättre att köpa en byggnad för över marknadsvärdet utan att precisera några konkreta och intelligenta argument för det. Märkligt.

Till sist, jag håller med herr Per-Olof Spångberg om att det är legitimt att kritisera sittande ledare för bristande ansvar och märkliga ekonomiska prioriteringar. Men det gäller inte bara på riksnivå, det gäller även på kommunal och regional nivå. Oavsett politisk inriktning.

Ulf Nilsson, medborgare

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com