Nedläggning av en grundskola i Hässleholms stad ska utredas vidare. Det röstade M, KD, L och SD igenom i kommunfullmäktige på måndagen. S, C och V reserverade sig.
Syftet med förändringen är att uppnå budgetkravet på att spara 27 miljoner kronor på effektivisering av kommunala lokaler under tiden 2020-2022. Hittills har det inte gått särskilt bra. En konsultutredning föreslog nyligen att antingen Linnéskolan eller Läredaskolan stängs eftersom överskottet på lokaler är störst där. Totalt bedöms de åtta grundskolorna i staden ha en överkapacitet på närmare 1 000 elever, en teoretisk besparingspotential på närmare 10 miljoner kronor.
Både kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) och kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) betonade att ytterligare utredningar ska göras förutsättningslöst, men att det är nödvändigt att undersöka möjligheterna närmare.
– Att inte utreda är inte att ta ansvar för våra gemensamma åtaganden, sa Lars Johnsson.
Orsaken är bland annat friskolorna i staden, Thorén Framtid, som planerar att utöka med 65 elever, och Internationella engelska skolan, som ska öppna för årskurs 1-3.
Lars Johnsson förklarade att kommunens skolor därmed kan tappa 200 grundskoleelever.
– Vi har två fristående grundskolor, men kommunen har inte förändrat sin skolorganisation, sa han.
Hanna Nilsson påminde om att hon i kommunstryelsen fick igenom sitt tillägg om en omorganisation av grundskoleorganisationen i Hässleholms stad istället för nedläggning.
– Jag är inte säker på att det är rätt väg. Men jag håller med om att det är väldigt viktigt att göra en utredning. Friskolorna tar fler och fler elever. Bra eller dåligt, det beror på hur man ser det. För mig är det inte självklart att lägga ner en grundskola i Hässleholm. Kanske går det att ha F-6 på en skola och 7-9 på en tillsammans med viss vuxenutbildning, sa hon.
Formuleringen om att utreda scenariot att avveckla en grundskola i Hässleholms stad står dock kvar, liksom kostnaden för att utreda en anpassning av dels Linnéskolan och dels Läredaskolan.
Kommunalrådet Lena Wallentheim (S) sa nej till hela förslaget.
– Det görs utredningar så det räcker i den här kommunen, sa hon.
Hon menade att det nog kunde finnas lokaler att effektivisera, men inte på skolorna.
– På T4-området kommer det 2024 att finnas 600 färdiga bostäder och där kommer enligt byggherren att bo cirka 1 500 personer. Vilken skola ska de barnen till? Sedan ska det byggas i Västra centrum. Vart ska de eleverna ta vägen? Och Björklundaområdet? Nej, ha lite is i magen, sa hon.
Anders Edwall (C) tyckte att resonemanget började i fel ände.
– Det är bara beslutat att vi ska spara, inte hur. Det är inte själva ytan som kostar pengar utan vad ytan kostar per kvadratmeter. Det handlar bland annat om energieffektivisering. Hur kan vi sänka driftskostnaderna? Det är en myt att vi har för stora lokaler, sa han.
Beslutet gick igenom efter votering som slutade 37-22 och två ledamöter avstod från att rösta. S, C och V reserverade sig mot beslutet.
Berit Önell
Läs mer:
