Höghastighetsbanan- ett urspårat projekt utan analys och visioner

INSÄNDARE. Hej Dolores Öhman, tack för att du tog dig tid att svara på vår inlaga i Frilagt (du har dock valt att inte svara offentligt) angående  höghastighetsbana mellan Lund och Hässleholm.

Vi förstår inte riktigt var du och Emma Berginger hämtar er information angående klimateffekter av HHB.  Läs gärna rapporten ”Höghastighetsbanorna ur ett klimatperspektiv” av Jonas Åkerman och Mattias Höjer (Rapport 13 maj 2021), Avdelningen för Strategiska hållbarhetsstudier, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) KTH. I denna rapport konkluderas att ” Inget av de tre scenarierna som baserades på Trafikverkets scenarier (2021) ger någon minskning av växthusgasutsläppen, med de uppdaterade antagandena om flygets teknikutveckling och bränsle”. Detta är en allvarlig kritik mot TrVs klimatprognoser- och även mot Miljöpartiets okritiska  inställning till HHB.

Inte ens i Järnvägsnyheter.se, en partsplattform för ”dig inom järnvägsindustrin” (25 maj,  2021), har mankunnat ifrågasätta KTH-forskarnas slutsats om att en HHB inte är motiverad ur klimatsynpunkt. Man skriver i denna plattforms under rubriken ”KTH-forskarnas rapport om att höghastighetsbanor bygger på ett överspelat perspektiv” följande;  KTH-forskarnas rapport är akademiskt korrekt givet de parametervärden man utgår ifrån. Men ändå kan man inte grunda beslut om att bygga eller inte bygga nya höghastighetsbanor på deras artikel eftersom den baserar sig på Trafikverkets visionslösa grund”. Ja- det är just detta som är problemet- hur är det ens möjligt att utveckla visioner avseende kommande generationers infrastruktur om inte den myndighet som har ansvaret för detta, av regeringen, ges mandat att analysera alternativ! Inte ens på personnivå skulle någon komma på tanken att okritiskt göra en mycket stor investering- utan att ha tittat på alternativ. Det finns förövrigt ett Riksdagsbeslut om att större infrastrukturprojekt ska projekteras enligt den sk fyrstegsprincipen. Detta framgår också på TrV´s hemsida- men uppenbarligen tillämpas inte denna självklara princip. Hur är det möjligt att miljöpartiet inte efterfrågat alternativ för att kunna utvärdera bästa möjliga teknikval för natur och klimat?

 I själva verket finns nu en stor enighet i forskarsamhället om att en HHB är ett dåligt projekt ur klimatsynpunkt. Bland kritiker till HHB projektet kan tex nämnas Maria Börjesson, Jonas Eliasson (VTI), Per Kågesson ( forskare och debattör), Johan Silferbrand ( KTH), Roland Andersson, prof emeritus, Harry Flam ( Stockholms universitet), John Hassler (Stockholms universitet), Lars Hultkrantz (Örebro universitet), Jan-Eric Nilsson, prof emeritus, Roger Pydokke (VTI), Jonas Åkerman (KTH), Göran Finnveden (KTH), Ullrika Gunnarsson Östling (KTH), Mattias Höjer (KTH) och Annelie Kamb (KTH). Dessa forskare menar att HHB projektet inte kommer att kunna betala tillbaka sin klimatskuld i sin livstid.  Läs också gärna Per Kågessons artikel i NyTeknik 2020-11-20 ”Beslutet om höghastighetsbanor bygger på heltokiga antaganden”( https://www.nyteknik.se/opinion/beslutet-om-hoghastighetsbanor-bygger-pa-heltokiga-antaganden-7005461).

I din debattartikel ”En av kärnfrågorna för Hässleholms framtid” (Norra Skåne 25 mars 2021) pläderar du för dragning av en HHB mellan Lund och Hässleholm, och avslutar med att fråga om ”restalliansen och C ska åka med på tåget mot framtiden eller stå kvar på perrongen när tåget susar förbi Hässleholm?”. Denna grupp du refererar till  – och alla andra som värnar om natur och klimat- är välkomna att istället åka flexibelt med oss på uppgraderad stambana (längs befintlig) för tågset upp till 250 km/tim, flyga med klimatneutralt bränsle eller resa i batteridriven bil. Kanske är det istället miljöpartiet som blir ensamma kvar på perrongen?  I samma debattartikel skriver du och Emma Berginger att ni vill att barn och barnbarn ska kunna åka snabbt till Köpenhamn och Berlin – ” allt på ett klimatvänligt sätt”. Enligt SOU 2009:74, 174 ”Analyser av höghastighetsalternativet” bedöms emellertid utsikterna att köra tåg i hastigheter över 250 km/tim i tex Danmark och norra Tyskland, som små! Mot bakgrund av den utomordentligt dåliga utvärdering som befintliga HHB inom EU har fått (Europeiska revisionsrättens särskilda rapport Nr 19, 2018,  lär det inte bli större satsningar på HHB inom EU!  Med andra ord; vill vi smidigt komma vidare med tåg till våra Europeiska grannländer är en dragning av nya spår för tågset upp till 250 km/tim, längs befintlig stambana, mer logisk än en HHB mellan Lund och Hässleholm. Oavsett om den gigantiska betonginstallationen läggs på en upp till 10 meter hög bank eller på upp till 20 meter höga betongben så blir effekterna förödande för mellanskånes natur liksom för våra barn och barnbarn! Precis som Danmark och Tyskland så planerar även Sverige att investera i nya banor med  topphastighet 250 km/tim mellan tex  Göteborg-Borås respektive Linköping-Stockholm. Ett klokt val! Varför inte vara konsekvent i det svenska stambanebygget och även bygga övriga sträckor för tågset upp till 250 km/tim- och spara både natur, jordbruksmark och pengar. Vilken operatör vill förövrigt investera i tågset för HHB för att kunna köra max 250 km/tim?

Just nu sker en exponentiell utveckling av nya klimatsmarta tekniker inom transportområdet. Aldrig förr har det hänt så mycket. Inom en snar framtid kommer det tex att finnas tillgång till batteridrivet flyg. Vidare kommer pandemin att påverka resebeteende. Anamma den nya kunskap som finns och utred alternativ som inte är lika förödande för natur och klimat som en HHB. Ett självklart alternativ vad gäller satsningar på järnväg är en dragning av ny stambana längs befintlig, för tågset upp till 250 km/tim.

Lyssna på forskarna! Det är dags för ett fullständigt omtag i projekteringen av landets infrastruktur där ny forskning måste vägas in- och där självfallet analyser av alternativ måste tas fram!

Inger Björck & Torsten Werner

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com