Gruppen-3a-328x120

Fortsatt lågt förtroende för politiker och tjänstemän

Fortsatt lågt förtroende för politiker och tjänstemän

Förtroendet för Hässleholms kommuns politiker och tjänstemän är mycket lågt, enligt SCB:s färska medborgarundersökning. Foto: Berit Önell

Hässleholmarna har ett betydligt lägre förtroende för kommunens politiker och tjänstemän än genomsnittet i både Skåne och Sverige. Bara 18 procent uppger att de har förtroende, jämfört med rikssnittet på 40 procent. Det visar SCB:s medborgarundersökning för 2021. Undersökningen är annorlunda utformad än tidigare, men det brister på samma områden som vid förra undersökningen 2016 och den dessförinnan som gjordes 2014 då placeringen blev näst sämst i landet.

2014 förklarades bottennoteringen med flera uppmärksammade kommunala skandaler som följdes av att undertecknad blev av med jobbet som granskande journalist på Norra Skåne efter att kommunalråden tröttnat på avslöjandena och klagat hos tidningsledningen.

Årets medborgarundersökning går inte att jämföra rakt av med de tidigare på grund av ny form och nya frågor. Det går inte heller på ett enkelt sätt att hitta jämförbara kommuner eftersom statistiken måste sökas fråga för fråga. Varje kommun får dock en egen excelfil som redovisar invånarnas uppfattning samt jämförelser med snitten för landet och regionen.

Låg svarsfrekvens

Undersökningen skickades till 1 200 medborgare under hösten. 465 personer svarade, alltså bara 39 procent. Bäst representerad var åldersgruppen över 65 år.

– Det är en relativt låg svarsfrekvens, men i paritet med resten av landet, säger verksamhetsutvecklare Karolina Engquist som hållit i undersökningen från kommunens sida.

Hon vill föreslå SCB att det ska bli lättare att jämföra olika kommuner och föreslå kommunen att undersökningen ska göras varje år framöver.

Frilagt har begärt ut excelfilen för Hässleholms kommun. Skillnaden mellan Hässleholm och rikssnittet är störst när det gäller det allmänna förtroendet för kommunens politiker. Bara 18 procent i Hässleholm svarar positivt på frågan om de har förtroende, att jämföra med rikssnittet på 40 procent. Hässleholmarna har även lägre förtroende för riksdagspolitiker, 30 jämfört med 42 procent, och lägre tillit till människor i allmänhet, 51 jämfört med 63 procent.

Sämst på transparens om politiska beslut

Kommunen har sämre resultat än övriga Sverige i alla frågor som rör förtroende och inflytande. Sämst är betyget på frågan “Upplever du att det finns en transparens i hur politiska beslut fattas i kommunen?” Bara åtta procent svarar positivt på denna fråga. 92 procent är negativa. Snittet i landet är 23 procent positiva och 77 procent negativa.

Nästan lika illa är det när det gäller om politiska beslut som fattas i kommunen är genomtänkta och genomarbetade. Där är nio procent positiva. Bara elva procent av de svarande upplever att kommunens politiker är lyhörda för invånarnas tankar och idéer kring kommunen och dess verksamheter. Bara tio procent tycker att invånarna har möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter. 14 procent ser kommunens politiker som ansvarstagande.

En tredjedel misstänker korruption

38 procent upplever att kommunens anställda arbetar för kommunens bästa, jämfört med rikssnittet på 55 procent. 33 procent upplever att det förekommer korruption inom kommunens verksamheter, jämfört med 29 procent i landet.

Samtidigt tycker 83 procent av hässleholmarna att kommunen är en bra plats att bo och leva på. Där är rikssnittet 92 procent. Men bara 37 procent skulle rekommendera någon att flytta till kommunen, jämfört med snittet i landet på 62 procent. Hur många som direkt avråder från att flytta hit får vi inte veta i år eftersom den frågan är en av dem som tagits bort.

Frågor om hur lätt det är att få kontakt med politiker och tjänstemän finns inte heller med längre. Där hade Hässleholm dåligt resultat 2014 och ännu sämre 2016. Däremot finns frågor om bemötande, hur det fungerar att få svar på frågor om kommunen och dess verksamheter, möjligheterna att påverka och delta aktivt och hur kommunen informerar om större förändringar. På samtliga dessa frågor har Hässleholm lägre nivå än riket. 35 procent är exempelvis positiva till kommunens information, jämfört med 51 procent i landet.

Även när det gäller jämlikhet och integration, underhåll av den offentliga miljön, kulturliv och utbud av mötesplatser som kaféer och restauranger får Hässleholm sämre betyg än rikssnittet. Dock är 50 procent nöjda med mötesplatser för äldre, något mer än i landet där snittet är 48 procent.

Naturnära boende och nära till sjukvård

Bäst resultat, 98 procent nöjda, får naturnära boendemiljöer och närhet till hälso- och sjukvård. Även förskolan, avfallshanteringen och goda pendlingsmöjligheter får höga betyg.

När det gäller trygghet är siffrorna överlag ganska bra. Fler hässleholmare än snittet i landet tycker att hot och trakasserier är ett mindre problem, medan bristande eller trasig belysning är ett större problem. Boende i staden känner sig dock mindre trygga än invånare i stationsorter och på landsbygden.

89 procent är nöjda med utbudet av friluftsliv i Hässleholms kommun. Mer än hälften av de svarande anser att äldreomsorgen fungerar bra. 65 procent är nöjda med att verksamheten för personer med funktionsnedsättning, men mindre än hälften med socialtjänsten. Dock har relativt få av de svarande erfarenhet av dessa verksamheter.

”Behöver se över”

– Vi behöver se över formerna för inflytande så att den som vill vara delaktig i kommunens utveckling får bättre möjlighet till det. Och en större transparens kring de beslut som vi fattar och varför vi fattar dem, kan vara en del i att öka förtroendet för oss som förtroendevalda, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) i ett pressmeddelande.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M).

Till Frilagt säger han att medborgardialog kan vara ett sätt att förbättra både delaktighet och förtroende.

– Det två senaste åren ha pandemin hindrat oss, men vi har pratat om att ha fler medborgardialoger ortsvis, även i de mindre tätorterna, och mer strukturerat. Jag tror att det är viktigt att träffa medborgarna fysiskt, säger han.

I samband med valet 2018 hölls sådana dialogmöten, men 2019 blev de inte av.

– Det har inte blivit utrymme sedan valet. Det behövs ett helt nytt arbete med målbeskrivning, säger Lars Johnsson.

Tar tid att bygga upp förtroende

Han hänvisar också till de mål som sätts upp i det årliga budgetarbetet. Där brukar medborgarinflytande ingå, men inte förtroende.

– Det går snabbt att rasera förtroende, men det tar tid att bygga upp. Jag försöker vara öppen, ärlig och transparent med de beslut vi fattar, säger han.

Han säger sig även vara positiv till att bli granskad och svara på frågor från journalister.

– Det är en del av uppdraget, säger han.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com