Kriser och framtidstro på EU-forums första dag

EU-perspektiv på krig och pandemi med efterföljande livsmedelsbrist och skenande energipriser. Det var några av ämnena när Europaforum i Hässleholm inleddes på tisdagen.

Pandemin och kriget i Ukraina fanns givetvis med bland vårens hetaste EU-frågor som diskuterades när Europaforum i Hässleholm invigdes på tisdagen. Sedan fortsatte programmet med hur dessa kriser påverkat allt från världshandel till säkerhets- och klimatpolitik. Men paneldeltagarna blev inte svarslösa när frågan kom om vilket hopp de kunde ge de närvarande gymnasieungdomarna inför framtiden.

Cirka 230 deltagare är anmälda till årets Europaforum som är det tjugonde.

– Roligt att vara igång och att vi kan fira 20-årsjubileum med så mycket folk, sa Sofia Stridsberg, tillförordnad projektledare för arrangemanget.

Sofia Stridsberg, tillförordnad projektledare, för 20-årsjubilerande Europaforum.

Hon konstaterade att alla riksdagspartier var på plats i foajén för att informera om sin EU-politik. Höstens svenska val hade också en plats i programmet genom ett panelsamtal med rubriken “EU i riksdagsvalet”. De svenska regeringspartierna påverkar vilka EU-beslut som sedan blir svenska lagar.

Kommunfullmäktiges ordförande Douglas Roth (M), hälsade välkommen.
Cirka 230 personer är anmälda till årets Europaforum.

Men det mesta den första dagen kretsade kring Rysslands invasion i Ukraina, även välkomsttalet av kommunfullmäktiges ordförande Dougas Roth (M).

– Jag trodde inte i min vildaste fantasi att vi skulle få ett krig i Europa, sa han och uppmanade alla att tala med varandra om det som händer innan han inbjöd till två dagar med, förhoppningsvis, inspirerande och lärorika insikter i Europafrågor .

Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets kontor i Sverige och dagens förste moderator, konstaterade att det är svårt att undvika att tala om kriget i Ukraina eftersom det satt sin prägel på så mycket. Ukraina ansökte också några dagar efter krigsutbrottet om medlemskap i EU. Två av tre medverkande i panelsamtalet om vårens hetaste EU-frågor var beredda att ge landet ett exklusivt snabbspår till medlemskap.

– Nu har EU en chans att se till att få ett samlat Europa. Man borde ge ett snabbspår till Ukraina eftersom det är av oerhörd vikt att de är med. I slutändan är EU en politisk region, sa Olle Schmidt (L), före detta EU-parlamentariker.

Pyry Niemi (S), ordförande i EU-nämnden, instämde.

– Vi har ett momentum nu. Ryssland har visat sitt rätta ansikte och stora intressen står på spel, sa han.

Snabbspår var däremot inte aktuellt för Jessika Roswall (M), vice ordförande i EU-nämnden, Hon betonade dock att EU den senaste tiden har visat förmåga till snabba beslut, både när det gällt EU-flyktingar och covidvaccin.

– Vi har ett nytt EU nu, så ansökan från både Ukraina och Moldavien borde gå väldigt mycket snabbare, sa hon.

Jessika Roswall (M), vice ordförande i EU-nämnden, ville inte ge Ukraina ett snabbspår till EU-medlemskap, till skillnad från Olle Schmidt (L), före detta EU-parlamentariker, till vänster, och Pyry Niemi (S), ordförande i EU-nämnden.

Hotande livsmedelsbrist i världen är en av Ukrainakrigets följder. Paneldeltagarna var dock övertygade om att det inte kommer att bli svält i Sverige, däremot viss brist på livsmedel och högre priser.

– På ett mer generellt plan tycker jag att vi måste reflektera över vilka beredskapslager vi ska ha. Vi har varit lite naiva. Det såg vi inte minst under pandemin, sa Pyry Niemi.

Olle Schmidt ansåg att det var dags att sluta bygga på värdefull odlingsmark i Sverige, något som inte är ovanligt trots att det redan strider mot lagen.

Direkta subventioner till matproduktion var ingen i panelen för.

– Jag tycker att det är ett baklängestänk. Det är bättre att sänka skatten än att ge bidrag för att man ska kunna betala skatterna, sa Jessika Roswall.

Klimat- och energifrågor har också diskuterats mycket under våren, även det med koppling till Ukraina och med skenande priser. Markus Bonekamp konstaterade att det är relativt lätt för Sverige att avstå rysk olja och gas eftersom förbrukningen är väldigt låg. Svårare frågor är hur el ska distribueras effektivare från norra till södra Sverige och hur mer ska kunna produceras i syd. Det ska vara fossilfri el, vilket både vindkraft och kärnkraft är. Men Pyry Niemi påpekade att kärnkraften inte lever upp till kraven på hållbar energi och därför måste fasas ut. Även han menade dock att Sverige inte kommer att klara sig utan kärnkraft de närmaste 20-30 åren.

Länk mellan EU och Nato

Nästa panelsamtal, som handlade om hur EU påverkas av omvärlden och leddes av Cecilia Thorfinn, kommunikationschef på Europeiska kommissionens representation i Sverige, fokuserade också på kriser. Christian Danielsson, chef för Europeiska kommissionens representation i Sverige och tidigare generaldirektör i kommissionen, talade om att länken mellan EU och Nato är väldigt viktig och att de båda organisationerna har olika roller.

– Om Sverige går med i Nato kan det bli en annan tillit mellan de nordiska länderna, sa Magnus Petersson, professor i internationella relationer och prefekt för Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet.

Han förklarade att bristande tillit var en orsak till att det tidigare inte gick så bra att bygga upp ett europeiskt försvarssamarbete.

Cecilia Thorfinn ledde samtalet om EU i omvärlden med Christian Danielsson, Magnus Petersson och Lars Brånns.

Den civila beredskapen var ämnet för Lars Brånns, affärsområdeschef för resiliens, det vill säga motståndskraft, på konsultfirman Ramboll.

Anpassningsförmåga viktigast

– Många vill nu vara mer motståndskraftiga. De går med i lottakåren, hemvärnet, frivilliga resursgruppen med mera. Och vad är det som gör att Ukraina nästan vinner kriget? Är det vapnen som vi skickar dit? Nej, det är försvarsviljan, sa han.

Han förklarade också att resiliens handlar om förmåga att anpassa sig.

– Vi kanske inte bara ska se det som händer som kriser. Vi lever i en föränderlig värld och den fortsätter att förändras hela tiden. Då är det viktigt att ha en god omvärldsbevakning. Det är tydligt att de som lyckas väl är de som har en god anpassningsförmåga. Det gäller inom äldreomsorg, sjukvård och i Ukraina. Vi har sett att förändringar som tidigare tog tre månader under pandemin kunde ta ett dygn, sa han och menade att det inte fanns någon anledning att gå tillbaka till det gamla.

Framtidshopp för ungdomar?

När publiken fick ställa frågor tog kommunpolitikern Dolores Öhman (MP) tillfället i akt.

– Det finns många gymnasieelever i lokalen, vilket hopp kan ni ge dem inför framtiden?

Lars Brånns svarade att han tyckte att panelen visat på att det går att påverka samhället.

– Det är inte särskilt svårt. Det går att göra mycket lokalt, till exempel när det gäller hållbarhet, sa han.

Han menade också att Ukraina förändrats på kort tid efter självständigheten från Sovjetunionen.

– Varför begår Ryssland en massa övergrepp, men inte Ukraina? Det är något som integrerats i befolkningen. Tyskland gör en omställning inom energiområdet. Nu händer det, nu kommer människor att lyssna på vad Greta sagt hela tiden. Nu går det att ställa om, nu kör vi!

Magnus Petersson svarade att det handlar om att bygga samhället säkrare.

– Man kan börja med att gå med i Nato, tyckte han.

Han uppmanade också ungdomar till att skaffa så mycket praktik som möjligt.

– Våga prova! Engagera dig lokalt i det lilla tills du hittar det du brinner för!

Christian Danielsson uppmanade också till engangemang.

– Engagera er, rösta och ta del i diskussioner om Europapolitik! Det är det som demokrati står för. Det krävs mer delaktighet och öppen diskussion om vad ni tycker är bra och dåligt, sa han.

Malte Selander.

Vid lunchtid frågade Frilagt några deltagare vad de tyckte om årets Europaforum så långt.

– Det var rätt intressant, mer än jag trodde. Det är intressant med politik, sa Malte Selander som går andra året på ekonomiprogrammet på Hässleholms tekniska skola.

– Det var väldigt intressant och kul att lyssna, speciellt när det blev frågor efteråt. När någon frågade om att ge gymnasielever hopp tyckte jag att det var bra svar, säger Anna Andersson som går internationella programmet med samhällsinriktning.

Anna Andersson, till höger, och Olivia Sköld.
Gunnel Brännström.
Tom Jönsson.

Även pensionären Gunnel Brännström, som varit med på Europaforum under flera år, tyckte att det var bra frågor om ungdomar och hopp.

– Det händer så mycket i världen så man ger nästan upp. Det gäller inte bara ungdomar utan även äldre, sa hon.

Även Tom Jönsson var nöjd.

– Jättebra, särskilt om de olika områden som EU arbetar med. Framförallt när det blir krissituationer måste man förstå vad som gäller. Även innan Ukrainakrisen har jag efterlyst det här tänket. Vi måste stå på egna ben med energi och mat. Kriser ökar medvetenheten, säger Tom Jönsson.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com