Gruppen-3a-328x120

Mycket alger i Finjasjön 2021 – tidig blomning i år

Mycket alger i Finjasjön 2021 – tidig blomning i år

Algblomningen var extrem i Finjasjön under en stor del av sommaren 2021. Bild från Sjörrödstrakten den 12 augusti. Foto: Linus Jepsson

Kraftiga algblomningar med giftiga cyanobakterier pågick i Finjasjön från juni till oktober 2021. Det berättar konsultföretaget Calluna i sin första årsrapport över sjön med till- och frånflöden, på uppdrag av Hässleholms kommuns tekniska förvaltning.

I år har algblomningarna i Sjörrödsviken redan börjat.

Finjasjön plågas fortfarande av algblomningar som tycks ha förvärrats de senaste åren, trots att reduktionsfisket har utökats. De senaste åren har fisket försvårats av att näten satts igen av kiselalger. I början av juni 2021 fick fisket pausas på grund av detta. Varför den kraftiga kiselalgsblomningen uppstår är oklart, liksom varför blomningarna av blågröna alger, cyanobakterier, var så kraftiga 2021, trots att vädret inte var ovanligt varmt.

Reduktionsfiskaren Mats Bengtsson tvingades pausa fisket på grund av att näten blev igensatta av kiselalger. Foto: Berit Önell

Den 11 juni noterade Calluna den första ytansamlingen av cyanobakterier i båthamnen i Tormestorp. Enligt rapporten var algblomningen kraftig under hela sommaren. Den sista observationen av ytansamling av cyanobakterier gjordes den 8 oktober.

Döda fiskar i näten

I början av augusti upptäcktes att alla fiskar i ett av reduktionsfiskaren Mats Bengtssons nät i Sjörrödsviken hade dött. Enligt Callunas rapport var det vindstilla vid tillfället och det rådde kraftig algblomning. En skarp lukt märktes också och ett vattenprov analyserades för halvflyktiga ämnen som eventuellt skulle kunna förklara lukten och fiskdöden. Endast låga halter av ett sådant ämne, heptadekan, kunde dokumenteras. Ämnet ska dock absolut inte vara i sjön. Det är mycket giftigt och finns bland annat i bensin och diesel.

När näten skulle tas upp i Sjörrödsviken hittades 30 kilo död fisk. Foto: Linus Jepsson

Orsaken till de omfattande algblomningarna under året klarläggs alltså inte i Callunas årsrapport. Men provtagningarna visar på dålig status på flera väsentliga punkter. Bland annat var det dålig syrestatus i Finjasjöns bottenvatten och i Magle våtmarks utlopp. Siktdjupet varierade under året. Medelvärdet under maj-oktober var drygt en meter, att jämföra med 1,37 under 2020 och 1,72 under 2019. När siktdjupet var som sämst under sommarmånaderna var halten av klorofyll också kraftigt ökad på grund av algblomningarna. Medelklorofyllhalten var mer än dubbelt så hög som under 2019 och 2020. Även halten totalfosfor var högre 2021 än de närmast föregående åren. Medelbiomassan cyanobakterier under sommaren var mycket stor. Sådan stor medelbiomassa har tidigare endast uppmätts 2008, 2009 och 2018.

Reningsverken släppte ut
orenat avloppsvatten

Reningsverken i både Hässleholm och Sösdala bräddade orenat avloppsvatten vid flera tillfällen under 2021. I Hässleholm skedde det två gånger, en gång i januari då 2 100 kubikmeter avloppsvatten kom ut i sjön via Maglekärrsbäcken och en gång i augusti då 1 104 kubikmeter bräddade. Reningsverket i Sösdala bräddade orenat avloppsvatten ut i Tormestorpsån och vidare till sjön vid fyra tillfällen, totalt 464 kubikmeter.

Reningsverket i Hässleholm släppte ut 3 200 kubikmeter orenat avloppsvatten 2021. Foto: Berit Önell

Calluna konstaterar att senast så här kraftiga algblomningar uppträdde, 2018, var det väldigt soligt och varmt under sommaren. Så var det inte 2021, men i maj och juni var antalet soltimmar i Skåne enligt SMHI högre än medel. I kombination med liten nederbörd kan detta enligt Calluna ha medfört att biomassan snabbt kunde öka i början av sommaren.

– Omblandningen av vattnet som skedde i juli bidrog därefter till att näringsämnen tillfördes vattenmassan kontinuerligt, vilket gjorde att näringsämnena (fosfor) inte minskade utan kunde återanvändas av organismerna, skriver Calluna.

Järn gynnar cyanobakterier

Järnhalterna i sjön varierade också på ett märkligt sätt under sommaren. I juni och juli minskade både fosfat- och totalfosfor och järn. Calluna spekulerar i att detta kan hänga samman med den kraftiga algblomningen och att kvävefixerande cyanobakterier har tagit upp dessa ämnen. Tidigare studier har visat att järn är en viktig tillväxtfaktor för cyanobakterier. Syrgasfria förhållanden, vilket rådde i bottenvattnet under denna period, brukar annars kunna bidra till frisättning av både fosfat och järn från sedimenten. Den kraftiga ökningen av fosfat i vattnet därefter, mellan den 15 och 22 juli, tyder på att det skett ett tillskott. Samtidigt ökade järnhalten. Kväveunderskott, som rådde i slutet av sommaren, gynnar också cyanobakterier, som kan binda kväve från luften och därmed konkurrera ut alger som inte har denna förmåga.

Beräkningarna av transporter av näringsämnen från tillflödena haltar eftersom det inte tagits fram flödesuppgifter från Maglekärrsbäcken där reningsverket har sitt utlopp. Endast utsläppsdata från reningsverket finns att tillgå och hur dessa förändras innan vattnet når sjön är oklart. Om våtmarken fungerar bör mängden underskrida den som släpps ut från verket. Flera miljörapporter från reningsverket de senaste åren har dock visat motsatsen. Näringshalten har ökat i utflödet från Magle våtmark, åtminstone när det gällt fosfatfosfor, under sommarmånaderna när näringsupptaget borde vara som högst.

Läckage från sediment på sjöbottnen

Beräkningarna av näringstransporter och uppmätta fosforhalter tyder enligt Calluna på ett betydande läckage av fosfor från sedimenten. Årsmedelhalten av totalfosfor i Almaån var högre än i samtliga tillflöden utom Magle våtmarks utlopp. Almaån hade 52 mikrogram per liter, Magle våtmarks utlopp 99 och övriga tillflöden mellan 29 och 44 mikrogram. Finjasjöns ytvatten hade en totalfosforhalt på 80,2.

Den totala fosfortillförseln till sjön från tillflödena beräknas till 2,56 ton medan Almaån transporterade 3,53 ton. Utsläppet av totalfosfor från reningsverken var enligt Calluna 0,537 ton i Magle våtmark och 0,064 ton i Tormestorpsån.

Calluna skriver att statusbedömningar av Finjasjön samt dess till- och frånflöden saknas från tidigare år. Konsulterna föreslår en omarbetning av kontrollprogrammet till gällande bedömningsgrunder för att tillföra information och underlätta jämförelser med andra recipientkontroller i närområdet. Men Callunas 128-sidiga rapport innehåller inte mer än ett fåtal jämförelser med tidigare års mätningar som under många år utfördes av Vittsjöföretaget Regito. Därför är det inte helt enkelt att få kunskap om hur vattenkvaliteten förändrats jämfört med tidigare.

Märkligt tidig algblomning i år

Redan i slutet av maj bröt alglomninen ut, här Sjörrödsviken den 30 maj. Foto: Linus Jepsson

Som det ser ut nu finns risk att Finjasjön mår ännu sämre den här sommaren. För en dryg vecka sedan, efter kraftiga regn, tog algblomningen fart trots låga temperaturer. Linus Jepsson skickade mejl med bilder till miljökontoret, men det ledde inte till någonting. När värmen kom i helgen förvandlades vattnet i Sjörrödsviken till en ovanligt tidig grön soppa.

– Det var en nyhet för mig. Det känns väldigt märkligt med algblomning nu, särskilt i sjön, sa miljöchef Torbjörn Håkansson till Frilagt den 1 juni.

Han konstaterade att det borde vara för kallt för att algerna ska växa till i sådan mängd att det blir en blomning. Men han ville inte svara på om det kunde bero på att varmare orenat avloppsvatten åter bräddat från reningsverket.

– Jag har inte speciella kunskaper om algblomningar och vad de kan bero på. Jag vill inte spekulera, sa han.

I helgens värme spred algerna sig i vattenmassan. Sjörrödsviken den 5 juni. Foto: Linus jepsson

Hässleholm Miljö har skickat en anmälan till miljökontoret om driftstörning i form av en liten bräddning den 5 maj. Den gällde en pumpstation i Mala, men den berodde på att pumpar tagit in luft och bara cirka 20 liter orenat vatten kom ut.

Förutom i reningsverk och pumpstationer kan bräddningar också ske ut i dagvattensystemet.

– Vem som helst kan ju känna lukten vid de stora utloppen av dagvatten efter ett rejält regn, säger Linus Jepsson.

På tisdagen känns också en kväljande lukt från sjön där vattnet är mer brunt än grönt efter det senaste skyfallet.

Berit Önell

Det stora utloppet till dagvattendammarna vid Södra Kringelvägen den 31 maj. Foto: Linus Jepsson
Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com