thumbnail_soderbergsur logga
artikelsida-stödannons-stor-lägre
artikelsida-stödannons-680x217

Björn Widmark (FV) vill stoppa slöseriet

– Vi har alldeles för mycket pengar. Vi har svårt att göra av med dem, säger Folkets väls partiledare Björn Widmark.

Han menar både politikerarvoden och partibidrag. En del av arvodena skänker FV-ledamöterna till välgörande ändamål. Enligt Björn Widmark skulle kommunen kunna spara fem miljoner kronor per år om alla partier hade gjort likadant.

Björn Widmark ser arvodena som en symbol för slöseri med skattepengar, något som han vill stoppa. Det han vill satsa på är bland annat att skydda natur och parker från exploatering, en god äldreomsorg, ordning och reda i skolan och en träffpunkt för ungdomar i kulturhuset.

Björn Widmark (FV) är kritisk till exploateringen av Paradiset, Hässleholms största park.

Folkets väl vill dra ner på mycket i kommunen, till och med gratis kaffe till personalen. Tidigare var det tjänstemännen som hade denna förmån, medan den lågavlönade omsorgspersonalen fick betala sitt fika själva. Efter att orättvisan uppdagats blev det fritt kaffe till alla.

Björn Widmark vill hellre ha rättvisa genom att alla får betala sitt fika själva.

– Klart vi ska ta bort kaffet. Vet du vad det kostar? Och det är inte bara kaffe, tjänstemän och politiker får ibland frallor eller kanelbullar också. Vi kan väl betala det själva, säger han.

I FV:s budgetförslag för i år sparas tre miljoner kronor på att fritt kaffe försvinner.

Björn Widmark är kritisk till att övriga partier inte är beredda att ta i med hårdhandskarna för att göra av med det som inte är för kommunens bästa.

– Alla har sina hjärtefrågor för att framstå i god dager, säger han.

Han nämner Sösdala simhall som FV absolut inte vill återöppna. Det planerade badhuset i Hässleholm menar han kommer att bli betydligt dyrare än den avsatta summan. Samtidigt är FV det enda parti som vill ha en 50-metersbasssäng, om det nu ska byggas nytt. Istället föreslås att ett eller flera av de andra badhusen stängs.

– Egentligen vill vi hellre renovera Qpoolen tills vi får ett beslut om vad vi ska göra med de andra badhusen. Men tidigare var det rimligare renoveringsbehov, nu har det gått 20 år, säger Björn Widmark.

Han tror att bygget av det nya badhuset blir svårt att genomföra på grund av de ökande byggkostnaderna.

– Antingen får man fatta ett nytt beslut eller kapa en hel del av det extra snömoset. Gym finns till exempel privata, vi är helt emot att kommunen ska ha egna. Kommunen ska inte heller driva restauranger och kaféer som i kulturhuset och trädhuset. Nu renoveras det för hur mycket som helst.

Björn Widmark tror att det blir svårt att genomföra bygget av det nya badhuset på grund av kostnadsökningarna.

I kulturhuset hade han fortfarande istället önskat ha ungdomsverksamhet. Han anser att ungdomarna skulle få vara med och utveckla lokaler, möbler och verksamhet på ett enkelt sätt. Medlemskort skulle krävas för deltagande så att den som inte sköter sig kan strykas som medlem.

I skolan vill FV se skärpt disciplin och bättre hjälp till elever som behöver extra stöd samtidigt som de högpresterande ska stimuleras mer än idag.

– Det finns inte tillräckligt lugn i klassrummen och lärare kan få höra tillmälen som man inte ens får skriva i tidningen. Men samma elever kanske tränar karate på fritiden och då gäller disciplin. Frågan är om man inte kan ställa samma krav i skolan. En del privatskolor lyckas och det är inte heller alla kommunala skolor som har problem, säger Björn Widmark.

Han tycker att frågan borde tas upp av politikerna i barn- och utbildningsnämnden.

– De kan tala om för verksamheten och skolan vad vi vill och vad de kan få för stöd från oss politiker. Under många år har det diskuterats om elevernas telefoner i klassrummet. Nu plötsligt får de lämna dem ifrån sig. Varför tar det så lång tid? Varför ska vi vara sämst och sist och försiktigast när vi vet att vårt sätt att hantera saken lett till mer problem än i grannländerna?

Björn Widmark är kritisk till religiöst och etniskt inriktade friskolor. Han vill istället motverka segregationen i skolan och tror att kommmunen kan göra något åt den, exempelvis genom flexibla upptagningsområden.

– Skolan är det absolut viktigaste, förutom våra gamla, säger han.

En bättre skola, omsorgsverksamhet, boendemiljö och infrastruktur är enligt Folkets väl också vägen till ett bättre företagsklimat. Björn Widmark tror inte att kommunens tillväxtavdelning kan åstadkomma någon topplacering i Svenskt näringslivs ranking.

– Vi har en överbemannad tillväxtavdelning. Det behövs bara en kontaktperson gentemot näringslivet, en väg in som det brukar heta. Bemötande och service blir bara sämre ju fler de är, säger han.

Han ser det som ett oskick att ständigt tillsätta samordare, rådgivare och strateger av olika slag. Dessa vill han gärna spara in på.

FV:s lokala valprogram talar om att skydda skog och jordbruksmark från ohejdad exploatering.

– Kommunen har haft en förkärlek för att bebygga där vi har natur, exempelvis vid Hässleholmsgården och båda sidor om Hovdalavägen där planerna på en stadsmässig infart som väl var stoppades, säger Björn Widmark.

Han nämner även förslag som drivits vidare: Paradiset och Björklunda. Han är upprörd över att man kan få för sig att riva en fungerande vårdcentral för att bygga ett parkeringshus och istället bygga en ny vårdcentral på andra sidan vägen – i parken Paradiset. Lika illa tycker han det är med Björklunda, där jordbruksmark offrades samtidigt som Åhusfältet sparades för att en grusyta påstods vara jordbruksmark.

– Man säger att det fina med Hässleholm är att vi har naturen så nära. I nästa andetag vill man exploatera naturen.

Björn Widmark är upprörd över att Vänhems vårdcentral ska rivas för att ge plats åt ett parkeringsgarage och att en ny vårdcentral ska byggas i parken Paradiset på andra sidan gatan.

Han förklarar att FV därför gärna vill bygga på höjden istället. Partiet vill att Hovdalaområdet, som delvis just blivit naturreservat, i sin helhet ska skyddas mot bebyggelse. Skogsbruk kan dock tillåtas. Även området kring Hässleholmsgården föreslås bli naturreservat, då för friluftsliv och rekreation.

Björn Widmark lyckades själv för närmare 20 år sedan förhindra bebyggelse i stor skala på Hovdalaområdet. Då fanns långt gångna planer på en campingplats vid Guldkusten. Han blev tvungen att anmäla sig som intressent för att få hålla en föredragning där han argumenterade emot exploateringen.

– Förslaget var att såga ner ekskogen, terrassera backen och bygga 50 hus nere på stranden. Jag lyckades få stopp på det innan jag blev politiskt aktiv, berättar han.

Segern var den direkta orsaken till att han engagerade sig i politiken, då i Moderaterna. Efter en turbulent period 2013 lämnade han och flera andra partiet. Han gick då över till Folkets väl.

FV är inte ute efter att sitta vid makten och styra kommunen – såvida partiet inte får egen majoritet.

– Så länge jag leder partiet går vi inte med i någon koalition, säger Björn Widmark.

Däremot kan det bli aktuellt med en skriftlig överenskommelse, i stil med januariöverenskommelsen på riksplanet, för att bidra till ett stabilt styre och också få igenom en del av partiets politik.

I en sådan överenskommelse skulle det finnas vissa obligatoriska frågor, den viktigaste är enligt Björn Widmark att skatten inte höjs.

Text och foto: Berit Önell

Folkets väl
Folkets väl är ett borgerligt parti som verkar lokalt i Hässleholms kommun. Partiet har varit representerat i kommunfullmäktige sedan 1998 och har idag fyra mandat. Bland partiets viktigaste frågor finns att kommunen ska leva upp till så kallad god ekonomisk hushållning, de politiska arvodena sänkas, vänskapskorruption motverkas, naturområden, parker och jordbruksmark skyddas mot exploatering och att skola och omsorg prioriteras istället för kostsamma skrytprojekt.

Björn Widmark
Ålder: 75 år.
Bosatt: Småhus i Gumlösa.
Familj: Gift med Ulrika Widmark Barnekow, också hon aktiv i Folkets väl, en son och tre barnbarn.
Sysselsättning: Pensionär med jaktintresse. Tidigare militär karriär, bland annat chef för Lapplandsbrigaden och Jägarbataljonen i Kiruna samt Sveriges försvarsattaché i Moskva.
Politiska uppdrag: Ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och miljö- och stadsbyggnadsnämnden.

Frågor till de politiska partierna inför valet 2022
1. Hur ska kommunen göra det mer attraktivt att jobba i omsorgen?
– Anställ fler som ”jobbar på golvet” och ta tillvara på deras kunskaper och yrkeserfarenhet. Ge dem mer inflytande och bättre betalt. Resurser skapas genom omprioriteringar från administrationen och annan icke prioriterad verksamhet. Bland annat krävs en radikal minskning av antalet kommunikatörer, rådgivare, samordnare, statistikkonsulter m. fl. för att frigöra resurser.

2. Vad ska kommunen ska göra åt otryggheten och våldet?
– Satsa mer på skolan och håll därvid hårt på ordning och reda. Skolan är samhällets grundbult. Där formas vår framtid och då krävs det såväl disciplin som att eleverna uppträder med respekt för såväl varandra som gentemot lärarna. Så är det tyvärr inte idag. Vi kräver också ”nolltolerans mot buset” samt satsningar på att göra centralorten mer attraktiv och levande. Utöver detta krävs större krav på hela samhället vad gäller självförsörjning efter förmåga och att leva såväl enligt vår lands lagar som oskrivna regler.

3. Ska alla byskolor vara kvar?
– De skolor som kan hålla tillräcklig kvalitet i utbildningen ska värnas. Tyvärr kan man då inte generellt säga att alla skolor skall bevaras. Vi prioriterar alltså det som är bäst för elever, föräldrar och samhället och väljer därför att avstå från att komma med populistiska utspel. Varje skola måste granskas och beslut tas i varje enskilt fall utifrån främst kvalitetsaspekten.

4. Skolresultaten i kommunens grundskolor har försämrats under lång tid (förutom under några år med viss återhämtning som inte blivit bestående), vad vill ni göra åt det?
– Ökade krav på ordning och reda. Diciplin och ömsesidig respekt och hänsyn måste genomsyra skolans arbete. Det kostar inget extra men ger ökad ro och koncentration på studierna och lärandet. Vi vill också skapa förutsättningar för hjälp till de som behöver extra stöd samtidigt som de högpresterande ska stimuleras mer än idag.

5. Ska kommunen prioritera tillgänglighet för biltrafik eller cykling i Hässleholm?
– Vi vill öka förutsättningarna (framkomlighet och parkering) med bil i centrala Hässleholm. Vi ser inget motsatsförhållande i detta gentemot framkomligheten med cykel och cykelställ får ändå plats.

6. Hur mycket vindkraft ska kommunen ha?
– Inte mer eftersom vår kommun inte är lämplig för storskalig vindkraft. Vad gäller enskilda vindkraftverk är vi emot dem eftersom de tillför så lite och förstör för så många av våra landsbygdsboende.

7. Ska Finjasjön räddas, i så fall hur?
– Ja, om nu ”räddas” kan sägas vara rätt ord. Vi tror att det i första hand krävs ökade satsningar på att höja kvaliteten i vårt reningsverk eftersom utsläppen därifrån alltjämt är för höga. Vi stödjer också fortsatt satsning på ”utfiskningsprojektet” av så kallad ”skräpfisk”.

8. Hur många fler fritidsgårdar blir det om ni får bestämma efter valet?
– Kanske inte fler men väl en satsning på de vi har. Därtill vill vi öppna upp för ”En samlingsplats för unga” i Kulturhusets bottenplan. Även om det inte kallas fritidsgård anser vi det vara en viktig satsning.

9. Vill ni ha fler eller färre kommunala bolag?
– Folkets väl vill ha färre kommunala bolag. Bland annat vill vi avveckla HIBAB (med sina dotterbolag) liksom det kommunala Fiberbolaget. Beträffande HIBAB så skall självklart Hovdalaområdet behållas i kommunal regi (under Tekniska förvaltningen eller Fritidsförvaltningen) innan HIBAB säljs ut, i konkurrens, till privat aktör. Generellt anser vi det vara fel att kommunen ägnar sig åt att konkurrera med näringslivet på områden som inte är kommunala angelägenheter.

10. Ska det byggas fler bostäder, i så fall var?
– Ja, men främst genom att privata näringsidkare stimuleras till detta. Visst kommunalt byggande i regi av Hässlehem behövs och det ska delvis styras till kransorterna.

11. Hur ska orterna utanför Hässleholm utvecklas?
– Planering och utveckling ska ske i nära dialog med näringsliv och byalag (motsvarande). Alla har sina egna förutsättningar och behov. Utvecklingen ska dock ske med beaktande av att vi har en centralort, Hässleholm.

12. Ska politikerarvodena sänkas eller höjas?
– Arvoden ska sänkas. Likaså ska antalet månadsarvoderade minska. Månadsarvodena ska beräknas utifrån regeringens prisbasbelopp och timarvodena ska sänkas med 10 procent. Detta spar sammanlagt cirka 5 miljoner per år. Därtill ska partibidragen sänkas.

13. Vill ni arbeta mot korruption i kommunen, i så fall hur?
– Absolut. Korruption förekommer och då främst i form av det som kallas ”vänskapskorruption”. Häri inräknar vi att de med framträdande befattningar i näringslivet har lättare att få igenom sina önskemål på olika områden. Politiker försvarar sig med att det är bra för kommunen eftersom de annars kanske flyttar sin verksamhet till annan del av landet. Så får man inte argumentera. Alla ska behandlas lika utifrån våra regelverk. Punkt slut.

14. Har ni ambitionen att kommunen ska följa lagen och i så fall, hur ska ni nå dit på följande områden:
Strandskydd
Fastighetsköp
Diarieföring
Miljöfarlig verksamhet
– Självklart ska kommunen följa lagar och regelverk. Strandskyddet ska respekteras. Eventuella undantag ska bygga på allmänintresset samt extremt starka motiv och då inte utifrån vem den sökande är. Fastighetsköp ska, då sådana verkligen är motiverade, bygga på marknadsmässiga värderingar och inte till överpris som hittills varit fallet utifrån S och SD förslag. Diarieföring och Miljöfarlig verksamhet ska självklart ske enligt lagen och ”boken”.

15. Ska kommunen arbeta mot klimatförändringarna, i så fall hur?
– Vi skall inte arbeta mot klimatförändringar. Vi ska däremot göra det bästa för att anpassa oss och vår verksamhet till de klimatförändringar som sker. Jordens klimat har varierat avsevärt under den geologiska historien. Under långa perioder har klimatet varit varmare än i dag, men likväl har flera nedisningar inträffat. Vi får inte glömma att dessa klimatförändringar främst sker genom naturlig påverkan (exempelvis genom förändringar i jordaxelns lutning och förändringar i solaktiviteterna). Istider kommer och går. Det kan inte människan stoppa. Vi ska däremot göra vårt yttersta för att minimera miljöpåverkan och nedskräpning i alla dess former.

16. Kommunen fick åter dålig placering i Aktuell hållbarhets miljöranking. Varför och vad vill ni göra åt det?
– Vi anpassar inte vår hållning till hur man mäter hållbarhetsmålen. Dels kan dessa mål ifrågasättas rent vetenskapligt men framför allt är detta en fråga om vad som ska mätas och hur detta ska ske. Det är ett manipulativt sätt att styra svaren till vad vissa vill få fram för att bevisas sina teser och antaganden. Folkets väl utgår däremot från fakta och historiskt vedertagen forskning. Härvid är det onekligen så att vi måste vara mer varsamma med att hushålla med jordens resurser, sluta med nedskräpning samt slit och släng. Ett av de större problemen att komma till rätta med detta (exempelvis brist på rent vatten och livsmedel) är främst knutet till den explosionsartade befolkningsutvecklingen på jorden. På romartiden uppgick jordens befolkning till uppskattningsvis 200 miljoner. År 1800 till runt 1 miljard och år 1900 till cirka 2 miljarder. Nu är vi över 8 miljarder och ökningen fortsätter, främst i Afrika. Detta är ett världsproblem varför vårt lokala parti, Folkets väl, slutar här.

17. Kommunen fick åter dålig placering i Svenskt näringslivs ranking om företagsklimatet. Varför och vad vill ni göra åt det?
– Återigen (liksom under punkt 16) vill vi poängtera att mycket av resultatet beror på hur man mäter. Att anpassa våra insatser till mätmetoderna kommer självklart att ge bättre resultat i kommande mätningar men det säger ganska lite om hur verkligheten ser ut. Folkets väl tror att vi skapar ett bättre företagsklimat genom att förbättra skolan (enligt vår modell) och omsorgsverksamheten samt att genom att vi arbetar för en bättre boendemiljö och robustare infrastruktur.

18. Kommunen fick åter ett av landets sämsta resultat i SCB:s medborgarundersökning. Medborgarna har lågt förtroende för politiker och tjänstemän. Varför och vad vill ni göra åt det?
– Först måste vi få stopp på politiska stolligheter och de höga arvoden som, istället för övertygelse och engagemang, driver människor in i politiken. Att vara politiker är ett förtroendeuppdrag och får inte ses som ett arbete för att tjäna pengar så som det nu har blivit. Beträffande tjänstemännen är det enligt vår uppfattning så att de allra flesta är både ambitiösa och kompetenta. Lönenivån på upp mot 100.000:- i månaden för chefstjänstemän, och i något fall en bra bit däröver, anser vi däremot vara för hög. Därtill måste de administrativa befattningarna minska kraftigt. Vi tänker då på bl. a. kommunikatörer, rådgivare, samordnare, statistikkonsulter m. fl. Vi skulle också gärna se att tjänstemannaansvaret återinfördes i de offentliga verksamheterna såväl på kommunal, regional som central nivå.

19. Vilket ansvar ska kommunen ta för ukrainska flyktingars boende och uppehälle när Migrationsverkets ersättningar inte räcker till?
– Folkets väl förordar närhetsprincipen i flyktingmottagning. Vi anser att Ukraina måste räknas in i vårt närområde, speciellt som de länder som ligger ännu närmare (exempelvis Polen) redan tagit emot upp emot 2 miljoner flyktingar. Vi måste alltså, i detta fall, bidra extra generöst när det gäller våra ukrainska europeiska grannar.

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com