Gruppen-3a-328x120

Du vinner inga segrar i soffan Ronny Larsson

Du vinner inga segrar i soffan Ronny Larsson

INSÄNDARE. I en insändare i Frilagt så ger Ronny Larsson sken av att vara orolig över min tid jag kan avvara till politiska uppdrag, fast i själva verket är Ronny Larsson, som själv försökt göra politisk karriär, förtröden för att han misslyckades när andra lyckades. Först vill jag konstatera att Sverigedemokraterna sedan jag tillträdde 2006 i politiken drivit frågan om sänkta arvoden och minskad politisk administration. Till skillnad från Ronny Larsson har vi Sverigedemokrater lyckats med det. I fyra omgångar har vi minskat partistödet i Hässleholm, minskat antalet politiker och nämnder, sänkt arvoden och därmed sparat in uppskattningsvis en bra bit över miljonen för Hässleholms skattebetalare. Under min tid som regionråd drev jag benhårt en kraftig besparing på politikers arvoden, partistöd, färre regionråd och politiska sekreterare. Här rör det sig om många miljoner- pengar vi istället ville lägga på sjukvården. Detta vann inte gehör hos övriga partier. För egen del har våra minskade kostnader givit mig sänkt arvode med ca 30%. Således i detta fall anser jag att jag lever som jag lär. Jag får efter skatt i genomsnitt 500 kronor per uppdrag. Utöver detta lägger jag ner åtskilliga timmar ideellt, liksom de flesta politiker.

Gällande en riksdagsledamots tid, så är det utöver 15- 20 timmars resor i veckan för mig väldigt olika hur mycket tid man har över. Bor man i närheten av Stockholm sparar man restid. En normal vecka reser man till Stockholm måndag eftermiddag, och kommer hem torsdag sen kväll. Övrig tid avsätts för studiebesök, gruppmöten, inläsning, svara på mail, skriva allt möjligt så som motioner, debattartiklar, svar på propositioner med mera. Hade jag jobbat kvar på Trafikverket hade jag tjänat drygt 40.000 i månaden, givet att jag inte gjort någon form av karriär, vilket är brukligt. Sett per timme om man jämför Trafikverket kontra Riksdagen så hade jag haft ungefär samma ut efter skatt per timme. Med den skillnad att det hade gått att ha ett normalt familjeliv, normal sömn, lägre levnadsomkostnader, tid och ork för motion och kunnat sova i min egen säng. Med det sagt- jag hade gärna sett en minskning även av riksdagsledamöternas arvode.

Varför väljer man då att vara aktiv politiker? För min egen del reagerade jag redan ca 1980, jag var åtta år, på att folk valde att migrera från Iran och Irak till Sverige då kriget bröt ut, trots att det inte fanns någon grund att ta emot dessa människor här då det fanns all möjlighet till internflykt i länderna och närområdet. Jag förutspådde redan då de problem som skulle uppstå om dessa personer kom hit. Jag fick rätt. Jag valde att engagera mig redan när jag var 14 år ca i Moderat skolungdom, då Moderaterna var för en minskad invandring, en linje som de övergav. 2002 gick jag med i Sverigedemokraterna för att ge min dotter, mina kommande barnbarn och kommande generationer ett bättre Sverige. Sedan dess har jag lagt ner tusentals timmar ideellt för mitt parti och varit med att bygga upp landets näst största parti. Det har kostat mig och min dåvarande familj mycket tid, förstörda bilar och även en stor summa av egna pengar. Min dotter och dåvarande sambo gick miste om väldigt mycket familjetid. Var det värt det? Den frågan är svår att svara på, men en sak lovade jag mig själv: den dagen jag ligger på dödsbädden ska jag inte ångra att jag struntade i att försöka rädda vårt fina land. Så länge jag orkar skall jag fortsätta den kampen.

Patrik Jönsson (SD)
Riksdagsledamot samt kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com