INSÄNDARE. Hässleholms nya styre tvingas nu att inse att man befinner sig i kris. Och vad gör man? Jo, man gör som man alltid gjort: Man fortsätter att lägga ut pengar. Det är ju det man brukar göra. Det är det man kan.
Kommunen befinner sig i kris. Krisen är allmän, den omfattar hela västvärlden och går på djupet. Det är dock bara dess ekonomiska symtom som man känns vid i styret.
Liberalerna ute i kulisserna genomförde en kupp i Hässleholm, med hjälp av pressen och en hop lättsuggererade 40-talister. SD och Hanna N åkte ut. Den gamla vanliga ”ordningen” blev återställd.
ANNONS
Men det är inte bara ”ordningen” som är återställd. Även vardagen är tillbaka. Och den är bister. Det finns egentligen inga pengar till något. Och man sitter och är penninglös uppe på ett berg av skulder.
De feta åren är förbi. Efterkrigskonjunkturen med den ständigt stigande ”standarden” är slut sedan 50 år tillbaka.
När krisen satte in på 1970-talet tog sig både sossar och borgare för att föra socialstatskeynesiansk konjunkturstimulanspolitik. På krita. Det har hållit på till nu. Det var så vi fick ”jämställdhetsnämnder”, ”mångkultur” och ”klimatstrateger”. Mera strunt. Och nya utgifter.
”Mångkulturen” är inte den välgörenhet man har försökt att slå i oss att den är. För statens del är det en tjänst man gör det liberala systemets herremakt, USA: Dölja imperiet och dess krig och förödelse och städa upp lite i röran. För kommunernas del är det ett försök att fylla ut hålen i budget med statliga bidrag. Inget annat.
Vi kommer inte att kunna fortsätta att låna till utgifterna. Det kan inte ens USA längre. Det är för övrigt det senaste i den här krisens utveckling. Dollarsystemets sammanbrott.
Det är kört.
Vad gör styret alltså? Jo, man gör som man brukar. Man fortsätter att lägga ut pengar som man inte har. Styret har just beslutat anlita det man inbillar sig vara kommunernas egen intresseorganisation, SKR, fast man borde veta bättre. Och man betalar konsulterna på SKR 115.000 kronor. För att få veta hur man ska spara. Man skulle förstås kunna få riktigt bra besked om det gratis genom att tala med väljarna. Men det vill man inte. Man vill mycket hellre hålla på som man brukar. I det liberala systemet är allt tillåtet. Bara inte demokrati.
Mats Loman
