torsjö live

Kommunledningen vill inte tala om hedersvåld

Kommunledningen vill inte tala om hedersvåld

Hässleholms kommunledning vill inte nämna hedersrelaterat våld i sin jämställdhetsplan, trots att det lyfts upp särskilt i det nationella jämställdhetsmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

– Hedersvåld är väl inte en större fara för jämställdheten än andra typer av våld, sa kommunalrådet Lina Bengtsson (M) vid presskonferensen om kommunstyrelsens sammanträde på onsdagen då den uppdaterade jämställdhetsplanen antogs.

Det finns idag inget förebyggande arbete mot hedersförtryck i Hässleholms kommun.

Kommunens socialförvaltning har tidigare arbetat aktivt mot hedersförtryck genom tjänsten som familjefridssamordnare som sparades bort redan 2020. Allt förebyggande arbete mot hedersförtryck försvann då.

– Det finns ingen ansvarig person som strategiskt arbetar för att motverka hedersförtryck, skriver socialchef Sus Lantz till Frilagt på torsdagen.

Bilden visar skylten vid socialförvaltningens entré.
Socialförvaltningen har sparat bort sitt förebyggande arbete mot hedersförtryck. Foto: Urban Önell

2020 antogs den första versionen av jämställdhetsplanen att gälla för 2021-2025, med uppdatering 2023. Men i mars 2020 fick Frilagt besked om att planen prioriterats ned. Då hade socialnämnden föreslagit att en särskild handlingsplan skulle ingå om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, inklusive strategier mot hedersvåld.

När planen till slut ändå antogs 2020 fanns inte hedersvåld med. I år skulle den uppdateras och SD passade nu på att föreslå kommunstyrelsen att lägga till det under mål nummer sex om våld. Deras formulering löd: “Arbeta med att nå kvinnor och män med information för att motverka hedersrelaterat våld. Ansvarig förvaltning: Socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen”.

SD hänvisade till att både den förra socialdemokratiska regeringen och Tidöpartierna arbetat för att förstärka arbetet mot hedersrelaterat våld.

– Här måste givetvis även vi i kommunen som kommer närmast de utsatta ta ett stort ansvar, skriver Sven Lundh och Ulf Berggren i SD:s reservation till kommunstyrelsens beslut.

Ny brottsrubricering

Hedersförtryck infördes också som en ny brottsrubricering förra sommaren. Det innebär att det nu är straffbart att upprepade gånger kränka en persons integritet i syfte att bevara eller återupprätta en persons, familjs, släkts eller liknande grupps heder. Straffet är fängelse i lägst ett år och högst sex år.

SD fick bara KD med sig på sitt förslag som avslogs med röstsiffrorna 8-5. Då hade sammanträdet ajournerats en stund för att ledamöterna skulle kunna ställa frågor till tjänstepersonerna, verksamhetsutvecklare Karolina Engquist och biträdande kommundirektör Amra Salihovic, som arbetat fram förslaget till uppdatering.

– Vi kom fram till att hedersvåld innefattas i våld i nära relation. Det kan innebära alla typer av våld. Det är med där och är lika viktigt att bekämpa, sa Lina Bengtsson vid presskonferensen på torsdagen.

Bilden visar Lina Bengtsson.
– Hedersvåld innefattas i våld i nära relation, säger kommunalrådet Lina Bengtsson (M). Foto: Urban Önell

Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) förklarade att hon trodde att alla politiska partier i Hässleholm har sagt att hedersvåld måste bekämpas med all kraft.

– Det pågår i socialförvaltningen och i alla förvaltningar. Det arbetas stenhårt med det, sa hon.

– Det finns ingen som tycker att det är acceptabelt överhuvudtaget. Även tjänstepersonerna menar att det innefattas i våld i nära relation.

Bilden visar Lena Wallentheim
Enligt kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) finns inga kommunpolitiker i Hässleholm som anser att hedersvåld är acceptabelt. Foto: Berit Önell

Oppositionsrådet Hanna Nilsson (SD) konstaterade att man på nationell nivå tänkt annorlunda i frågan.

– M har varit drivande i Tidöavtalet. Det är spännande hur man ser på det i Hässleholm.

Hon berättade att hon först trodde att det var en miss att hedersvåld inte fanns med i jämställdhetsplanen. Hon tycker att det är naivt att försöka jämföra hedersvåld med annat våld i nära relation.

– Man behöver helt olika insatser för att motverka det. När det nu nationellt trycks så hårt på det tycker jag att det är väldigt konstigt om vi i Hässleholm ska jämställa hedersvåld med annat våld. Jag vet knappt vad jag ska säga, sa hon.

Bilden visar Hanna NIlsson.
Oppositionsrådet Hanna Nilsson (SD) trodde först att det var en miss att hedersvåld inte skulle vara med i jämställdhetsplanens del om att stoppa mäns våld mot kvinnor. Foto: Berit Önell

Det som förändrats i jämställdhetsplanen är främst att del åtgärder som redan genomförts strukits. Det gäller bland annat barnomsorg på obekväma arbetstider och information om olika yrken på skolor och mässor.

”Ingår i utbildningsinsatser”

Karolina Engquist, som var med och tog fram förslagen både 2020 och nu, minns inte att hedersvåld skulle ingå från början.

– Det vet jag inte om vi diskuterade så när vi tog fram förslaget. Men det man ville göra nu var att koncentrera sig på mäns våld mot kvinnor. Sedan igår var det uppe på förslag att skriva in aktiviteter mot hedersrelaterat våld. Men då valde man att inte göra det för man menade att det ingår som en del i de utbildningsinsatser som redan pågår, säger hon.

De säger att de rådgjort med er. Var det på er inrådan de sa nej?

– Nej, inte på vår inrådan, det skulle jag inte säga, säger hon.

Hon lyfter fram två av planens sju punkter om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Samverkan och samsyn ska stärkas kring hur destruktiva normer och våld ska motverkas och hur det förebyggande arbetet ska bedrivas. Kompetenshöjande åtgärder om destruktiva normer kring maskulinitet och våld ska också erbjudas.

– Det var de delar man valde att ta med kring våld mot kvinnor överhuvudtaget. Dem valde man i dagsläget att ha kvar.

Finns det en rädsla för att nämna heder?

– Nej, det tror jag inte, inte i de dialoger vi haft.

Något annat kommunövergripande dokument där hedersvåld nämns finns inte.

Även annat våldsförebyggande arbete pausat

Fredrik Olofsson, enhetschef, berättar att socialförvaltningens Förebyggandecentrum med primärt fokus på barn och unga i dagsläget inte har några förebyggande insatser specifikt riktade mot hedersförtryck.

– Däremot har vi under de senaste åren arbetat mycket med ett mer generellt våldsförbyggande arbete riktat till kommunens skolor. Det har bestått av en grundutbildning i våldsprevention till skolpersonal men också utbildning av samtalsledare på skolorna samt eget arbete med klasser i årskurs 7-8. Där pratar man bland annat om vad våld är utifrån olika teman som normer och värderingar, makt och grupptryck, jämlikhet och jämställdhet mm. Här förmedlas även information om var man kan vända sig om man är utsatt för någon form av våld, skriver han i ett mejl till Frilagt.

Även detta har legat nere under hösten.

– Under höstterminen har vi inte haft möjlighet att utbilda eller hålla i grupper utan skolorna har själva fått göra det, men förhoppningen är att vi ska kunna återuppta arbetet igen till våren, skriver Fredrik Olofsson.

Familjer med tecken på hedersproblematik

Erica Westermark arbetar med familjer där det kan finnas tecken på hedersproblematik.

– Vi utreder ärenden som rör våld hos oss, det gäller även särskilt utsatta grupper varav heder är en. Vi använder oss av evidensbaserad riskbedömning, Patriark, och gör sedan en bedömning om vilket stöd som kan behövas. Oftast kommer ärenden från skola genom barnen men också via ansökan från vuxna. Vi har bland annat insatser i form av samtal, skyddat boende, personligt stöd och jourlägenheter vilket kan beviljas efter en utredning, skriver hon i ett mejl till Frilagt.

Hon berättar att kommunen är med i ett kompetenscentrum som utbildar bland annat i hedersrelaterat våld och förtryck och flertalet handläggare är utbildade i bedömningssystemet Patriark.

– För att stärka samverkan mellan förvaltningarna så har vi en övergripande samverkansgrupp för våld i nära relationer där vi pratar kring alla former av våld och vad olika verksamheter behöver för att vi ska uppfylla lagstiftningen och kunna göra det bästa för medborgarna. Vi arbetar också med systematisk uppföljning.

– Vi har även ett samarbete med Resurscentrum heder och en nationell samverkan med andra kommuner.

Vad skulle behövas för insatser för att bättre hjälpa kvinnor och barn som är utsatta för detta?

– Jag tänker att vi alltid kan bli bättre på att upptäcka, informera, nå ut och utveckla arbetsmetoder, skriver Erica Westermark.

Berit Önell

Läs mer:

2023-03-06 Förebyggande arbete mot hedersvåld sparas bort

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se