torsjö live

Förbud vid vite mot bostad i Vinslövs värdshus

Förbud vid vite mot bostad i Vinslövs värdshus

En utredning om utbyggnad av restaurang och lägenheter utan bygglov i Vinslövs värdshus ledde till att allvarliga brister i brandsäkerheten uppdagades. Nu har kommunstyrelsen därför beslutat att förbjuda övernattning i en vindslägenhet. Från den 1 maj blir det vite med 30 000 kronor per månad om förbudet inte följs. Dessutom kan fastighetsägaren, företagaren Emil Gunnarsson, få sanktionsavgifter på 50 000 kronor för svartbygge. Flera liknande utredningar pågår mot honom.

En av politikerna i kommunstyrelsen, Vinslövsbon Thomas Haraldsson (L), anmälde jäv på grund av sin inblandning i flera fastighetsaffärer med Emil Gunnarsson. I Bolagsverkets register står han sedan två år tillbaka som verklig huvudman i ett av Gunnarssons bolag, något båda hävdar är fel.

Bilden visar Vinslövs värdshus.
Brandskyddet är så bristfälligt att övernattning förbjuds i lägenheten på vindsvåningen i Vinslövs värdshus från och med den 1 maj. Följs förbudet inte blir det vite. Foto: Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Emil Gunnarsson är engagerad i åtta bolag där han antingen är vd, ordförande eller sitter i styrelsen. Han driver bland annat återvinningsföretaget Åter AB.

Anmält för flera år sedan

Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen fick redan 2019 en anonym anmälan om misstänkta byggnationer i värdshuset. 2021 kom en mer detaljerad anmälan om bland annat utbyggnad av matsalen, ombyggnad med nya lägenheter på andra våningen samt brister i brandskyddet. Samma år anmäldes byggnationer utan bygglov på två andra fastigheter som Emil Gunnarsson äger. Ärenden från 2016 och 2018 ligger fortfarande öppna, men är så gamla att sanktionsavgifter inte längre kan utdömas.

Anmälningarna om värdshuset ledde inte heller till någonting förrän i höstas. I början på december besökte stadsbyggnadsavdelningen Vinslövs värdshus tillsammans med räddningstjänsten.

Stadsbyggnadsavdelningen konstaterade vid besöken att byggnation pågick i en av lägenheterna som saknar bygglov. För denna och en obebodd lägenhet till samt för utbyggnaden av restaurangen föreslås sanktionsavgifter på totalt 50 000 kronor. De två andra lägenheterna kan ha varit bebodda i mer än fem år och därmed preskriberas sanktionsavgifter. Det kan istället bli aktuellt med viten för olovligt byggande.

Restaurangens matsal har olovligt byggts ut med 70 kvadratmeter, för nära granntomt och delvis på korsprickad mark som bara är avsedd för mindre gårdsbyggnader. Enligt flygfoto fanns utbyggnaden inte 2019, men 2020.

Bilden visar flygfoton över restaurangen.
Enligt kommunens flygbilder har restaurangens tillbyggnad byggts efter att fotot 2019 tagits och före fotot från 2020. Foto: Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Resultatet av besöket i december och en brandinspektion i januari ligger också till grund för beslutet i kommunstyrelsen.

”Skadas eller omkommer till följd av brand”

– De allvarligaste bristerna är främst relaterade till bostaden på vindsplan och kan leda till att personer skadas eller omkommer till följd av brand, skriver räddningstjänsten.

Restaurangköket innebär enligt räddningstjänsten en förhöjd brandrisk då bränder ofta startar i samband med matlagning. Här är det extra farligt eftersom trappan upp till plan 1 går via restaurangens entré och saknar brandteknisk avskiljning mot både restaurangkök och serveringsutrymme. Detta berör både en lägenhet på plan 1 och lägenheten på vindsplan som har en egen trappa från plan 1. De två andra lägenheterna nås via ett separat trapphus där trappan bedöms för smal för utrymning, mindre än 0,90 meter.

Bilden visar en trappa.
Det ena trapphuset bedöms för smalt för att fungera som utrymningsväg. Foto: Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

– Skulle en brand ske i restaurangköket så sprids den snabbt ut till interntrapphuset med följd att personerna från vindslägenheten inte kan utrymma byggnaden eller skyddas mot brand i sin lägenhet. Skulle en brand ske på natten då det finns sovande personer i bostaden ökar risken ytterligare för att någon ska skadas eller omkomma till följd av brand, skriver räddningstjänsten.

Brandteknisk avskiljning saknas även i väggen mellan interntrapphuset och lägenheten på plan 1. Trapphuset är inte utformat som en utrymningsväg. Dessutom är dörren till vindslägenheten av typen innerdörr och har inte tillräcklig förmåga att stå emot brand eller brandgaser. Flera andra dörrar behöver bytas. Ventilationskanalerna är inte heller brandskyddade eller avskilda och måste åtgärdas.

Bilden visar trapphuset.
Väggarna i trapphuset är inte byggda i brandsäkert material. Foto: Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Brandskyddet på plan 1 och i det separata trapphuset har alltså också stora brister. Men där anser räddningstjänsten att det räcker att kräva åtgärder utan viten.

Det är oklart när lägenheterna kommit till eftersom de saknar bygglov. Vissa ritningar som trots allt finns i äldre byggärenden utan beslutsstämplar stämmer inte överens med dagens utseende. Eftersom det inte går att fastställa vilka byggregler som gällde när bostäderna byggdes hänvisar räddningstjänsten till att det finns särskilda omständigheter som ger rätt att kräva åtgärder.

– Skillnaden mellan dagens nivå på brandskyddet och den nivå som finns i byggnaden bedöms vara så stor att det anses föreligga särskilda omständigheter, skriver räddningstjänsten.

Åtgärderna som krävs för att häva förbudet kostar enligt räddningstjänstens bedömning totalt 100 000 – 150 000 kronor. Vitesbelopp bestäms utifrån kostnaderna och fastighetsägarens ekonomi, med syftet att han ska åtgärda bristerna och inte “köpa sig fri”.

Kommunstyrelsen måste besluta

Räddningstjänsten fattar beslut om krav på åtgärder för brandskydd, men har inte delegation på att besluta om vite. Därför måste kommunstyrelsen besluta om vitesföreläggandet.

– Det var första gången vi hade ett sådant ärende, säger kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim.

Bilden visar Lena Wallentheim
Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) såg ingen annan möjlighet än ett förbud. Foto: Berit Önell

Hon såg ingen möjlighet för kommunstyrelsen att agera på annat sätt än att besluta enligt räddningstjänstens förslag. Ledamöterna var eniga.

– Det är allvarligt, en stor risk för de boende, säger kommunalrådet Lina Bengtsson (M).

Kommunalråden säger att de inte kände till ärendena om svartbyggen och vill därför varken kommentera dem eller att utredningarna dröjt så länge.

”Har gjort affärer”

Thomas Haraldsson berättar att han kände igen fastighetsbeteckningen och visste att den tillhörde Emil Gunnarsson. Därför anmälde han jäv och gick ut från sammanträdet under tiden ärendet behandlades.

– Jag känner honom och har tidigare sålt några fastigheter till honom och gjort affärer med honom, säger han.

Bilden visar Thomas Haraldsson.
Thomas Haraldsson (L) anmälde jäv för att han har sålt fastigheter och bolag till Emil Gunnarsson.

Men han avvisar bestämt att han skulle vara så kallad verklig huvudman för ett av Gunnarssons bolag. Det gäller Fastighetsförvaltning Industrigatan 1 AB, ett bolag som enbart äger en fastighet på just Industrigatan 1 där det finns både bostäder och en lagerlokal.

Enligt Bolagsverkets uppgifter kontrollerar Thomas Haraldsson 100 procent av bolaget genom ett av sina andra bolag, El- och Fastighetsteknik i Skåne AB. Men Thomas Haraldsson förklarar att han sålt fastigheten till Emil Gunnarsson genom att sälja aktierna i bolaget, ett ganska vanligt sätt för företagare att sälja fastigheter. På det sättet blir köpeskillingen inte offentlig i fastighetsregistret.

– Det är cirka tre år sedan. Jag håller på att sälja av mina fastigheter. Emil köpte några enfamiljsfastigheter också. Nu har jag bara en fastighet kvar, säger Thomas Haraldsson.

Han berättar att han plötsligt fick papper hem om fastigheten, trots att den var såld, till och med en del fakturor.

– Jag fick meddela Bolagsverket att jag inte ägde den längre. De skulle rätta till det, säger han.

Känner du till hans tidigare ärenden om olovligt byggande?

– Det var inget jag kände till.

– Men det var bra du tipsade mig för då måste jag kolla med Bolagsverket om jag fortfarande figurerar där med mitt namn på något sätt. Det vill jag absolut inte göra. Jag tar ansvar för det jag håller på med, sedan får andra ta ansvar för sina grejer.

Bolagsverket kan ge vite för senfärdighet

Bolagsverkets register visar att El- och Fastighetsteknik sålde aktierna i Industrigatan 1 till Gunnarsson den 24 januari 2022. I mars samma år registrerades ny styrelse där Haraldsson ersatts av Gunnarsson. Därefter skulle styrelsen ha meddelat Bolagsverket att Haraldsson inte längre var verklig huvudman. Det ska ske skyndsamt, det vill säga så snart som möjligt, annars kan det bli vite. Två år är för lång tid.

– Det var inte så skyndsamt av dem, säger Sara Prestberg, handläggare för registret över verkliga huvudmän på Bolagsverket.

Hon förklarar att det är väldigt vanligt att registreringen glöms bort.

– Det är oftast inte ont uppsåt, det faller mellan stolarna. Vi kan komma och hota med lite vite.

Bilden visar registerutdraget.
Thomas Haraldsson har stått kvar som verklig huvudman i bolaget två år efter att han sålde det till Emil Gunnarsson.

Hon berättar att en anmälan om att uppgifterna är felaktiga kom in på onsdagen, samma dag som Frilagt började ställa frågor. På torsdagen lämnade Emil Gunnarsson in en anmälan om att han själv är verklig huvudman.

– I och med att det finns en misstankeanmälan i grunden behöver en handläggare titta på det innan det registreras, säger Sara Prestberg.

Hävdar att han inte byggt något i värdshuset

Emil Gunnarsson blir förvånad när han får veta att Thomas Haraldsson anmält jäv.

– Det visste jag inte något om, säger han, men bekräftar att han köpt bolaget Fastighetsförvaltning Industrigatan AB av Haraldsson.

Han hävdar att lägenheten på värdshusets vind fanns där redan när han köpte fastigheten 2017.

– Den har varit där i minst 20 år, säger han.

De andra lägenheterna är inte nyare, enligt hans uppfattning.

– Nej, de finns bara inte i kommunens papper. Kommunen har själva hyrt där, säger han och syftar på socialtjänsten.

Han har inte för avsikt att överklaga vitesföreläggandet.

– Jag får väl tömma den lägenheten. Jag har inte muskler att gå emot kommunen, säger han.

Varför har du inte bygglov när du ska bygga ut?

– Jag tog för givet att det fanns bygglov när jag köpte fastigheten.

Det kan bli sanktionsavgifter?

– Sanktionsavgifter har jag inte fått än, men hört talas om. Jag håller på att bestrida dem. Jag har hjälp med det.

Han hävdar att restaurangen inte är utbyggd.

– Den har alltid varit så. De ritningar som kommunen har stämmer inte alls.

Men det finns fler ärenden, har du har sökt bygglov i något av dem?

– Jag kommer inte riktigt ihåg.

Omedelbart förbud hjälpte inte

Varför är det inte självklart att söka bygglov när du ska bygga något? 2016 till exempel byggde du ut och byggde om en villa och förlorade i länsstyrelsen när du överklagade?

– Jag renoverade. Jag har inte ändrat storleken. Men där kom vi överens tror jag.

Enligt kommunen hade han då rivit, byggt till både bostadshus och komplementbyggnad och gjort ingrepp i bärande konstruktioner och planlösning utan rivningslov och bygglov.

Stadsbyggnadskontoret beslöt om omedelbart förbud mot fortsatt rivning och byggarbete, men trots det fortsatte de. Asbestplattor revs också ner utan skyddsutrustning. Efter att länsstyrelsen avslagit överklagandet rann ärendet av okänd anledning bara ut i sanden och sanktionsavgifter utdömdes aldrig. Nu är det för sent för avgifter, men inte avslutat.

Det här med att söka bygglov, har du koll på det?

– Det är bra att söka bygglov, det tycker jag väl.

Ska du göra det när du bygger något härnäst?

– Jag ska inte bygga mer och inte renovera heller. Jag är för gammal nu, säger Emil Gunnarsson, 45.

Så gammal är du väl inte?

– Jag har hållit på i hela mitt liv. Jag är rätt så färdig med det.

Prioriterar fara för liv och hälsa

Kommunens bygglovschef Katarina Finyak svarar på Frilagts frågor per mejl.

Vad gjorde att ni började arbeta med detta under hösten? Anmälningar kom ju in både 2019 och 2021, 2021 även angående brandskydd, var det inte allvarligt redan då?

– Vi har under året haft mer resurser och möjlighet att jobba med våra tillsynsärenden. Vi har under året försökt identifiera de ärenden som är prioriterade då de utgör en fara för människors liv och hälsa. Detta är ett ärende som vi prioriterat på grund av att vi anser att det är en fara för människors liv och hälsa.

Katarina Finyak
Bygglovschef Katarina Finyak. Foto: Urban Önell

Kommer övriga ärenden mot fastighetsägaren också att hanteras?

– Vår ambition är att hantera även de övriga ärenden som rör fastighetsägaren i fråga. Dock kan vi inte svara på när dessa ärenden kan komma att hanteras då vi även hanterar flertalet andra tillsynsärenden.

Hur ser du på att flera allvarliga ärenden mot samme fastighetsägare blivit liggande i flera år?

– Vi har många tillsynsärenden som vi behöver hantera och flera av de ärenden som vi nu jobbar med har inte kunnat hanteras på väldigt länge.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se