torsjö live

Stora mängder fisk och musslor strandade efter översvämningen

Stora mängder fisk och musslor strandade efter översvämningen

När Finjasjön nu drar sig tillbaka efter översvämningen har stora mängder fisk och musslor blivit strandade i området kring Maglekärrsbäcken vid Hässleholms reningsverk. En orsak är att marken mellan bäcken och åkrarna intill höjts. Det skedde vid invallningen av reningsverket, då bäcken delvis flyttades, och vid uppsättningen av stängslet kring området. Tidigare sluttade marken ner mot bäcken. Länsstyrelsen har nu öppnat ett tillsynsärende och kräver att kommunen svarar på frågor om invallningen och dess funktion under översvämningen. Några akuta insatser verkar det inte bli från myndigheterna, men på privat initiativ har tusentals ålar, abborrar, gösar med flera rovfiskar i hinkar flyttats tillbaka till sjön och därigenom räddats från en säker död.

Bilden visar fiskar.
Många fiskar, bland annat abborrar, har dött i översvämningens spår. Foto: Linus Jepsson

Finjasjön bredde ut sig över ett stort område under översvämningen. Både öster och väster om Hovdalavägen har fisk nu fångats i vattensamlingar som inte längre har förbindelse med sjön. I skogen på västra sidan finns ingen annan möjlighet än att flytta fisken med hink, men åkrarna på östra sidan går nästan fram till bäcken.

Bilden visar Hovdalavägen och den översvämmade åkern vid reningsverket.
Finjasjön bredde ut sig på båda sidor om Hovdalavägen under översvämningen. Bäcken ligger precis bakom stängslet. Foto: Berit Önell

Linus Jepsson, granne med reningsverket, berättar att han tidigare sett att fisk och musslor blivit strandade. Men det har aldrig varit i den här omfattningen trots att området ofta är översvämmat. Den stora översvämningen i år gjorde det tydligt att de senaste årens arbeten kring reningsverket förändrat förutsättningarna.

– Uppskattningsvis har jag flyttat tusentals fiskar, säger Linus Jepsson som är övertygad om att utsläppen av orenat avloppsvatten under översvämningen bidragit till problemet eftersom det är varmare och lockar till sig fisk.

– Det är som en många hektar stor fälla, skriver han i ett mejl till länsstyrelsen.

En del av musselskalen bör av storleken och formen att döma komma från äkta målarmussla, en art som är klassad som nära hotad i Sverige. Den fanns också i Finjasjön vid en inventering 2018.

Bilden visar en mussla.
Musselskal har också samlats på fälten. Den på bilden är från förra årets översvämning. Foto: Linus Jepsson

Linus Jepsson har förgäves kontaktat kommunens miljöavdelning, tekniska förvaltning och det kommunala bolaget Hässleholm Miljö med förslag på åtgärder.

– De kunde gräva en liten kanal genom vallen, säger han och menar främst den mindre vall som lades upp när ett område långt större än reningsverkets verksamhetsområde stängslades in, i strid med allemansrätten.

– Det som krävs är en 4,6 meter lång kanal, 20 cm bred och 70 cm djup. Hur svårt kan det vara?

Bilden visar åkern med mindre vatten.
Så här såg åkern ut i november då den inte var så översvämmad.

Med en kanal skulle åtminstone en del av fisken kunnat ta sig ner i bäcken. Det handlar om åkern närmast Hovdalavägen. Längre bort har marken omdanats vid bäckflytten. Ett stort antal måsfåglar har lockats till de vattensamlingar som finns kvar där.

– För sjöns balans måste det vara viktigt att rovfiskarna finns kvar, säger Linus Jepsson.

Bilden visar en vattensamling med måsar och svanar.
Måsarna lockas till det som är kvar av vattensamlingarna. Foto: Berit Önell

På länsstyrelsen har Kristian Wennberg, chef för vattenenheten, sett bilderna på döda fiskar vid reningsverket i Hässleholm. Han konstaterar att det är väldigt mycket fisk.

– Jag blev förvånad när jag såg fisken och att det var så mycket andra fiskar än småfisk som mörtar. Det var ju abborrar också. Den typiska vandringen av mörtar upp i diken, åar och bäckar för att gömma sig för rovfiskar, det ser liksom inte ut så här. Frågan är vad de gör där och om det går att göra något åt det, som inte förstör invallningen, för att slippa onödig fiskdöd, säger han.

Det reningsverket släpper ut via bäcken är kanske varmare och kan locka fisk?

– Ja, precis, det är nånting som gör att de söker sig dit och sedan har de blivit fångade.

Men översvämningen har pågått länge och sjön har stigit med mer än två meter. Dessutom har det blåst mycket.

– Just vid en så långvarig översvämning kanske fiskarna är mer benägna att vara kvar där, annars hade de nog inte vågat simma upp och uppehålla sig så långt ut, säger Kristian Wennberg.

Länsstyrelsen anser sig ha åtminstone en del av tillsynsansvaret.

– Det vi sa var att det mesta av problematiken är kopplad till reningsverket och kommunens tillsyn. Men det kan ju finnas en koppling även till den invallning som gjordes kring reningsverket för några år sedan och det är vi som har den tillsynen, säger Wennberg.

Bilden visar Kristian Wennberg.
Kristian Wennberg, vattendirektör på länsstyrelsen. Foto: Berit Önell

Han skulle vilja ha svar på om det att göra någon enkel åtgärd för att slippa att fisken blir instängd och så att den kan simma tillbaka. Men någon akut insats blir det troligen inte.

– Jag vet inte om man kan göra någonting nu direkt, jag tror det blir mer för framtiden, säger han.

Han hänvisar vidare till handläggaren Maria Nitare.

På torsdagen skickar Maria Nitare ett föreläggande till kommunen. Hon kräver svar på några frågor om invallningen och om det som framförs i Linus Jepssons skrivelse. Hon vill bland annat veta hur väl invallningen och flytten av bäcken fyllt sin funktion och särskilt vid de mycket höga flödena och vattenstånden vintern 2024. Frågorna handlar också om kommunens syn på eventuellt behov av förändringar och ytterligare åtgärder som går under begreppet vattenverksamhet där tillstånd ska sökas hos länsstyrelsen.

Frågorna är alltså inte ställda till Hässleholm Miljö AB som ansvarar för kommunens reningsverk.

– För mig är Hässleholms kommun högst ansvariga. Jag bryr mig inte om vem som svarar, kommunen är huvudman, säger Maria Nitare.

Uppgifterna ska ha kommit in senast den 26 april. Är det inte bråttom att hantera detta?

– Vi kan inte agera så snabbt. Dessutom var anmälan även skickad till kommunens tekniska förvaltning som äger marken. Det ska inte spela någon roll om den här informationen kommer dit från länsstyrelsen eller från Linus. De får ta tag i det i vilket fall som helst, säger hon.

Hon förklarar dock att hon inte vet säkert vem som ansvarar.

– Jag kan inte svara på om invallningen behövt vara högre, om det nu kom så mycket vatten att de behövde brädda och vad som beror på vattenverksamheten. Jag måste få en basnivå på vad vi behöver veta, sedan kan jag behöva ställa fler frågor, säger hon.

– Syrebrist är väl den rimligaste förklaringen. Det är ingen önskvärd situation, så mycket kan man säga.

Hon kan inte säga exakt vilka regler som gäller om fisk och musslor dör på det här sättet.

– Men om det gällt fridlysta arter hade länsstyrelsen agerat.

Ålen är ju fridlyst?

– Ja, men samtidigt får den fiskas. Vi på vattenenheten jobbar mest med de arter som har högst skydd enligt artskyddsförordningen. Då handlar det om tjockskalig målarmussla framför allt.

Sådana finns i Almaån.

Kommunens miljöavdelning har inlett ett ärende, men inte agerat. På tekniska förvaltningen har Mathias Jönsson sett bilderna, men inte varit på plats mer än att han kört förbi i bil.

– Min bedömning är att det skulle bli svårt att göra en sådan lösning för där är en svacka. Det hade blivit en rätt lång kanal, säger han.

Bilden visar Mathias Jönsson.
Mathias Jönsson på tekniska förvaltningen säger nej till att gräva en kanal mellan åkern och bäcken.

– Men det är klart att det hade varit bra om fisken kommit ut till sjön.

Han instämmer i att fisken kan dras till varmare vatten.

– Jag kan tänka mig att de lockas upp av den anledningen, säger han.

Han ser också fördelar med att vattnet från åkern, som kan innehålla mycket näring, inte kommer ut i sjön.

Han berättar att en arbetsgrupp med tjänstemän från miljöavdelningen och tekniska förvaltningen nyligen börjat titta på översvämningsproblematiken. Det handlar främst om att klarlägga vilka faktorer som bidrar till översvämningarna, såsom nederbörd, exploatering och avverkningar. Sedan kan åtgärder diskuteras.

– Det är väldigt tidigt än och vi kommer att behöva resurser, både personella och ekonomiska, och också ett formellt uppdrag.

Mathias Jönsson säger att han inte pratat med Hässleholm Miljö. Men bolagets kommunikatör Anton Henryson skriver till Frilagt att man haft kontakt med tekniska förvaltningen om den strandade fisken.

– Det är så klart olyckligt och om vi kan förhindra någonting som vi har rådighet över vill vi naturligtvis bidra till att hjälpa till med det. Om man gör en förbindelse är det inte säkert att det löser problematiken och det gör även att man kommer dra ut en del jordpartiklar och näring från åkrarna. Vi har även stämt av med tekniska förvaltningen som inte heller bedömde detta som aktuellt, skriver han.

Bilden visar Anton Henryson.
Anton Henryson, kommunikatör på Hässleholm Miljö.

Han menar också att det är ett naturligt fenomen att fiskar vandrar upp vid höga vattenstånd och ibland blir strandade när vattnet sjunker undan.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se