INSÄNDARE. Samhället idag har utvecklats, så som allt gör med tiden, till att vara ett samhälle med fokus på sin egen vinning istället för gemenskap och samhörighet. Allt idag handlar om vad jag tjänar på det som utförs, vare sig det är i en arbetssituation eller i det privata livet.

Samma mentalitet används när det kommer till diskussioner om politik. Väljare klagar ofta över att vi har höga skatter och undrar var dessa pengar går. Syndabockar pekas ut vilket leder till en ökad segregation i samhället.

Nu har politikerna bestämt sig för att utöka detta och riktat in sig på arbetslösa och personer med funktionsvariationer. De personerna glider ju igenom livet i en guldkantad båt och äter lyxmat, dricker champagne varje dag och bor i stora slott.

Utan att göra en ordentlig konsekvensanalys har man beslutat att ersättningarna skall kapas ännu mer, alla som kan jobba ska jobba, oavsett variation. Detta inkluderar också nedskärningar i verksamheter som hjälper personer med olika variationer att komma tillbaka till ett produktivt liv.

Alla som kan jobba ska jobba men om man har en så pass svår funktionsvariation att det inte bara är att ta första bästa jobb som dyker upp, vad gör man då? Ska man ta det och förstöra sig ännu mer? Göra sin livssituation ännu svårare och göra det jobbigare att ta sig tillbaka?

Kostnaden för samhället blir vid denna situation ännu högre. Det kommer krävas ännu mer rehabilitering och ännu fler insatser för att vederbörande ska lyckas med att gå tillbaka till ett hållbart och produktivt liv.

Men det är inte bara kostnaden för samhället utan också för personer som lever med funktionsvariationer.

Denna situation resulterar i två möjliga utvägar. En risk för en ökad kostnad för samhället med ökade insatser alternativt att ett liv släcks för att vederbörande helt enkelt inte orkar kämpa och slåss för sin grundläggande överlevnad.

Skulle det resultera i att ett liv släcks så vinner ju i och för sig politikerna och staten på det. Kostnaden för insatserna försvinner och statistiken över friska människor ökar.

Så, vad är egentligen människans liv värt i dagens samhälle?

Försök hjälpa människor att hitta konkreta lösningar på situationen istället för att påpeka att den är lat och egentligen inte vill jobba. Fokusera på att höja straffen för de personer som utnyttjar systemet men straffa inte personer med variationer för att det är lättare att jaga fram fuskarna med hårda regler och kraftigt sänkta ersättningar.

Det ger, trots allt, en otroligt skön känsla i kropp och själ att hjälpa någon att ta sig tillbaka från en djup svacka, prova det en gång så får ni se. 

Med detta vill jag rikta ett stort tack till de politiker och människor som jobbar hårt för att hjälpa människor med funktionsvariationer, ni behövs nu mer än någonsin.

Claus Bonde