Kommunens kalkyler för simhallarna visar inte Tyringes låga värmekostnader. Trots att nästan hela uppvärmningen kommer från ishallen i samma byggnad ser det ut som att simhallen i Tyringe har högst driftkostnad.

– Man kan fråga sig hur det kan komma sig när all värme från ishallen återanvänds. Tyrs Hov blev känt i Europa tack vare att vi var väldigt tidiga med energieffektivisering, säger Eje Johansson, tidigare fritidschef i kommunen, som på 60-talet ritade sportcentrat och lade till simhallen.

Ansvariga på tekniska förvaltningen säger att de inte kan skilja simhallens värmekostnader från resten av byggnadens. Kalkylerna är bara uppskattningar. De lovar ge detaljerade siffror på måndag – samma dag som kommunfullmäktige beslutar om budgeten med nedläggning av simhallarna.

Hur mycket det nya badhuset i Hässleholms kommer att kosta att driva och hur mycket som sparas genom att stänga övriga simhallar är fortfarande oklart. Flera olika kalkyler har visats sedan de styrande politikerna i S och M i sitt budgetförslag meddelade att de vill stänga alla övriga simhallar så snart det nya badet är klart i slutet av nästa år.

Vid det senaste mötet i styrgruppen för det nya badhuset i Hässleholm, den 7 maj, presenterades siffror enbart muntligt. På begäran skickades en kalkyl ut till deltagande politiker och tjänstepersoner i efterhand tillsammans med minnesanteckningar från mötet.

Kalkylen är inte lättläst. Driftkostnader för befintliga simhallar redovisas på flera sätt: för hela anläggningarna, för bad- och simanläggningar utbrutna samt med renoveringsbehov inkluderat.

För bad- och simanläggningar ligger Tyringe högst både på posten drift byggnad och på planerad drift. Enligt kalkylen kostar drift byggnad i Tyringe 745 000 kronor per år. Qpoolen kostar 413 000 och Bjärnum 317 000. Planerad drift kostar i Tyringe 161 000, Qpoolen 82 000 och Bjärnum 56 000. Även total fastighetskostnad är högst i Tyringe med 4,1 miljoner, jämfört med Qpoolens 3,9 miljoner och Bjärnums 1,7 miljoner.

Qpoolens simhall blir dock dyrast totalt med en kostnad på 6,7 miljoner. Bland annat verksamhetskostnader, mediakostnader och felavhjälpande fördyrar. Tyringe slutar på 5,7 miljoner och Bjärnum på 3,6 miljoner.

Om hela anläggningarna räknas med blir totalkostnaden märkligt nog lägre. Tyringe hamnar där högre än Qpoolen, på 6,7 miljoner jämfört med 6,2 medan Bjärnum kommer undan med 2,5 miljoner. Här tas inte hänsyn till avskrivningstid. De andra beräkningarna bygger på en återstående avskrivning på 20 år och 2,5 procent kalkylränta.

Qpoolen blir dyrast enligt den kalkyl som lägger på renoveringsbehoven: 10,5 miljoner. Tyringe kostar då 7,8 miljoner och Bjärnum 6,7 miljoner.

Frilagt har i två veckor sökt ansvariga på tekniska förvaltningen för att få svar på hur beräkningarna är gjorda och varför driftkostnaden i Tyringes simhall ser ut att ligga så högt. Först den 3 juni svarar Mathias Bjäreborn. Han är medveten om att det finns ett värmeåtervinningssystem i Tyrs Hovs simhall.

Borde inte driftkostnaderna då bli lägre?

– Visst är det så. Det gör säkert en del, säger han.

Han förklarar att kalkylen för uppvärmningen av Tyringes simhall har gjorts genom jämförelse av Tyrs Hovs värmekostnad när simhallen var stängd i ett år 2022-2023 för renovering.

– Då värmde vi bara upp de andra delarna av byggnaden. Vi har omsatt skillnaden mot föregående år, säger han.

Han lovar att återkomma med närmare uppgifter.

– Jag har stämt av med vår driftingenjör och vi har ingen mätning på hur mycket överskottsvärme som används på Tyrs hov, men värmen används inte bara till badet utan är kopplat till hela anläggningen, skriver han i ett mejl den 4 juni.

Frilagt frågar hur driftkostnaden för simhallen då kan redovisas.

– Det har gjorts bedömningar på förbrukningarna för liknande objekt, som exempel har vi använt Österås isanläggning för att kunna få fram ett värde av vad Tyrs hov isanläggning förbrukar. Likande idrottshallar finns det också referenstal ifrån och på så sätt har vi kommit fram till att resterande förbrukning är kopplat till badet, skriver Mathias Bjäreborn den 5 juni.

Men driftingenjör Darko Simic förklarar att det inte alls går att räkna så.

– När simhallen var stängd hade vi byggvärme kopplad till vår fjärrvärme, så vi sparade inte så mycket, säger han.

Hur räknade ni då ut driftkostnaden?

– Det var en grov beräkning av el, vatten och värme.

– Det är rätt hög vattenförbrukning och elförbrukning också.

Darko Simic säger också att det är svårt att jämföra Österås ishall med Tyringes. Österås har två isbanor medan Tyringe har en. Tyringe har å andra sidan öppet året runt och Österås stänger helt under sommarhalvåret.

Om simhallen i Tyringe stängs kommer inte all överskottsvärme att tas tillvara.

– Den används såklart till värmen i byggnaden ändå, men det blir inte 28 grader som i simhallen. Allt används kanske inte, men det gör det inte nu heller, till exempel om det är jättevarmt ute.

Darko Simic berättar att Frilagts frågor lett till att ett möte bokats på måndag.

– Då ska vi gå igenom siffrorna så kan du få dem. Mathias ska på semester, men han sa vi skulle skicka dem till dig.

Vi kan väl inte vänta till måndag, då ska ju budgeten beslutas?

– Måndag morgon, vi hinner inte tidigare.

– De har fullmäktige hela dagen, de beslutar väl inte förrän på eftermiddagen.

Ska politikerna få sifforna på måndag?

– Vi skulle skicka dem till dig, det är du som har efterfrågat dem, säger Darko Simic.

Eje Johansson blir mycket förvånad när han får höra att Tyringes simhall skulle ha den högsta driftkostnaden.

– Vi klarade ju nästan hela värmen i byggnaden med överskottet från ishallen. Jag tycker att man ska kunna kräva att kommunen redovisar den här biten. De har ju anställda tekniker och dessutom konsulter, säger han.

– Det gick åt 52 kubikmeter olja innan energibesparingen kom. Det mesta av oljan försvann sedan. När vi byggde till simhallen blev det några kubik till, berättar Eje Johansson.

Han förklarar att både kompressorernas hetgas och kondensorvärmen i ishallen tas tillvara. Dessutom är simhallen utrustad med värmeväxlare.

– Det blir mycket värme på väg ut därifrån.

Eje Johansson förstår inte varför simhallen på Tyrs Hov föreslås stängas.

– Varför ska man slänga bort den nu? Den kommer att räcka i 30-40 år till, säger han.

Han var fritidschef när Qpoolens simhall dömdes ut.

– Den kunde räcka i 50 år till. Man borrade för att se hur betongen var. Det var inget nött alls. Nu jämför de simhallarna med en gammal bil. Vad har de gjort för undersökningar för att få fram det?

– Sprickan i bassängen i Qpoolen var ju lögn. Jag vet inte var de fick det ifrån. Läckan var på väggen på motsatt sida.

Han var med vid stormötet i Tyrs Hov i måndags.

– Jag tycker att det var beklämmande att ingen var där från varken kultur- och fritidsförvaltningen eller tekniska förvaltningen. Det är ju de som gjort utredningarna. Vi är skattebetalare allihopa och då ska de vara med och kunna berätta. Jag hade definitivt frågat hur de räknat om jag hade vetat att driften skulle vara dyr i simhallen, säger han.

Han är upprörd över simhallarna hanterats.

– Först säga att alla simhallar ska vara kvar, sedan presentera byggkostnaden för det nya badet och först efter att man börjat bygga säga att de andra ska rivas. Inte konstigt att folk blir topp tunnor förbaskade!

Som gymnastiklärare i Tyringe blev han på 60-talet tillfrågad om att vara med i kommittén för byggprojektet som från början enbart skulle bli en idrottshall.

– Jag som inte kunde läsa ritningar, säger han.

Han bestämde sig för att både lära sig att läsa ritningar och att rita och lånade böcker av arkitekten. Han arbetade med ett förslag som växte efterhand med både ishall och simhall. När han visade det för arkitekten fick han uppmuntran, men politikerna var till en början försiktiga. Vändpunkten blev att han fick påssjuka och måste ligga hemma i några veckor. Han använde då tiden till att bygga en skalenlig modell i balsaträ.

När han senare tog med modellen till ett av kommitténs sammanträde trodde alla att det var det gällande förslaget. Eje försökte trycka på ordförande att starta mötet eftersom han måste gå lite tidigare.

– Han sa att vi skulle invänta arkitekten som skulle komma och redovisa modellen.

Då fick Eje möjlighet att berätta och visa modellen med avtagbart tak.

– Då förstod jag att det inte var många i kommittén som kunde läsa ritningar, men modellen förstod alla.

Förslaget ändrades sedan lite, men klubbades snabbt igenom och Tyrs Hov byggdes 1969-1971. Eje Johansson hörde inte någon säga att pengarna måste användas innan Hässleholms kommun tog över.

– Inte på våra sammanträden i alla fall.

Berit Önell