I november höjdes hyrorna plötsligt och kraftigt, i vissa fall till över det dubbla, för äldre och funktionsnedsatta i LSS-boenden. Hyrorna hade tagits fram av en konsult som skulle följa rättspraxis, men som varken gjorde det eller respekterade offentlighetsprincipen. Hyresnämnden slog senare fast att nio överklagade hyreshöjningar inte var giltiga, bland annat på grund av undermåligt underhåll och att flerbostadshus felklassificerats som radhus. Det kunde dock omsorgsnämnden inte acceptera, och överklagade i mars till hovrätten. Nämndens ordförande Christer Welinder (S) kan visserligen medge brister, men vidhåller envist att det är föreningen som missförstått frågan om radhus. På tisdagskvällen krävde lokalföreningen FUB (För barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning) politikerna på svar om dessa frågor, liksom annat som berör de berördas vardagliga behov.

För ett år sedan, inför hyreshöjningen, var politikerna bjudna till ett liknande möte, också då på Senioren på Tingshusgatan. Visserligen stod det genast klart att bidrag och bostadstillägg i längden skulle täcka merparten av kostnaderna för hyreshöjningarna, men det rådde stor osäkerhet bland de berörda om pengarna skulle vara brukarna tillhanda i tid.

– När vi träffades för ett år sedan så var den officiella handläggningstiden vid Försäkringskassan upp till fyra månader och till Pensionsmyndigheten tre månader. Detta oroade oss mycket, säger Kjell Göran Hansson, ordförande i FUB.

Något uppskov eller någon gradvis upptrappning av hyran kunde omsorgsnämnden inte erbjuda. Lyckligtvis verkar ingen ha fått problem med att lösa betalningarna.

Att hyrorna höjdes var i sig inte nödvändigtvis fel, enligt FUB, och inte heller de höga hyreskostnaderna som sådana.

– Efter modigt övervägande kom vi fram till att de på en generell nivå var skäliga. Det sa vi redan för ett år sedan. Skälet är den mångåriga försummelsen att anpassa hyrorna, säger Kjell Göran.

– Man kan nästan säga under 20 år.

Är det verkligen skäligt med en så stor hyresökning?

– Där är vi lekmän. Och då uppfattar vi, ja, hyrorna är höga, men som vi uppfattar det, om det skall gå upp i hyresnämnden på någon bredd, då måste det vara väldigt högt belopp. Vi tänkte hela tiden, att det ändå var inom det spannet som hyresnämnden kunde godkänna, säger Kjell Göran.

– Sen har det ju kommit till nyanser på detta där det inte är skäligt.

Hyrorna togs fram av konsulten Svefa utifrån ett poängsystem med 33 parametrar med utgångspunkt i Hässlehems hyressättning. Enligt nämndens motivering skulle detta innebära att hyrorna blev mer rättvisa. Man skulle också dra in omkring 3,5 miljoner. Men när Kjell Göran Hansson försökte begära ut kalkylen för sin huvudman ville konsulten sekretessbelägga underlaget.

– Ett besked som var mycket provocerande.

När uppgifterna kom fram uppdagades orättvisor både i Svefas poängsystem och i hur det tillämpades på brukarnas lägenheter.

Bland annat förväntades boende betala extra för ”närhet till personal”, oavsett hur långt bort brukaren bor ifrån personalen, och extra för diskmaskin, trots att någon sådan inte får plats i lägenheten.

– En 27 centimeter diskmaskin. Är det någon som har sett en sån liten diskmaskin? Jag tror inte det.

Hyreshöjningarna skedde även utan hänsyn till lägenhetsskick, något som straffade sig i hyresnämnden som helt underkände sex höjningar, och i tre ytterligare fall endast medgav en mindre hyreshöjning.

Liknande fel påverkar sannolikt fler lägenheter som idag betalar överhyror. Inte minst har konsulten i strid med Boverkets definition klassat flerbostadshus som radhus, något även hyresnämnden slår fast. Enligt konsultens modell skall ett radhus ge hyrestillägg på 680 kr per månad.

När FUB meddelade detta till omsorgsnämnden fick de som svar att tillägget skulle betalas oavsett lägenhetsform.

Christer Welinder fick svara för sig

I omsorgsnämnden står S, M, V och MP bakom besluten. SD har haft avvikande åsikt i frågan. Övriga partier saknar representanter i nämnden.

– Det är jag som får fronta för omsorgens verksamhet, men det är inte jag som bestämmer utan det gör nämnden, men sånt är livet, säger nämndens ordförande, Christer Welinder.

Han medger vissa brister både i lägenheterna och i bemötandet.

– Vi måste fixa de här lägenheterna med det lite sämre underhållet, säger han.

Christer vill hellre blicka framåt, men oppositionen riktar hård kritik mot varje led i hanteringen.

– Vi var ju inte för det här genomförandet. Men när det nu genomfördes så ville vi ha en trappmodell. För att det inte skulle slå så hårt, säger Susanne Lottsfeldt (SD).

Thomas Haraldsson (L) vill se bättring, men också bot.

– Vi hörde precis när Christer satt här och backade, och skulle gå igenom boenden som inte höll standard som man kan förvänta sig med de här hyrorna, säger han.

– Det borde ju konsulten som man har anlitat för dyra pengar ha tagit tag i. Men nu ska man göra om och göra rätt och det är väl bra.

Det räcker dock inte riktigt, enligt honom.

– Man erkänner att det finns ett bristande underhåll. Men man tar ändå ut full hyra för dem idag. Då borde man ju istället reducera hyran och ge återbetalning.

Centerpartiet kom med ett eget förslag som nämnden inte hörsammade.

– Varför tar vi inte bara totala kostnaden på varje byggnad, och så slår vi ut det per kvadratmeter? Så tjänar vi inga pengar, och ingen betalar överhyra, säger Anders Edwall (C).

Han delar FUB:s kritik mot tillämpningen av ”Hässlehemsmodellen” och menar att omsorgsnämnden låtit sig luras av konsulten.

– Här är väldigt mycket brister. Jag ställde frågan till konsulten: Lovar du att det här klarar sig vid en överklagan? Och vi fick höra att det här är bergsäkert.

Som utfallet i hyresnämnden visade var löftet falskt.

– Och där vill jag ha en fråga till Christer. Varför väljer man att överklaga? Istället för att gå tillbaka och titta: ”Skulle vi gjort det annorlunda?” När man har en konsult som tar den taxan, då borde man kanske istället stämma konsulten.

Nämndens ordförande svarar.

– Vi har svarat Anders Edwall att där är ingen vinst i detta, säger Christer Welinder.

– Det här systemet har hjälpt till att ta bort vissa orättvisor inom vissa enskilda gruppboenden. Där några har betalat en lägre hyra och andra har betalat en högre hyra i samma boende, samma form av lägenhet.

Han tycker inte debatten är produktiv.

– Ja, det har varit brister i både pedagogiken och förklaringarna externt. Exempelvis det här med radhus. Det har varit olyckligt att debatten har handlat om det.

– Det viktiga är att få upp standarden på de lägenheterna som ska ha en bättre standard. Det är det man borde lägga fokus på, tycker jag.

Radhusfrågan fortsatt omtvistad

Den stora kvarstående frågan enligt FUB är den om felklassificering av flerbostadshus som radhus, något som nämnden fortfarande inte erkänt eller rättat till.

Hans Göran och föreningen utgår ifrån definitionen från Boverkets kunskapsbank, vilken är hämtad från PBL, plan- och bygglagen.

– Radhus är självständiga från övriga radhus i samma läge, visuellt och funktionellt. Om det istället är ett hus där bostäderna inte är självständiga från varandra utan har gemensamma bostadsfunktioner, till exempel gemensamma entréer, är det ett flerbostadshus. Slut på citatet.

Christer Welinder kan tillstå att det blivit fel, men vill mena att Hässlehems radhusdefinition som skiljer sig från Boverkets likväl är giltig som underlag för hyressättningen. Det är alltså föreningen som missförstått, inte omsorgsnämnden. Han upprepar detta flera gånger.

– Eftersom man har hänvisat till Hässlehems sätt att sätta hyror, alltså hur man delat in dem, så har man då använt det ordet radhus. Men för många andra så betyder radhus någonting annat, säger han.

Kjell Göran svarar honom.

– Ja, det kommer från Hässlehemsmodellen, det vet vi. Men jag vill påminna om att omsorgsnämnden har ett eget ansvar för att deras beslut är lagliga och riktiga, säger han.

– Lite svårt att säga att någon annan har gjort fel och skylla på någon annan. Vi ser också vad hyresnämnden sagt.

Christer vill fortfarande inte riktigt gå med på detta.

– Men det är ju den poängsättningen som konsulten har använt sig av. Och Svefa är ju inget litet konsultbolag, säger han.

Kjell Göran backar inte.

– Hyresnämnden sa, citat: ”Felaktigt klassificeras som ett radhus”. Det blir kristallklart.

Kjell Göran genomför en ”enkät” där han frågar alla partier om de kan skriva under på föreningens tolkning av Boverkets radhusdefinition. Ja eller nej.

– Jag personligen tycker att Boverkets regler ska gälla. Men vi har en policy att alltid ta beslut i gruppen, säger Susanne Lottsfeldt (SD).

I övrigt kan alla partier utom Moderaterna och Socialdemokraterna ge klart jakande besked.

– Det går inte att svara ja eller nej, säger Ann Persson (M).

– Hyresnämndens beslut gäller, säger Christer Welinder.

– Då måste svaret vara ja. Eller? frågar Kjell Göran.

Men så enkelt besked blir det inte.

– Det jag försökt säga är att det varit olyckligt, det här är ett eget poängsystem som man har redovisat för hyresnämnden, säger Christer.

– Och hyresnämnden de har inte slagit ner på att det är radhus, väl? fortsätter han.

Kjell Göran hävdar just detta, och citerar hyresnämnden direkt, ännu en gång.

– Citat: ”Felaktigt klassificerat som ett radhus.” Slut på citatet.

– Vad innebar det i kronor? frågar Christer Welinder.

– Det vet vi inte. De gör ingen specifikation hur de har kommit fram till hyresbeloppet.

Det börjar bli dags att avrunda momentet.

– Jag vet inte riktigt hur jag ska notera ditt svar, konstaterar Kjell Göran.

– Jag svarar ja, säger Christer.

Ekonomin sätter gränser

Även andra önskemål och synpunkter på verksamheten blir föremål för diskussion. Det handlar om kollektivtrafik, aktiviteter för pensionärer, med mera.

Somliga på mötet uttrycker oro för att en del verksamheter, som fritidsverksamheten, hotas av det ansträngda ekonomiska läget, och kanske inte kommer att få finnas kvar.

I förra veckan presenterade omsorgsnämnden sin sparplan. Den levde dock inte upp till kommunstyrelsens förväntningar. Av de totalt 32,6 miljonerna som skall sparas under de närmaste två åren sparar nämnden bara in 0,8 miljoner under 2025 och 4,8 under 2026.

Christer Welinder (S) dementerar till exempel att fritiden eller Senioren skulle kunna läggas ned, och försvarar i viss utsträckning att nämnden inte möter sparkraven.

– Tyvärr handlar det rätt mycket om kronor och ören. Men vi ska göra vår verksamhet till rätt kostnad och det har vi, säger Christer Welinder.

– Vi ligger i mitten jämfört med övriga kommuner i Sverige. Så vi sticker inte ut.

Thomas Haraldsson provoceras av Christer Welinders inställning till underskottet.

– Varje nämnd ska hålla sin budget. Har man en budget på 1,5 miljarder så var det väl egendomligt om man inte kan hitta 15 miljoner kronor.

– Så att jag tycker det är lite nonchalant att säga på det sättet.

Han skräder inte orden.

– Det är finns en anledning till att vi följer upp omsorgsnämnden extra mycket, och det är ju för att man inte sköter verksamheten. Man håller inte budget. Man har fått böta.

Christer Welinder replikerar.

– Ja, där har vi ju lite andra åsikter än vad Thomas Haraldsson har. Så lätt är det inte i omsorgens verksamhet. Vi har med människor att göra. Vi kan inte göra hastiga saker, säger han.

– 15 miljoner är 15 miljoner. Även för omsorgen, fortsätter han.

Fick säga sitt

Ingalill Svensson betonade med utgångspunkt i sin egna erfarenheter vikten av att se till att de brukare som flyttar till hem eller går i pension inte ramlar mellan stolarna.

– När de här ungdomarna flyttade till bortaboende där personalen är ställföreträdande för föräldrarna då har de inte rätt till sina kontaktpersoner längre, säger hon.

– Alla har behov av en meningsfull fritid. Och blir man pensionär så behöver man fortfarande ha lite struktur i sitt liv.

Även politikerna fick möjlighet att säga några väl valda ord på det principiella planet.

– Vi måste rusta upp LSS och våra frihetsreformer som hjälper så många människor i vårt land. Och vi kräver därför en LSS-reform 2.0, säger Thomas Haraldsson.

– Vi måste också bekämpa kriminaliteten som finns inom den här verksamheten.

– Vi har diskuterat mycket om att det borde finnas något slags kommunalt juridiskt ombud. Det ska ju inte hänga på föräldrar som är 70, 80, 90 år, säger Håkan Björk (MP).

Även positiva synpunkter

Verksamheten fick dock även beröm för sin höga variationsrikedom, sina utegrupper, Ge och få, med mera.

– Daglig verksamhet ska ni vara mycket stolta över i Hässleholms kommun, säger Helene Larsson.

Helene ställer sig frågande till att somliga politiker framställer kriminalitet som en viktig fråga inom området.

– Jag uppfattar att den allra mesta personalen inom LSS är bra, så därför så hoppar jag till lite grann när det var någon som sa kriminella gäng. Det finns naturligtvis kriminella gäng i Hässleholm, men jag tror inte de är involverade i varken daglig verksamhet eller gruppbostäder, säger hon.

Thomas Haraldsson ger svar.

– Jag var en av dem som nämnde det här med kriminalitet, och det handlar naturligtvis inte om verksamhet i Hässleholm i första hand utan om assistansbolagen som man har sett exempel på tar ut pengar där man inte är i behov av det, säger han.

– Jag ser ingenting sånt i Hässleholm. Absolut inte.

Även Ann Persson (M) flikar in.

– Det vi har börjat införa i omsorgen är att vi tar utdrag från brottsregistret och villkorar språkkunskaperna. I sommar har vi haft ett projekt på gång för vikarierna, och vi hoppas det gjort skillnad, säger hon.

Jonathan Önell

Läs mer:

2024-08-14 Chockhöjda hyror för de mest utsatta – politiker fick frågor

2025-03-05 Hyresnämndens dom: För stor hyreshöjning i omsorgen

2025-03-16 Vill inte sänka hyrorna – omsorgen överklagar hyresnämndens dom