Finjasjön 2024 – sämre status efter utsläpp av orenat avloppsvatten

Finjasjön 2024 – sämre status efter utsläpp av orenat avloppsvatten

2024 var ett dåligt år för Finjasjön. Bräddningarna av orenat avloppsvatten från reningsverk och pumpstationer under den stora översvämningen i början av året försämrade sjöns status. Det konstaterar konsultföretaget Callunas i sin årsrapport för 2024 som nu presenterats, flera månader försenad. Bland annat var totalfosforvärdena höga.

Den 23 juni i år låg totalfosforn vid sjöns södra botten också på extremt hög halt, enligt SGS, den nya entreprenör som tagit över kommunens mätningar i Finjasjön med till- och frånflöden.

Bilden visar hur avloppsvatten pumpas ut i sjön.
Hundratals miljoner liter orenat avloppsvatten pumpades ut i Finjasjön, bland annat från den överbelastade pumpstationen vid Ormanäs.

Mätvärdena för 2024 jämförs i rapporten med motsvarande för 2023 som var ett bättre år, men också med 2021 och 2022 som delvis överensstämmer med 2024.

ANNONS

Annons om att annonsera i Frilagt

Medelhalten för totalfosfor under 2024 var 63,5 mikrogram per liter, avsevärt högre än referensvärdet 9,6 mikrogram per liter. Årets högsta halt var 180 mikrogram per liter i bottenvattnet i oktober.

Det som utmärkte Finjasjön 2024 var också bland annat att sammansättningen av växtplankton hade en tidigare och mer kraftig dominans av potentiellt giftiga cyanobakterier. Blomningen startade i början av sommaren, ökade kraftigt i juli och var mycket kraftig i augusti när sjöns status bedömdes som dålig. Då uppmättes de näst högsta klorofyllhalterna sedan 2008.

Klorofyllhalterna visar enligt Calluna tydligt på kraftig algblomning och övergödning. I augusti noterades 290 mikrogram per liter, den näst högsta halten sedan 2008. Sommarmedelhalten var den högsta sedan 2008 och klassificerade årets status i Finjasjön som otillfredsställande.

Klorofyllhalter medelvärde för juli–augusti sedan 2008. Bild ur rapporten.

När algblomningarnas cyanobakterier dör uppstår lätt syrebrist. Syrgashalten i Finjasjöns bottenvatten var låg sommaren 2024, som lägst 0,3 mg per liter. Syrebrist leder till fiskdöd och att fosfor från bottensediment frigörs.

– De höga fosforhalterna vid provpunkten sammanfaller ofta med algblomningar och förstärks av intern belastning från bottensedimenten vid låga syrgashalter. Näringsbelastningen på sjön är fortsatt hög och åtgärder för att minska extern och intern fosfortillförsel behövs, skriver Calluna.

Vädret var 2024 gynnsamt för cyanobakterierna med varmt väder alla månader utom två och mindre nederbörd än normalt under maj, juni och augusti. Under augusti och september uppstod dessutom ett kväveunderskott i sjön, vilket gynnar cyanobakterier som kan binda kväve från luften. Övriga alger konkurreras då ut. Periodvis under året var kvävehalterna istället höga.

Bilden visar algblomning.
Algblomning kan vara giftig, bild från Björkvikens badplats vid Finjasjön den 2 augusti 2024. Foto: Berit Önell

Siktdjupet varierade mellan 0,55 meter i augusti och 2,1 meter i mars med ett medel på 1,1 meter. Det är en hel meter sämre medelsiktdjup än 2023. Calluna påpekar dock att det minskade antalet provtagningar som infördes 2023 eventuellt kan ha gjort att tidigare höga siktdjup vintertid missats. Eftersom en mindre båt använts vid provtagningarna har också tidpunkt för provtagning anpassats efter vädret.

– Ofta har provtagningen skett strax efter perioder med blåsigt väder, vilket skulle kunna vara en delförklaring till att lägre siktdjup noterats, skriver Calluna som dock inte drar några slutsatser av detta, mer än att medelsiktdjupet ofta är något lägre året efter ett mer nederbördsrikt år.

– De senaste åren verkar siktdjupet ha minskat något från att tidigare ha förbättrats avsevärt, men vad det beror på går inte att säga.

Den vanligtvis sämre vattenkvaliteten i Sjörrödsviken förklarar Calluna med att den förhärskande vindriktningen är sydvästlig, vilket ofta får algblomningen att driva mot Björkviken och Sjörröd samt lokalt tillskott av näring från Maglekärrsbäcken och flera andra tillflöden.

Bild ur rapporten.

Näringsbelastningen från Finjasjöns tillflöden var fortsatt hög under 2024. Halterna av näringsämnen var högst från Magle våtmarks utlopp.

– Magle våtmarks utlopp utmärker sig genom betydligt högre halter och sämre status än övriga tillflöden, vilket tyder på tydlig påverkan av Hässleholms reningsverks utsläpp till vattendraget, skriver Calluna.

Koncentrationen blir dock också högre på grund av att vattendraget har relativt litet flöde. Men Calluna slår fast att tillförseln av renat avloppsvatten bidrar till höga halter av fosfor och kväve samt ammoniumkväve.

– För att förbättra vattenkvaliteten krävs fortsatta och förstärkta åtgärder för att minska tillförseln av näringsämnen, särskilt från punktkällor såsom reningsverk och verksamheter samt jordbruksmark i Finjasjöns avrinningsområde.

– Bräddningarna av avloppsvatten under början av 2024 utgjorde ett betydande tillskott av näringsämnen till Finjasjöns tillflöden under en period av höga flöden och översvämningar.

Bräddningar skedde även från Sösdala reningsverk.

Calluna nämner att Hässleholms reningsverk överskred sina villkor för utsläpp av totalfosfor under hela första kvartalet 2024, något som innebär miljöbrott. Åklagaren beslöt dock om åtalsunderlåtelse på grund av att bolaget just dömts till företagsbot för ett annat miljöbrott och straffet fick omfatta båda.

Calluna föreslår också åtgärder kopplade till Magle våtmark för att minska mängden näring som når Finjasjön. Dessutom rekommenderas bland annat kommunikation med lantbrukare kring gödsling och skyddszoner vid vattendrag, fler våtmarker och åtgärder för att undvika omfattande bräddningar av orenat avloppsvatten.

Den beräknade tillförseln av näringsämnen från tillflödena till sjön uppgick 2024 till 114 ton kväve och 2,4 ton fosfor. Den verkliga tillförseln var enligt Calluna sannolikt betydligt större eftersom Maglekärrsbäcken inte är medräknad och inte heller tillförseln från översvämmad jordbruksmark och bräddningar från pumpstationer.

I år låg de högsta totalfosforhalterna i juni på 110 mikrogram per liter vid södra bottnen. Över 100 räknas som extremt hög halt, över 50 som mycket hög halt. Norra bottnen låg på 62 och ytvattnet strax däröver. Fosforvärdena från den 23 juni har rapporterats först nu, trots att avtalet med SGS säger att det ska ske senast en månad efter mätning.

Den 23 juli var bottnarna så gott som syrefria med mindre än 0,1 mg syrgas per liter.

Siktdjupet för Finjasjöns norra yta var bara 50 cm, vilket är extremt lågt. Även värdena för klorofyll och turbiditet var extrema.

Berit Önell

2021-05-26 Hemlighöll rekommendation att flytta Ormanäs pumpstation

2024-02-08 Hundratals miljoner liter avloppsvatten ut i Finjasjön

2024-10-28 Lagbrott på reningsverket under översvämningen – slapp åtal

2024-12-16 Ställer krav på reningsverket efter utsläpp under översvämningen

2025-06-13 Avråder från bad i Finjasjön

2025-07-04 Gös dör i Finjasjön – ska skickas för analys

2025-07-28 Alarmerande dålig vattenkvalitet i Finjasjön

val2026
Politisk reklam från de politiska partierna. Prissatt utifrån storlek och annonstid baserat på ordinarie pris utrymme C.
POLITISK REKLAM – SD Hässleholm, Riksdagsval 2026 Transparensmeddelande
Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se