Det finns inget klartecken från Eon för elanslutning till första etappen av det datacenter som Panattoni vill bygga på Hässleholm Nord. Inte heller något besked om att den energislukande anläggningen inte försämrar den lokala effekttillgången. Något som kommunalrådet Joakim Karlsson (M) påstått i både en insändare och i sitt veckobrev på Facebook. Kommunen hävdade också i ett pressmeddelande när nyheten kom ut den 4 juni att Panattoni redan fått en positiv anslutningsindikation från Eon för etapp ett.

– Nej, det måste nätutredningen visa, säger Peter Hjalmar, regionchef på Eon, när Frilagt frågar hur det ligger till.

En nästan enig kommunstyrelse beslöt den 10 juni att säga ja till den föreslagna avsiktsförklaringen med fastighetsutvecklaren Panattoni. Vänsterpartiets Magnus Åkeborn avstod från att delta i beslutet och Sverigedemokraterna Hanna Nilsson och Ulf Berggren röstade ja, men lämnade en protokollsanteckning.

– Vi vill dock skicka med den brasklappen att vi i nästa steg inte kommer ställa upp på något där energi- och vattenförsörjningen för hela kommunen inte är säkerställd. De befintliga företagens, samhällets och medborgarnas behov måste säkerställas innan vi går med på ytterligare expandering, skrev de.

Avsiktsförklaringen är inte bindande, men ger Panattoni ensamrätt att förhandla om exploatering av cirka 20 hektar av Hässleholm Nords cirka 200 hektar mark. Panattoni vill där bygga ett gigantiskt datacenter, ett så kallat hyperscale-datacenter, med storskalig kapacitet för molntjänster, AI-beräkningar och digital infrastruktur. Vilket företag som ska driva anläggningen har inte avslöjats. Första etappen kräver 150 MW och målsättningen är en andra etapp av samma format så att anläggningen totalt kräver cirka 300 MW. Det är mellan fem och sex gånger den effekt som hela Hässleholm använder idag. Förslaget till tidplan säger byggstart 2031 och driftstart för etapp ett 2033.

Efter att Frilagt presenterat planerna på datacentret har många invånare reagerat med oro för hur el och vatten, som kommunen redan har brist på, ska räcka till en sådan satsning. Det finns flera platser i landet där liknande anläggningar orsakat effektbrist lokalt. Svenskt näringsliv skriver i en rapport från april i år om risken för konkurrens mellan datacenter och andra elanvändare och behovet av en långsiktig strategi för hur Sverige ska dimensionera elsystemet, men också om möjligheterna.

”Hämtas från regionnätet”

Joakim Karlsson skriver i sin insändare att datacentret inte ska belasta Eons pågående utbyggnad som ska fördubbla tillgången på eleffekt i Hässleholm.

– Viktigt att nämna är att denna eleffekt hämtas från regionnätet och inte kommer att belasta den utbyggnad som Eon gör just nu, skriver han.

I sitt veckobrev uttrycker han sig i liknande ordalag.

När Frilagt frågar varför han säger så berättar han lite mer om mötet med Eon den 16 juni.

– Vi frågade rent ut om det kunde påverka på något vis. Det gör det inte utan det är två separata anslutningar. Den utbyggnad de gör för Hässleholms kommun är en sak och sedan gör de en för Panattoni där de har garanterat första etappen.

På andra ställen har det ju visat sig att det blir en konkurrens om effekten, vi är väl också en del av det regionala nätet? Så det drabbar inte bara kommunen utan hela regionen?

– Det kan man säga, för allting är ju ihopkopplat.

Joakim Karlsson betonar att Eon bygger ut mer effekt i regionen.

Men det är väl för att det är brist?

– Det ska vara framme 2033 och då har man hunnit bygga ut ännu fler av de här andra kablarna. Det ska inte påverka vårt och det ska inte påverka priset på elen.

Avsiktsförklaringens formuleringar om att elförbrukningen, och även vattenförbrukningen, ska utredas var enligt Joakim Karlsson aktuella när den skrevs.

”Utredning färdig för första etappen”

Han menar att man vid mötet gick vidare.

– Avsiktsförklaringen var för att Panattoni skulle kunna komma vidare och göra sina egna utredningar och söka pengar internt för vidare etableringar. Då ska man titta på allt det här.

Det kan väl inte redan vara utrett på bara några daagar?

– Det kanske ska göras mer, men de har kallat till det här mötet där vi kunde diskutera just den frågan med elen och när han säger rakt ut att det kommer inte att påverka oss, då får man ju tro på det.

– Det är Panattoni som sökt de här 150 MW och fått de tillstånden, där har inte vi i kommunen varit med.

Enligt Joakim Karlsson berättade Eon om en kabel från 2019 som gav 1 000 MW extra i södra Sverige.

– Det är där man plockar de 150 nu. Sedan bygger man väl ut det väldigt mycket nu.

– De har tydligen gjort sin utredning färdig för första etappen.

Finns det något skriftligt som ni fått del av?

– Nej, vi hade ett Teams-möte.

Inga klartecken

Men Joakim Karlssons uppgifter stämmer inte med det Peter Hjalmar säger till Frilagt.

Visserligen kommer den förstärkning som nu pågår i Hässleholm inte att räcka till ett datacenter på varken 150 eller 300 MW. Därför behövs en ny anslutning och kanske utbyggda transformatorer eller ytterligare en transformator om datacentret ska kunna bli verklighet.

– I och med att det blir en så stor satsning behöver de ha en egen ledning och förmodligen en egen transformator, så att det blir ett eget ekosystem som inte påverkar staden, säger Peter Hjalmar.

– En stor sådan punktbelastning påverkar ju jättemycket.

Panattoni har lämnat en anslutningsförfrågan till Eon. Svaret är inte ett klartecken för de 150 MW som behövs till etapp ett.

– Nej, det måste nätutredningen visa. Om vi hade haft ett klartecken hade vi skrivit anslutningsavtal och det har vi inte gjort.

– Det vi erbjuder i nästa steg är en nätutredning. Den får de beställa av oss och så gör vi en snabbutredning av hur det kommer att påverka Hässleholm och regionnätet i Skåne i och med att det är så stora effekter, säger Peter Hjalmar.

Därefter kommer Eon att leverera besked om hur anslutningen skulle påverka Hässleholm, en prislapp för att ansluta och en tidplan.

– Jag hoppas att vi får svar under hösten, säger Peter Hjalmar.

Mötet med kommunen handlade enligt Peter Hjalmar om grundförstärkningen i Hässleholm.

– Det var bara för att vi vill säkerställa att den beslutade investeringsförstärkningen som ligger i pipeline, att den ligger fast. Det påverkar inte det här utan det är två parallella spår, säger Peter Hjalmar.

Hässleholms förstärkning ska vara färdig 2030, datacentret först 2033.

Peter Hjalmar hoppas på utbyggd kapacitet i elsystemet framöver genom att energiomställningen tar fart så att bland annat datacenter kan anslutas. Men han konstaterar att Sverige redan idag är en en nettoexportör av el, bland annat tack vare mycket ny vindkraft.

Berit Önell