Uppdrag att lösa in bostäder går vidare – utan juridisk grund

Så här ser förslaget till detaljplan (svart linje) och skyddsområde (röd linje) ut.

Kommunen fortsätter att förbereda för inlösen av bostäderna vid reningsverket i Hässleholm, trots att det saknar juridisk grund. Miljö- och stadsbyggnadskontorets handläggare Andreas Ask har inte fått klartecken av experterna, men säger att det är det uppdrag han har från politikerna och att frågan får prövas i detaljplaneprocessen för reningsverket – något som kan ta mer än ett år.

Länsstyrelsen slog i förra veckan fast att Linus Jepsson hade rätt till kommunalt dricksvatten, något han nekats i åtta år på grund av det så kallade skyddsavståndet till reningsverket. Han pressades, med länsstyrelsens goda minne, att sälja sitt förra hus till kommunen och riva det på grund av skyddsavståndet som aldrig gällt juridiskt mer än i det köpeavtalet. Trots denna skandal fortsätter processen om tvångsinlösen av bostäderna på grund av skyddsavståndet. Från början omfattades mer än tio fastigheter, men sedan kartan justerats och undantag införts verkar det bara bli två.

Linus Jepsson har krävt att reningsverket ska åtgärdas istället för att kommunen ska tvångsinlösa bostäder inom 300 meter. Från början berördes över tio fastigheter, nu ser det bara ut att bli hans och grannen Jan Tillgrens hus.

Förslaget som Andreas Ask arbetar efter är att marken där bostäderna ligger i detaljplanen ska klassas som natur för att ett skyddsavstånd till reningsverket ska skapas. Om fastighetsägarna inte säljer frivilligt kan kommunen då tvångsinlösa bostäderna eftersom de strider mot planen. Men de experter Frilagt talat med anser inte att detta håller. Det finns inga reglerade skyddszoner kring reningsverk, om störningar uppkommer måste reningsverket åtgärdas, vid detaljplaneläggning ska hänsyn tas till befintlig bebyggelse och äganderätt och de fördelar som kan vinnas med att ta enskilda intressen i anspråk ska överväga de olägenheter planen orsakar enskilda.

– Om vi inte får igenom det får vi anpassa oss efter det, säger Andreas Ask som ställt frågor om tolkningen av plan- och bygglagen till både Boverket och länsstyrelsen utan att få konkreta svar.

Det kommunala va-bolaget Hässleholms vatten har ansökt om planuppdrag för reningsverket, inklusive skyddsavstånd utan bostäder. Foto: Berit Önell

Han har försökt nå Boverkets sakkunniga på telefon, men bara hänvisats till telefontiden en timme i veckan och inte lyckats nå fram.

Han berättade istället i ett mejl till Boverket om kommunens arbete med detaljplanen.

– Syftet är bland annat att säkerställa så att inga bostäder tillåts, med undantag för redan planlagda bostäder, inom ett skyddsområde på 300 meter från reningsverket, skriver han.

Han förklarar att fastigheterna enligt kommunens fördjupade översiktsplan ska planläggas som natur och att två bostäder berörs.

– Enligt PBL har kommunen rätt att lösa in fastigheter som är planlagda för allmän plats, men vi kan inte se att det finns några riktlinjer kring vilka fall som ger kommunen rätt att planlägga privata fastigheter, skriver han och efterlyser liknande rättsfall.

Svårt att få tydliga svar

Svaret är mycket kortfattat.

– Ni har i kommunen rätten att planlägga marken. Ni ska då garantera att markanvändningen är lämplig, vilket det inte verkar vara med bostäder i detta fallet, skriver Susanne Forsman på Boverkets svarstjänst.

Hon hänvisar också till PBL 4 kap 36 § som säger att detaljplanen ska utformas med hänsyn till befintlig bebyggelse och äganderätt.

– Jag känner inte till den paragrafen specifikt. Jag vet inte hur tungt den väger jämfört med miljö- och hälsoaspekter, säger Andreas Ask.

Den nämndes inte heller när kommunen i förra veckan hade möte med länsstyrelsen om detaljplanen för reningsverket.

– I korta drag menar de att det är kommunen som ska motivera de olika markanvändningarnas lämplighet, vilket även innefattar motiv för att planlägga enskilda fastigheter som allmän plats, förklarar Andreas Ask.

I övrigt fick han ingen vägledning i frågan om inlösen av bostäder.

– Det är svårt att få tydliga svar någonstans, konstaterar han.

Han förstår dock att statliga myndigheter har svårt att uttala sig exakt i enskilda fall. Länsstyrelsen kommenterade hellre exempelvis miljö- och hälsoaspekter kopplat till markanvändning i allmänhet.

– Jag vet inte heller hur tekniska förvaltningen kommer att arbeta vidare om planen går igenom, säger Andreas Ask.

Är det inte bättre att ni på stadsbyggnadsavdelningen först tar reda på vad som gäller?

– Jo. Men enligt planansökan vill Hässleholms vatten i första hand säkerställa själva reningsverksområdet. Skyddsavståndet är sedan en effekt av det. Hässleholms vatten anser att de inte haft någon juridisk säkerhet för sitt område och att bebyggelsen kommit närmare och närmare.

Rättslig prövning först?

Peter Ekbäck, professor i fastighetsvetenskap på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, sa tidigare till Frilagt att det blir svårt för en kommun att få igenom en detaljplan där privatägda bostäder får ge plats för natur. I så fall skulle det vara bättre att ansöka om expropriationstillstånd först för att få en rättslig prövning av om de enskilda intressena eller de allmänna intressena väger tyngst här. Om de allmänna intressen väger tyngre går planen att genomföra, annars inte.

Är det då inte dumt att driva planen först, om man inte är övertygad om att den sannolikt står sig även vid ett överklagande?

– Jag vet inte vilket underlag som krävs för att ansöka om expropriationstillstånd, men jag tar med mig frågan till våra kommande avstämningar, säger Andreas Ask.

Någon ny utredning om lukt eller smittspridning har inte tillkommit sedan 2014 då Rambölls utredning presenterades. Den hänvisade dock i flera delar till riktlinjer från andra länder eftersom det inte finns svenska. Skyddsavståndet handlar främst om uppskattade försiktighetsmått. På många andra platser i landet, och även inom kommunen, finns bostäder betydligt närmare reningsverk.

Andreas Ask känner till Linus Jepssons anmälan av reningsverket och krav på att det åtgärdas istället för att bostäderna löses in.

– Det hade varit bra om någon kunde svara på det före samrådet, men man är aldrig säker på att få igenom en plan, säger han.

Han berättar att en miljökonsekvensbeskrivning nu ska göras.

– Där ska alla riksintressen, miljö och hälsa med mera vägas in. Vi ska försöka sammanfatta de frågorna och sedan se om vi behöver anlita någon utifrån eller om vi kan hantera det själva, förklarar han.

Han säger också att de berörda fastighetsägarna ska få information om processen innan kommunen går ut i ett formellt samråd om detaljplanen.

– Vi ska ha ha dialog, när vi själva vet hur vi ska hantera det här, säger han.

Berit Önell

Läs mer:

2016-06-23 Kommunen vill riva bostäder för skyddszon

2019-10-18 Tvångsinlösen av bostäder vid reningsverket på agendan igen

2019-10-24 Nej till snabbt köp av hus vid reningsverket

2019-10-31 Jordbruksarrende istället för träd till skydd för Hassellunden

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com