60-talshusen på Körsbärsvägen och Bågvägen får inte rivas och den ursprungliga karaktären får inte förändras. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslöt på onsdagen att anta förslaget till ändring av detaljplanen efter utslagsröst av ordförande Kenny Hansson (M). Men det ursprungliga förslaget om skyddsbestämmelse genom q-märkning mildrades till varsamhetsbestämmelse.
De boendes protester när förslaget kom upp ledde för ett år sedan till att förslaget återremitterades. Politikerna öppnade då för att tillåta nya uterum inte bara på husens baksidor utan också vid gavlarna. Det förslaget kom dock inte med i den slutliga versionen, vilket innebär att hälften av husens ägare bara kan bygga uterum i norrläge. Däremot utökas byggrätten på baksidan av husen så att även mindre tillbyggnader och komplementsbyggnader kan tillåtas.
Fasaderna ska fortsatt vara i vit lättbetong och röd tegel, snickerierna vitmålade eller brunlaserade, taktäckningen i svart papp och fönstren vara lika de ursprungliga sidohängda.
Befintliga uterum, redan utbytta fönster med mera behöver inte tas bort, men ska fönstren bytas igen måste de ersättas av fönster i originalutformning.
Enligt den nya detaljplanen måste fastighetsägarena också söka bygglov för exempelvis takkupor, friggebodar och attefallshus som normalt inte kräver bygglov.
Samtliga ledamöter från SD och Folkets väls Jonas Klein yrkade avslag till förslaget. Hans-Göran Hansson (MP) ville i första hand ha en återremiss för att revidera förslaget, men när det inte gick igenom instämde han i avslagsyrkandet. Kenny Hansson (M), Sivert Aronsson (L) och samtliga ledamöter från S sa ja till förslaget i voteringen som slutade 5-5 och fick avgöras genom ordförandens utslagsröst.
– Hade inte förslaget gått igenom så skulle utbyggnad inte vara möjlig alls. Området är en fin och bevaransvärd del av vår stad och historia, kommenterar Kenny Hansson.
Jonas Klein (FV) konstaterar att fastighetsägarna haft förslaget om restriktioner hängande över sig i åratal.
– Det är förfärligt ur ett mänskligt perspektiv, säger han.
Han har inte sett något liknande ärende tidigare. Hässleholms kommun brukar inte heller besluta att skydda kulturbyggnader särskilt ofta.
– De som ville bevara det här området var i princip samma politiker som ville riva Hjortska magasinet. Men nu lägger man ansvar och kostnader på någon annan än kommunen, säger han.
Berit Önell
Läs mer:
2019-08-20 Kommunen vill skydda 60-talshus – boende protesterar
