Åklagare får nu utreda giftiga järnvägsmassor

– Det troligaste är att en del av de förorenade massorna vid reningsverket kommer från annat håll än spårbytet på Skånebanan. Men vi förstår fortfarande inte hur det har gått till, säger miljöchef Sven- Inge Svensson efter ett möte med Trafikverket på torsdagen.

Ett annat frågetecken är ett upplag med överskottsmassor som ska ha legat på mark i centrala Tyringe, kommunägd vid tiden för spårbytet, men 2014 enligt lagfartshandlingarna skänkt till Lokalföreningen.

Hässleholms miljöchef Sven-Inge Svensson ger upp försöken att reda ut var de förorenade järnvägsmassorna kommer ifrån och lämnar över till miljöåklagaren. Foto: Berit Önell
Hässleholms miljöchef Sven-Inge Svensson ger upp försöken att reda ut var de förorenade järnvägsmassorna kommer ifrån och lämnar över till miljöåklagaren. Foto: Berit Önell

Nu ger miljökontoret upp försöken att bringa mer klarhet i fallet och överlämnar det till miljöåklagaren. Åtalsanmälan för miljöbrott görs mot både Hässleholms vatten och Trafikverket.

Mötet föranleddes av att miljökontoret förelagt Trafikverket att redovisa var alla massor tog vägen från spårbytet på Skånebanan mellan Hässleholm och Klippan sommaren 2012. Miljökontoret hade inte fått anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål från samtliga tillfälliga upplag som Trafikverket anmält att de skulle placera i kommunen.

Två månader för sent kom ett svar som inte gjorde miljökontoret så mycket klokare. Ett möte begärdes därför och hölls på Trafikverkets kontor i Hässleholm.

Trafikverket redovisade vissa transporter av massor och även sina egna mätningar som gjorts i högarna vid reningsverket för några veckor sedan, innan de kördes till deponi.

– Resultaten var väldigt lika de från mätningarna som Hässleholms vatten lät göra i juni. Det knepiga med det är att halterna av koppar och zink är så höga, mellan 120 och 180 milligram per kilo medan Trafikverkets ursprungliga redovisning låg på 25 milligram som mest. Därför är det troligt att de mest förorenade massorna kommer från annat håll, säger Sven-Inge Svensson.

Hans slutsats får stöd av det faktum att de volymer som nu körts iväg från Hässleholms vatten till deponi i Vankiva är större än vad Trafikverket ska ha överlåtit.

Trafikverkets nya prover på järnvägsmassorna vid reningsverket visar liksom Frilagts och Hässleholms vattens prover betydligt högre halter av arsenik, men även av koppar och zink än Trafikverkets ursprungliga redovisning.
Trafikverkets nya prover på järnvägsmassorna vid reningsverket visar, liksom Frilagts och Hässleholms vattens prover, betydligt högre halter av arsenik, men även av koppar och zink än Trafikverkets ursprungliga redovisning.

– Den största delen av massorna kommer nog från Trafikverket, men inte allt, säger Svensson.

Han tycker att det är oroväckande att en del av Trafikverkets dokumentation tycks ha försvunnit när alla ansvariga för spårbytet slutat.

– Men åklagaren kan ju förhöra även tidigare anställda, konstaterar han.

Trafikverkets svar på miljökontorets föreläggande innehöll bland annat ett transportdokument för 32,16 ton förorenade massor som lämnats till deponi på Hässleholm miljö i Vankiva. De ska ha hört till ett upplag nummer 32 i Öraholma.

– Men Trafikverket menade att de massor som innehöll för höga föroreningshalter aldrig lades på upplaget utan kördes direkt till Vankiva, berättar Sven-Inge Svensson.

Trafikverket hävdade vid mötet också att massorna kom från en plats i närheten av stationen i Tyringe, vilket Svensson menar i så fall skulle förklara den högre föroreningshalten.

Det mest förorenade redovisas ej

Inget av detta kan dock stämma. Upplag 32 finns i Öraholma, cirka fem kilometer öster om Tyringe, nära Finja. Halten arsenik som redovisas ligger precis på gränsen för riktvärdet för mindre känslig markanvändning, 25 milligram per kilo. Det är betydligt mindre än de 73,4 milligram per kilo som Trafikverket tidigare redovisat för massor som skulle grävas ut separat och köras direkt till deponi. Dessa massor hade vid flera provtagningar föroreningsnivåer även för PAH som låg över riktvärdena för mindre känslig markanvändning.

Några upplag hade enligt tidigare redovisning värden precis på gränsen eller något över riktvärdena för ringa risk, bland annat upplag 32, men då handlade det om PAH. På andra upplag redovisades värde över ringa risk även för arsenik och kvicksilver.

Enligt Naturvårdsverket är det strängare begreppet mindre än ringa risk egentligen det riktvärde som gäller vid återanvändning av avfall i anläggningsarbeten. Mindre känslig markanvändning är en gräns för hur långt förorenade områden måste saneras och när massor kan återanvändas inom det industriområde där de uppstått.

Skänkte bort marken

Fastigheterna Möbelfabriken 1 och 2 i Tyringe där upplag 28 ska ha legat ägdes vid tidpunkten för spårbytet av Hässleholms kommun. Lagfarten överläts 2014 till utan kostnad till Lokalföreningen i Ljungbyhed som också driver verksamhet med butik tvärs över gatan, med adress Finjavägen 3. Detta upplag låg visserligen närmast stationen, men ändå en bit därifrån, på andra sidan Malmövägen.

Massor från Finjavägen ska delvis ha transporterats till deponi som 150 ton rena massor och delvis ha förts till upplag 40 och 41 som ska ligga i Askustorp respektive Hörröd utanför Hästveda. Dessa massor hade kvicksilverhalter som tangerade riktvärdet för mindre än ringa risk.

En liten mängd förorenade massor från Trafikverket spårbyte på Skånebanan har vägts in hos Hässleholm Miljö i Vankiva, men uppgifterna om föroreningshalter och mängder ger många frågetecken. Foto: Berit Önell
En liten mängd förorenade massor från Trafikverket spårbyte på Skånebanan har vägts in hos Hässleholm Miljö i Vankiva, men uppgifterna om föroreningshalter och mängder ger många frågetecken.

Frilagt besökte Hässleholm Miljö i Vankiva och fick se handlingar för både massor från upplag 28, 306 ton, och de 32,16 ton som lämnats från upplag 32. Några andra förorenade massor tycks inte ha lämnats i Vankiva, åtminstone inte av samma entreprenör, Sveab. Enligt Daniel Näslund på Hässleholm miljö är det omöjligt för företaget att hitta dokumentation för massor som lämnats in om entreprenören inte är känd, såvida det inte rör sig om farligt avfall eller icke klassat avfall som måste undersökas särskilt och därför registreras på ett annat sätt. Trafikverket kan bara uppge att Infranord anlitats som entreprenör, inte vilka underentreprenörer som Infranord i sin tur har avtal med.

Erbjöd 1 000-2 000 ton

Bland handlingarna för de rena massorna finns mejlväxling mellan Trafikverket och Hässleholm Miljö där Trafikverket erbjuder 1 000-2 000 ton överskottsmassor som kan användas av Hässleholm miljö eftersom de ska vara provtagna och inte innehålla föroreningar över mindre känslig markanvändning. Någon förklaring till varför det bara blev 306 ton anges inte.

De 32,16 ton som lämnades in den 1 augusti 2012 kostade Trafikverket 425 kronor per ton, det vill säga totalt 13 668 kronor. De rena massorna kom in den 8 och den 9 augusti 2012 och var gratis att lämna.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com