En seger för öppenheten och rätten till insyn. Så beskriver juristen Viktor Robertson betydelsen av rättsprocessen kring de raderade mejlen i Hässleholms kommun.
– Både Justitiekanslerns beslut och den tidigare domen i Högsta förvaltningsdomstolen är principiellt väldigt viktiga, säger han.
På torsdag, den 5 november, finns fallet med i Den nya välfärdens tidning som distribueras som en bilaga i Dagens nyheter.
Viktor Robertson drev ärendet om den raderade mejlväxlingen mellan kommunalråden och tidningen Norra Skånes ledning till Högsta förvaltningsdomstolen.
Han arbetar på Konkurrenskommissionen, tanke- och handlingssmedjan Den nya välfärdens fristående juristgrupp . Den nya välfärden uppmärksammar nu den prejudicerande domen i Högsta förvaltningsdomstolen där det klargörs att offentliga myndigheter ska använda säkerhetskopior för att återskapa felaktigt raderade handlingar. Säkerhetskopior i sig är inte offentliga handlingar, enligt ett undantag som skrevs in i tryckfrihetsförordningen 2011.
JK:s bedömning kom dock inte med i tidningen eftersom den hade gått till tryck när beslutet meddelades.
– Det var synd, det hade varit bra att få med hur det gick sedan, säger Viktor Robertson.
Han anser att de båda utslagen kompletterar varandra på ett bra sätt.
– Med hjälp av domstolens praxis uttalar JK sig om hur det ska gå till i praktiken. JK säger tydligt att kommunen gjorde fel och hur man borde ha gjort istället. Kommunen får inte formell kritik för att säkerhetskopiorna förstördes så att handlingarna inte kunde återskapas, däremot för den långa handläggningstiden. Men nu är det för första gången klargjort att om någon begär ut en handling som är raderad är myndigheten skyldig att återskapa den eller att spara säkerhetskopian så att handlingen kan återskapas senare. Man måste kunna se handlingen för att avgöra om den är allmän och offentlig, förklarar Viktor Robertson.
Han tyckte tidigare att ett liknande förtydligande borde ha skrivits in i lagen.
– Förarbetena är jättevaga, säger han.
Men i och med domstolens och JK:s beslut är han nöjd.
– Risken att myndigheter kan missbruka lagen genom att radera handlingar är avblåst, konstaterar han.
Därmed menar han att lagen inte behöver förtydligas.
– Det är nog bra att säkerhetskopior som sådana är undantagna. Annars hade vi kunnat få problem med att extrahera enskilda handlingar ur säkerhetskopior, säger han.
Risk för åtal nästa gång
Efter JK-uttalandet får det som hände i Hässleholm inte hända igen.
– Myndigheterna är skyldiga att känna till hur lagen ska tolkas. Om det sker fler gånger kan det anmälas till JK och då lär det bli tydlig kritik, säger Viktor Robertson och antar att det även skulle kunna leda till åtal för tjänstefel.
Han är övertygad om att rättsfallet och JK:s uttalande kommer att föras in i lagkommentarerna.
– Troligen även i lagboken, som en hänvisning, säger han.
Han tycker som jurist att det har varit roligt att driva ärendet.
– Nu har vi sett till att tryckfrihetsgrundlagen har tagit klivet in i den digitala tiden, säger han.
Vill ha bort undantaget
Lika nöjd är inte Pär Trehörning, jurist på Svenska Journalistförbundet och expert på tryckfrihetsfrågor. Han satt med i e-offentlighetskommittén som utredde lagändringen om säkerhetskopiors rättsliga status. SJF yttrade sig som remissinstans och Pär Trehörning också som expert.
Både han och SJF sa nej till undantag i offentlighetsprincipen för säkerhetskopior.
– Jag var rädd för just den här konsekvensen. Jag tycker att JK framför bra kritik, men sedan slutar det ju där. Varför krånglar de till det så här, menade jag i mitt yttrande. Det hade varit enklare med en sedvanlig sekretessprövning, säger han.
Han tog i sitt yttrande upp risken att myndigheter skulle kunna dölja felaktigheter och undanhålla allmänheten information. Han varnade också för en trovärdighetskris inför allmänheten och hänvisade till debatten om de så kallade tsunamibanden.
– Att säkerhetskopior inte utgör allmän handling strider dessutom mot likabehandlingsreglerna, det vill säga den allmänna principen att de handlingar som myndigheterna förfogar över, också ska kunna lämnas ut till allmänheten efter eventuell sekretessbedömning, förklarar han.
Regeringen avfärdade kritiken och menade att man måste förutsätta att lagen inte missbrukas.
I Hässleholm använde kommunens företrädare undantaget för säkerhetskopior som argument för att handlingarna inte skulle lämnas ut. Efter domen meddelade de att säkerhetskopiorna sedan länge var raderade.
– Ja, här har uppstått ett problem som hade lösts bäst genom att undantaget togs bort, säger Pär Trehörning.
Berit Önell
Den nya välfärden är en tanke- och handlingssmedja som är politiskt oberoende och arbetar för demokrati, välfärd och företagande. Dess juristgrupp Konkurrenskommissionen driver ärenden om fri konkurrens, men också om offentlighetsprincipen.
