Vem som släpper ut vad dokumenteras inte

Hässleholms vatten dokumenterar inte vad som släpps ut i slamtorkbäddarna bakom reningsverket och av allt att döma rinner ut i naturen. Några prover tas inte heller på slammet.

– Givetvis ska de veta vad de släpper ut där, säger miljöinspektör Ida Gundresen.

Det finns ingen kant i bakre delen av bäddarna utan avloppsslammet kommer i direkt kontakt med naturen. Foto: Berit Önell
Det finns ingen kant i bakre delen av bäddarna utan avloppsslammet kommer i direkt kontakt med naturen. Foto: Berit Önell

Hässleholms vattens vd Henrik Brink kommer just från ett möte om slamtorkbäddarna på måndagen.

– Vi släpper inte ut något i bäddarna som inte tillhör vår verksamhet. Vi har inte tillstånd för något annat, men området är ju inte inhägnat, säger han.

Han förklarar att slambilarna antingen kommer dit med bottensatsen efter tömning av enskilda avlopp eller har spolat dagvattenledningar på uppdrag av Hässleholms vatten.

Inget av detta dokumenteras separat. Det finns bara fakturor för det som lämnas på avfallsanläggningen i Vankiva. Brink lovar att ta fram de senaste fakturorna, men hinner inte skicka dem till Frilagt under måndagen.

Hässleholm miljö tar betalt per kubikmeter från företaget Malmbergs som tömmer enskilda avlopp. Hässleholms vatten tar i sin tur betalt av Hässleholm miljö.

– De betalar för det totala, hur mycket bottenskrapet är vet vi inte, säger Brink.

Företaget Ohlssons får betalt per timme när de anlitas av Hässleholms vatten för att spola dagvattenledningar och egna avloppsledningar samt rensa i pumpstationer och reningsverk.

– Dagvatten kan innehålla trafikföroreningar med tungmetaller och det kan finnas stenrester och annat, förklarar Brink.

Ohlssons redovisar varken hur mycket eller vad de tömmer i slamtorkbäddarna.

– En del lämnas där och en del i reningsverkets mottagning på andra sidan byggnaden , säger Brink.

Som Frilagt rapporterat finns ingen bakre kant på slamvassbäddarna, vilket innebär att det bara finns en låg jordvall som avgränsning mot naturen. Brink hävdar dock fortfarande att bäddarna ska vara täta. Han håller inte med om att jord inte är tätt.

– Jag är inte orolig för tätheten. Bäddarna byggdes för att vara täta, men det kan vara 50 år sedan. Om vi hade byggt dem idag skulle vi ha byggt på helt annat sätt, säger han.

Han hävdar att det syns att bäddarna är täta eftersom det som hälls i inte försvinner med en gång. Poängen är dock att vätska ska försvinna och slammet bli torrare, så att det kan schaktas bort.

Slamtorkbäddarna har nu tömts på det mesta av sitt innehåll och ska undersökas närmare.
Slamtorkbäddarna har nu tömts på det mesta av sitt innehåll och ska undersökas närmare.

Hässleholms vattens ordförande Karl-Axel Axelsson (C ) blir förvånad när Frilagt ringer upp. Han säger först att han inte känner till slamtorkbäddarna.

– Jag har inget att tillföra nu, jag får sätta mig mer in i frågan först. Det kommer jag helt klart att göra, säger han.

Han drar sig dock till minnes att det finns planer på att förnya bäddarna och göra en större slamplatta.

Han har svårt att tro att slammet misstänks rinna rätt ut i naturen och att det som släpps ut inte dokumenteras.

– Miljökontoret har ju tidigare godkänt allting. Det är de som har tillsynen och vi har skött det efter deras direktiv. Det står också i alla tillstånden hur det ska hanteras. Vi har följt dem, säger han.

Slamtorkbäddarna omnämns dock inte i Hässleholms vattens miljörapport där alla villkor finns med.

Innan bäddarna tömdes såg det ut så här.
Innan bäddarna tömdes såg det ut så här.

Ida Gundresen vill inte gå händelserna i förväg eftersom Hässleholms vatten har tid på sig till den 18 november att svara på hennes frågor om slamtorkbäddarna. Hon konstaterar dock att det ser värre ut om det nu står klart att det inte finns någon kant i bakre delen av bäddarna.

– Jord räknas allmänt inte som ett tätt material, säger hon.

Hon anser också att både mängd och innehåll i det som töms i bäddarna borde dokumenteras.

– Det är klart att de ska veta detta, men det är bra att de tömt nu och att de kollar om bäddarna är täta, säger hon.

Miljödirektör Annelie Johansson på länsstyrelsen vill inte heller säga för mycket i dagsläget.

– Det låter olämpligt, men det är miljökontoret som har tillsynsansvaret, säger hon.

Länsstyrelsen har dock möjlighet att lägga sig i hur kommunen sköter sin tillsyn.

– Vi kan göra tillsyn på den kommunala tillsynen, förklarar hon och påpekar att det fortfarande kan bli aktuellt att länsstyrelsen tar över tillsynen över reningsverket, trots att frågan togs upp för ett år sedan och det då beslöts att kommunen skulle få ha ansvaret kvar.

Berit Önell

Läs tidigare artikel i ämnet:
8/11 Reningsverket släpper ut avloppsslam i naturen

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com