Förorenad bäck utreds och led kan stängas

Den förorenade Sötekärrsbäcken måste utredas närmare. Skåneleden kan komma att stängas på grund av den giftiga svavelvätegasen. Foto: Berit Önell
Den förorenade Sötekärrsbäcken måste utredas närmare. Skåneleden kan komma att stängas på grund av den giftiga svavelvätegasen. Foto: Berit Önell

Miljökontoret kommer att kräva att det kommunala bolaget Hässleholms vatten utreder den förorenade Sötekärrsbäcken nedanför reningsverket vidare. Det säger miljöchef Sven-Inge Svensson sedan analysföretaget Regito lämnat en uppdaterad rapport om fiskdöden i bäcken.

Ett cirka 40 centimeter tjockt lager av förorenat slam på bäckens botten kan bidra till extremt hög fosforhalt, men Regito ställer också frågan om det idag kan läcka avloppsvatten till bäcken.

Regito konstaterar att lukten vid bron beror på giftigt svavelväte. Det kan leda till att Skåneleden stängs.

Regitos provsvar tyder på att både avlopp och andra föroreningar tillförs Sötekärrsbäcken, men fiskarna tros ha dött av naturlig syrebrist. Foto: Berit Önell
Regitos provsvar tyder på att både avlopp och andra föroreningar tillförs Sötekärrsbäcken, men fiskarna tros ha dött av naturlig syrebrist. Foto: Berit Önell

Bäcken transporterade ut obehandlat avloppsvatten från staden till Finjasjön innan reningsverket byggdes 1948. När Sjörrödsrondellen byggdes grävdes bäcken av och börjar nu vid vägen. Det finns dock ett svagt flöde ut i sjön.

Sven-Inge Svensson förklarar att fortsatta utredningar måste ske på verksamhetsutövarens bekostnad.

– Verksamhetsutövare bör vara Hässleholms vatten även om det tidigare var kommunen som drev reningsverket och det gäller gamla försyndelser. Med största sannolikhet kan vi förelägga Hässleholms vatten, i alla fall i utredningsskedet. Om det sedan blir frågan om sanering kan det bli ett annat läge, förklarar han.

Sanering skulle kunna innebära att det förorenade slammet i bäcken grävs bort och även att bäcken fylls igen.

– Det går i alla fall inte att bara öka flödet i bäcken för då finns det stor risk för sedimentflykt från bottnarna, säger Sven-Inge Svensson.

De hundratals döda och avmagrade småfiskarna upptäcktes för cirka två veckor sedan. Enligt Regito har de troligen dött av syrebrist som kan ha uppstått naturligt genom biologiska nedbrytningsprocesser. Fisken har antagligen tagit sig in i bäcken från sjön när vattenståndet varit högre och sedan blivit instängda medan syrgashalten sjunkit.

Totalfosforhalten var extremt hög, omkring dubbelt så hög som i Maglekärrsbäcken där det renade avloppsvattnet ska släppas ut idag. Det skulle kunna bero på läckage från bottensedimenten. Även kvävehalten var hög och bestod till stor del av ammoniumkväve som också kan vara skadligt för fisk och som tyder på omfattande nedbrytning av organiskt material i syrgasfri miljö.

Förekomsten av så kallad smutsvattensvamp, egentligen en bakterie, kan också tyda på att avlopp från reningsverk tillförs.

Konduktiviteten, den elektriska ledningsförmågan, i bäcken är märkligt hög. Det har ofta samband med höga kloridhalter som kan indikera påverkan av lakvatten från soptipp. Kloridhalterna var höga när länsstyrelsen tog prover i bäcken för ett år sedan.

Regito mätte också konduktiviteten i Linus Jepssons dricksvattenbrunn i närheten. Även där var konduktiviteten mycket hög, 73,8 mS/m. I bäcken varierade konduktiviteten mellan 70 och 78 mS/m. I sjön är siffran, enligt Regitos mätningar, 19. Men Regito hävdar att det finns indikationer på kalkrika lager i marken som åtminstone delvis skulle kunna förklara den höga konduktiviteten i bäcken.

Konduktiviteten är hälften så hög i dammen framför reningsverket, vilket visar att den höga konduktiviteten i bäcken inte beror på infiltration under Hovdalavägen från dammen.
Konduktiviteten är hälften så hög i dammen framför reningsverket, vilket visar att den höga konduktiviteten i bäcken inte beror på infiltration under Hovdalavägen från dammen.

Reningsverkets damm på andra sidan vägen hade hälften så hög konduktivitet. De höga värdena i bäcken beror alltså inte på läckage från dammen genom infiltration under vägen.

Länsstyrelsen uppmanade redan sommaren 2015 miljökontoret och Hässleholms vatten att undersöka eventuell infiltration med hjälp av färgpulver, men det har inte gjorts.

Enligt Per-Åke Nilsson på reningsverket behövs det inte.

En avloppsledning från Sjörrödsområdet löper under Sötekärrsbäcken och en rensbrunn finns nära träbron. Läckage därifrån kan dock inte påverka bäcken eftersom spillvattenytan låg långt under bäcken vid Regitos undersökning.

Regito anser att det bör utredas vad den höga fosforhalten och konduktiviteten beror på. Per-Åke Nilsson har, enligt rapporten, sagt att det inte finns någon avsiktlig eller känd förbindelse från Hässleholms vattens anläggningar till Sötekärrsbäcken. Alternativt föreslår Regito en rensning av bottnarna för att bevara miljöerna kring bäcken. Sedimentet på bottnarna bör i vilket fall grävas bort och deponeras.

– Vi kan inte utesluta att föroreningar också tillförs bäcken, säger Johan Forssblad på Regito till Frilagt.

Regito undrar också i rapporten om hela området kan vara kontaminerat av gamla avloppsutsläpp från första hälften av 1900-talet, med tanke på de två bäckarna och Finjasjöns översvämningar.

En stank av giftig svavelvätegas kändes nära träbron där Skåneleden går över bäcken. Både Heléne Annadotter och Johan Forssblad från Regito kände sig tydligt påverkade i huvudet efter att ha vistats i området i cirka en timme. Deras teori är att sulfat har omvandlats till svavelväte av sulfatreducerande bakterier på sträckan mellan bron och deltat.

Det bubblar i bäcken.
Det bubblar i bäcken.

– När vi rörde i sedimentet började det att bubbla markant vilket tyder på hög bakteriell aktivitet, skriver de.

Linus Jepsson berättar att det även bubblar från sjöbottnen i området.

– Det har uppstått ett slamlager på bottnarna de senaste tio åren och det har ökat för varje år. Nu är det som en sodastreamer kring benen om jag går ut en bit i sjön. Står jag stilla en stund bildas det knytnävsstora bubblor och sedan ger bottnen vika, som ett mindre slukhål, förklarar han.

Han hoppas att föroreningarna äntligen ska tas på allvar. Redan för fyra år sedan visade prover i brunnen vid hans tidigare hus i området hög konduktivitet, klorid, tungmetaller och koliforma bakterier.

– Det måste ses som allvarligt när grundvattnet verkar ha liknande kemi som en förorenad bäck. Grundvattnet är dessutom normalt det största tillflödet till en sjö. Men vi har nog ingen aning om hur illa det är, vi kan bara spekulera i vad som händer. Här borde undersökas ordentligt vad det är som förorenar grundvattnet, var kommer det ifrån och vad innehåller det? Provbrunnar och georadar är mina förslag, säger han.

Han ser det som uppenbart att föroreningar på något sätt läcker från reningsverket eller dammarna.

– Koliforma bakterier lever inte lika länge som havssköldpaddor, alltså är det inte föroreningar från 1950-talet som påverkat bäcken och mina brunnar. Det är dags att de som vet berättar, säger han.

Han har skaffat en avancerad vattenreningsanläggning eftersom han befarar att föroreningarna är hälsovådliga.

Skåneleden kan stängas

Frågan är också om det är ohälsosamt för vandrare på Skåneleden att gå över bron och kanske stanna för att fika i närheten. Svavelvätegas är lömsk eftersom den först luktar illa, vid högre halt sötaktigt och i värsta fall förlamar luktsinnet så att den uppfattas som luktfri.

– Det låter synnerligen olämpligt att ha leden kvar där, säger Sofie Norrby, utvecklings- och marknadsansvarig för Skåneleden på Region Skåne.

Hon kommer att ta upp frågan inom kort.

– Det är absolut något vi måste titta på och kanske varna vandrare i vår statusinformation på nätet. Det vi kan göra är också att leda om sträckningen eller stänga leden, så att det blir ett avbrott där, säger hon.

Hon berättar att en del av leden vid Finjasjön i vilket fall kommer att flyttas österut framöver.

Förändringen har inte samband med att leden inte håller tillräckligt hög kvalitet, men Sofie Norrby är bekymrad även över ärendet med asfaltkrossen som dumpades på en del av leden vid sjön i höstas, något som kan leda till att kommunen åtalas för miljöbrott. Det strider självklart också mot Skåneledens kriterier för att kvalitetssäkra lederna.

– Det känns inte alls bra för oss. Hässleholm har dessutom ambitionen att bli Europas vandringscentrum. Då måste naturvärdena vara högsta prio, annars har de inget att visa upp, vare sig för lokala vandrare eller utländska turister, säger hon.

Omdragningen av leden vid sjön kommer inte att bli klar till den stora internationella vandringsfestivalen Eurorando i september.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com