Valnämndens beslut binder inte fullmäktige

Kommunfullmäktige behöver inte följa valnämndens beslut att underkänna de flesta av namnunderskrifterna för en folkomröstning om att bevara musikpaviljongen. Det konstaterar förvaltningsrätten och menar att beslutet bara är av förberedande art. Därför är det inte överklagningsbart och domstolen avvisar M-politikern Douglas Roths överklagande.

Domstolen avslår också Roths överklagande av valnämndens beslut att inte godkänna namnunderskrifter utan namnförtydligande.

Officersparken och musikpaviljongen skulle kunna användas vid Europaforum, tycker "Paviljongens vänner" som redan fått många att skriva på för en folkomröstning. Foto: Berit Önell
Ikväll tar kommunfullmäktige upp frågan om folkomröstning om musikpaviljongen i Officersparken. Valnämndens beslut binder inte fullmäktige, slår förvaltningsrätten fast. Därför var valnämndens beslut inte överklagningsbart. Foto: Berit Önell

Förvaltningsrätten har alltså fattat två beslut, en dom och ett beslut om överklagbarhet, eftersom Douglas Roth hade överklagat både valnämndens beslut om principer för granskning av namnlistorna och resultatet av granskningen den 20 maj. Det sistnämnda är, enligt förvaltningsrätten, inte ett överklagbart beslut.

Roth menade att valnämnden gjort en övertolkning av lagens krav genom att kräva namnförtydligande. Han vädjade om snabb handläggning för att få klarhet i saken inför kommunfullmäktiges handläggning av ärendet ikväll.

– Det är av stor vikt att underlaget från valnämnden är korrekt, skriver han.

Förvaltningsrätten hänvisar i sitt beslut att om överklagbarhet till kommunallagens formuleringar om att ett beslut i en nämnd får överklagas om det inte är av rent föreberedande eller verkställande art.

– Överklagandet ska riktas mot det beslutande organets avgörande och inte mot sådana åtgärder som föregår avgörandet, skriver förvaltningsrätten.

Domstolen konstaterar att valnämndens beslut utgör ett förslag till kommunfullmäktige.

– Det binder inte i något avseende fullmäktige när det gäller dess senare ställningstagande, skriver rätten.

I sitt överklagande av principerna för granskningen av listorna citerar Douglas Roth ur förarbetena till kommunallagens regler om så kallat folkinitiativ till folkomröstning. Där anges att krav på namnförtydligande kan motiveras av att kommunen i tveksamma fall ska kunna kontrollera att en person verkligen skrivit under.

– Men det framhålls att kommunen i normalfallet bör kunna utgå från att enbart behöriga personer skrivit under. Kommunens hantering av ett folkinitiativ bör enligt förarbetena inte omgärdas av en alltför stor byråkrati och det anges att för att kontrollera namninsamlingar det i normaltfallet torde räcka med ett större antal stickprov, skriver Roth.

Han förklarar att lagstiftningen bygger på att kommuner ska behandla ett folkinitiativ med respekt och inte med utgångspunkten att stoppa det av formalistiska skäl.

Förvaltningsrätten avslår överklagandet med motiveringen att valnämndens beslut inte avser några krav som går utöver de som anges i kommunallagen.

– Den bokstavstolkning av lagen som tillämpats är inte i dess anda. Av 5 200 inlämnade namn har enbart 354 godkänts, vilket är uppenbart orimligt, skriver Douglas Roth.

Enligt valnämnden var endast 4 266 namn inlämnade. 4 100 godkända namn (tio procent av de röstberättigade) hade behövts för att fullmäktige skulle tvingas ta upp frågan om folkomröstning som ett folkinitiativ. Då hade det krävts två tredjedels majoritet i fullmäktige för att rösta ner folkinitiativet. Fullmäktige kan besluta om en folkomröstning ändå, men utan folkinitiativ krävs bara enkel majoritet, alltså hälften av rösterna, för ett nej.

Berit Önell

Läs tidigare artikel i ämnet:
9/6 På måndag avgörs frågan om folkomröstning

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com