På onsdagen togs den läckande avloppsledningen invid väg 117 norr om Almaån i Hässleholm ur bruk och dricksvattnet kopplades om. Då hade fem veckor gått sedan läckan upptäcktes. Under denna tid har avloppsvatten fortsatt att tränga upp från ledningen som ligger i samma skyddsrör som dricksvattenledningen fem meter under marken. Läckaget ökade dessutom tills en brunn installerades och en provisorisk ledning byggdes över ån så att avloppsvattnet kan pumpas vidare.

Tidigast i januari kan en permanent lösning påbörjas. Hässleholms vatten hoppas då ha fått tillstånd av Trafikverket att hänga både avlopps- och dricksvattenledning på vägbron över Almaån.  

Det var en lantbrukare som upptäckte den illaluktande och cirka 75 meter långa sjön på åkern den 13 september. Hur länge läckaget pågått är oklart, men det måste antingen vara ett bra tag eller en väldigt stor läcka eftersom så mycket vatten trängt upp trots att ledningen ligger fem meter under marken.

Avloppsledningen kommer från Bjärnum, Mala och Vankiva och ligger i samma stora skyddsrör som dricksvattenledningen till samma orter.

På grund av risken att skada vattenledningen och därmed förorena dricksvattnet beslöt Hässleholms vatten att till en början inte gräva vid läckan. Istället planerades en ny avloppsledning under Almaån, en bit ifrån den gamla. Men borrningarna fick avbrytas eftersom de stötte på berg.

På grund av det och att läckaget ökade installerades en provisorisk brunn som samlade upp avloppsvattnet som trängde upp på åkern. Slambilar i skytteltrafik körde iväg det tills den provisoriska ledningen över ån var klar för cirka tre veckor sedan.

Grävarbeten skedde i vägbanken, vilket innebär risk för att vägen undermineras. Därför måste Trafikverket godkänna åtgärderna och en del av vägen stängas av för trafik, med tydlig skyltning och trafikljus. Det gjordes inte förrän en vecka senare och då utan tillstånd. I måndags godkände Trafikverket dock detta i efterhand eftersom situationen bedömdes som akut.

– Jag var på plats och det blev en akut skyltning eftersom det läckte ut spillvatten, berättar Bengt Börjesson på Peab som är Trafikverkets underentreprenör.

– Det var egentligen inte godkänt, men om det är akut får de göra så här. De kunde ju inte låta avloppsvattnet rinna ut i ån.

Han konstaterar att läckan är allvarlig, särskilt eftersom dricksvattnet ligger tillsammans med avloppsledningen. Det var vanligt när ledningen byggdes 1979-1980.

– Idag hade man väl grävt ner två skyddsrör och lagt dricksvattnet för sig. Förr eller senare kan det gå sönder. Om de haft två separata rör kunde de fixat det. Det gäller dricksvatten, det är risk för kolera. Avloppsbakterier är ett problem, säger han.

Nu drar det ut på tiden.

– Det är inte riktigt bra, säger Bengt Börjesson.

Övertryck räddningen?

Först på onsdagen kopplades dricksvattnet alltså förbi läckan så att ledningen inte längre ligger och skvalpar i avloppsvatten.

Stefan Lindgren på Hässleholms vatten anser dock inte att det var någon risk med att låta dricksvattnet ligga kvar tills nu.

– Vad jag vet var det ingen fara. Vattenledningen har ett övertryck så om den läcker rinner det snarare ut än in, säger han.

Avloppsledningen är dock också en tryckledning.

Enligt Stefan Lindgren kan dricksvatten och avloppsvatten även idag läggas i samma skyddsrör.

– Men det var en sämre konstruktion förr, säger han.

Han förklarar att det viktiga är att inte gräva intill vattenledningen.

– Vi vågar inte chansa på att gräva förrän vi lett om vattnet, säger han.

Om ledningarna går att laga kan de användas som reserv i framtiden.

En del avloppsvatten har runnit ut i Almaån, men enligt Hässleholms vatten har de vattenprover som tagits varit bra.

– Det är väldigt lite som kommit ut i ån, säger Stefan Lindgren.

Noggranna beräkningar krävs

En formell ansökan om att permanent fästa va-ledningarna på bron över Almaån görs av en konsult som också tar fram en arbetsritning. Hässleholms vatten har fått besked från Trafikverket att handläggningen tar cirka tio veckor. Det innebär att arbetena tidigast kan komma igång i januari.

– Vi kommer att arbeta så fort vi kan, säger Stefan Lindgren.

– Kruxet är att bron måste klara belastningen. Va-ledningar väger en hel del och noggranna beräkningar görs av Trafikverket i Borlänge, säger Catarina Johansson, enhetschef på Trafikverket i Kristianstad.

Hon förklarar att det är ganska ovanligt att ledningarna fästs på broar. I Hässleholms finns dock redan en sådan bro, Kärråkrabron, som numera ägs av kommunen.

Bron över Almaån är av ett annat slag och mer känslig.

– Den är en balkbro, med balkar under och körbanan en bit utanför. En sådan bro blir mer ömtålig och tål inte så mycket, säger Catarina Johansson.

Helst vill Trafikverket inte ha några extra anordningar på broar.

– Det kan hindra vårt underhåll av vägen. Man måste ha uttömt alla andra möjligheter innan det blir aktuellt, säger hon.

Om va-ledningarna blir för tunga för bron kan den eventuellt klassificeras om så att tyngre fordon inte får köra där.

Berit Önell