Smutsvattensvamp från reningsverket?

De fluffiga organismerna i Finjasjön är som befarat smutsvattensvamp. Foto: Berit Önell
De fluffiga organismerna i Finjasjön är som befarat smutsvattensvamp. Miljökontoret kommer nu att gå vidare och kräva att reningsverket vidtar åtgärder. Foto: Berit Önell

De fluffiga svampformationerna som snabbt breder ut sig från Maglekärrsbäckens utlopp över stora delar av östra Finjasjön är som befarat smutsvattensvamp, egentligen en bakterie som frodas i förorenat och syrefattigt vatten. Utbrottet kan ha samband med en driftsstörning i reningsverket som dock förnekas av Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske.

Analysföretaget Regito har nu lämnat en tolvsidig rapport till miljöchef Sven-Inge Svensson som förklarar att han kommer att gå vidare gentemot Hässleholms vatten.

Smutsvattensvampen sprider sig snabbt och syntes på fredagen i stora mängder vid det gamla tegelbruket bortanför villorna i Sjörröd.
Smutsvattensvampen sprider sig snabbt och syntes på fredagen i stora mängder vid det gamla tegelbruket bortanför villorna i Sjörröd.

Efter att Frilagt ställt frågor om fenomenet undersökte Heléne Annadotter och Johan Forssblad på Regito i onsdags det missfärgade vattnet som syntes längs stränderna från Björkvikens badplats och upp till båtplatserna vid villorna i Sjörröd.

De tog med sig sjövatten för undersökning och konstaterade genom mikroskopering att det dominerades av smutsvattensvamp, Sphaerotilus natans.

– Den förekommer framför allt i näringsrikt och förorenat vatten, förklarar de i sin rapport.

Smutsvattensvampen tål både syrebrist och svavelväte och kan fälla ut järnoxid som då färgar den orange.

– Jag har fått de svar jag befarade, konstaterar Sven-Inge Svensson när han fått rapporten på fredagen.

Han misstänker att smutsvattensvampens utbredning har med utsläpp från reningsverket att göra.

Regito tar också upp några frågeställningar i sin rapport. De undrar bland annat om bakterierna har transporterats från reningsverket till Finjasjön via Maglekärrsbäcken och om de är skadliga för bottenfauna eller badande personer.

Regito nämner att ända sedan hösten 2015 har Linus Jepsson med flera rapporterat om gulfärgade stråk på Finjasjön, främst vid Maglekärrsbäcken där reningsverket har sitt utlopp. Uppgifterna har dock avfärdats.

På fredagen noterade Linus Jepsson att smutsvattensvampen spritt sig ända till det gamla tegelbruket, bortanför villorna i Sjörröd.

– Den sprider sig med blixtens hastighet. Frågan är om det är för sent nu. Miljökontoret med flera kunde ha lyssnat tidigare, men de ansvariga har nog vetat hela tiden. Nu har det varit extremt lite nederbörd så partiklarna inte förs vidare på samma sätt, troligen är det därför det exploderar, säger han.

Luktade avlopp

Heléne Annadotter och Johan Forssblad kunde se det gul- och orangefärgade fluffet i stora mängder på bottnarna där det var öppet vatten och också som gula stråk under isen långt ut på sjön. De vadade hela vägen från Maglekärrsbäckens utlopp upp till villorna i Sjörröd. Kraftigast färg observerades strax norr om bäcken.

När de bröt upp isen kände de avloppslukt, men var inte säkra på att lukten kom från vattnet. Vid Sötekärrsbäckens utlopp, där de tidigare dokumenterat vit smutsvattensvamp, kom en lukt av svavelväte från dyn.

I det omskakade vatten de tog med sig sedimenterade partiklarna redan efter en halvtimme till en gulbrun och fluffig fällning.

Kvävereningen fungerade inte

Det var Heléne Annadotter och Johan Forssblad som upptäckte höga kvävehalter längre upp i Maglekärrsbäcken för cirka en och en halv vecka sedan när de tog prover för Finjasjögruppens räkning.

Miljökontoret frågade då om reningsverket haft någon driftsstörning och fick jakande svar från Per-Åke Nilsson, processingenjör med ansvar för bland annat reningsverkets laboratorium och analyser.

Driftsstörningen ska ha gjort att kvävesteget inte fungerade fullt ut.

Men Liselotte Stålhandske förnekar nu detta helt.

– Ingen driftsstörning har förekommit, reningsverket har fungerat till fullo, förklarar hon i mejl till Frilagt.

Hon skriver att det är fullständigt normalt att kvävehalten är något högre vintertid beroende på att biologin är långsammare i kallare vatten.

– Av den anledningen är alla utsläppsvillkor för kväve baserade på ett årsmedelvärde. För januari ligger månadsmedelvärdet på 24 milligram totalkväve per liter. Det är helt riktigt högre än villkoret på 15 milligram per liter som dock är ett årsmedelvärde.

Liselotte Stålhandske medger att en av två rötkammare vid reningsverket är ur funktion, men skriver att renovering pågår för fullt och att för dagens slamvolymer räcker det med en rötkammare i drift.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com