Nya strategier ska bidra till kommunens utveckling

Uppslutningen av politiker och tjänstemän var stor när kommunledningen informerade om strategier för framtiden vid en presskonferens på torsdagen. Foto: Lotta Persson

– Vi behöver bygga!

Det är budskapet som överskuggar det mesta i kommunens planering för framtiden. Men utvecklingen ska ske strategiskt. Därför antog kommunfullmäktige vid sitt senaste sammanträde tre strategidokument och fler är på gång. Trafikstrategier, grönstrategier och riktlinjer för bostadsförsörjningsplan ska vägleda i framtidsplanerna som innehåller bland annat minst 5 000 nya bostäder i kommunen till 2030, företagsetableringar som ger 400 nya jobb och en station för de snabbaste höghastighetstågen i centrala Hässleholm.

De ansvariga är inte oroliga för att byggnationerna ska ske för snabbt och för dyrt, vilket skulle kunna leda till en krasch, men försäkrar att prognoserna ska följas upp varje år.

Behovet av att bygga bostäder var i fokus, här i kommunchef Bengt-Arne Perssons presentation.

Framtidsstrategierna presenterades vid en presskonferens i glashuset på Norra station på torsdagen. Kommunalråden Pär Palmgren (M), Robin Gustavsson (KD) och Lena Wallentheim (S) verkade för ovanlighetens skull överens om det mesta. Övriga medverkande var kommunchef Bengt-Arne Persson, stadsbyggnadschef Jan Karlsson, planchef Gertrud Richter, teknisk chef Mats Svensson, gatu- och trafikchef Stefan Alvedal, trafikingenjör Veronica Haagen och kommunikationschef Hanna Gardell.

Bengt-Arne Persson betonade samarbetet mellan Hässleholm och Kristianstad som en tillväxtnod för nordöstra Skåne.

– Tillsammans är den lika stor som Helsingborg, förklarade han.

Han visade en karta över det tilltänkta bostadsbyggandet med 3 800 bostäder i Hässleholm, 400 i Vinslöv respektive Tyringe, 200 i Sösdala och 100 vardera i orterna Vittsjö, Bjärnum, Hästveda och Ballingslöv.

– I början av Sverigeförhandlingen gällde det bara att bygga stationsnära i Hässleholm. Sedan fick vi med även övriga tätorter med pågatågsstation, berättade Bengt-Arne Persson.

Lena Wallentheim förklarade att kommunen håller fast vid överenskommelsen med Sverigeförhandlarna om höghastighetståg i 320 kilometer i timmen, trots Trafikverkets uttalande om lägre hastighet. Det är de förhandlade villkoren som ligger till grund för kommunens åtagande om bostadsbyggande. Avtalen ska skrivas på inom kort.

– Sedan får vi se vad regeringen tar för ställning, sa Lena Wallentheim.

Planchef Gertrud Richter vill att kommunen planerar för att bygga minst 5 000 nya bostäder.

Gertrud Richter presenterade tre alternativa prognoser över befolkningsutvecklingen. Den så kallade nollvisionen innebär drygt 0,6 procent årlig ökning, vilket kräver 2 400 nya bostäder till 2030. Då inräknas bara inflyttning och födslar, inte på grund av nysatsningar, höghastighetståg med mera.

Nästa steg är 0,75 procent årlig befolkningsökning, med inflyttning på grund av nya arbetstillfällen och liknande, vilket kräver 3 200 nya bostäder.

– Men vi vill vara bättre än så! Om vi får höghastighetståg bygger vi minst 5 000 nya bostäder, deklarerade Gertrud Richter.

Det betyder i så fall en tillväxt på drygt 1,25 procent årligen. För hela Skåne är målsättningen en procent.

Beräkningarna bygger på 2,19 personer per hushåll, det vill säga 10 950 personer kan bo i de 5 000 nya lägenheterna. Så mycket väntas invånarantalet dock inte öka. 2016 hade kommunen 51 677 invånare. 2030 säger prognosen 55 970 personer.

Anledningen till att Hässleholm skulle kunna få en högre befolkningstillväxt än övriga Skåne är tågen. Inte bara höghastighetstågen utan också Skånebanan och Markarydsbanan där kapaciteten ska bli betydligt högre än idag.

– Trafikverket räknar med att Hässleholms station får ett fördubblat antal resande, utan höghastighetstågen inräknade, och 2035 har vi lika mycket trafik som Lund idag, sa Gertrud Richter som talade om att mobilisera för att möta utvecklingen.

Hon betonade att det är viktigt att få resterande strategidokument på plats så fort som möjligt. Bland dem finns naturvårdsstrategi och kulturmiljöstrategi.

– Annars är det svårt att komma vidare, sa hon och syftade bland annat på den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad som snart ska vara klar och översiktsplanen från 2007 som ska ses över.

Stadsbyggnadschef Jan Karlsson redovisade befolkningsprognosen fram till 2035.

Jan Karlsson konstaterade att bostadsbyggandet idag inte alls håller jämna steg med den förväntade efterfrågan.

– Vi har hittills som mest byggt 80-90 lägenheter per år och måste upp till över 200, förklarade Jan Karlsson.

I år ser det dock bättre ut med hittills nära 100 nya bostäder.

– Det är en markant ökning, men vi måste växla upp ytterligare, sa Jan Karlsson.

Han ser ingen risk för att det på sikt skulle kunna byggas för mycket i Hässleholm med en bostadskrasch som följd, liknande den som kom efter flyktingvågen på 1990-talet då många kommuner tvingades riva hus. SKL varnade i juli för riskerna med det stora bostadsbyggandet, Nordeas ekonomer stämde in i september. Ekonomen Anders Olshov har under en längre tid påtalat faran i att bygga mycket och för fel målgrupp. De flesta nyanlända har inte ekonomiska möjligheter att bo i de dyra nybyggda bostäderna och många kan därför bli svåra att sälja eller hyra ut.

– Vi behöver få igång en flyttrörelse så att även andra bostäder blir lediga, sa Jan Karlsson.

Han ville också lita på marknaden.

– Marknadens aktörer bygger inte förrän de vet att de kan sälja, hävdade han.

Gertrud Richter påpekade att även invandrare med hög utbildning kommit till Sverige i den senaste flyktingvågen.

– Men lågavlönade kan givetvis inte flytta in i en nyproducerad lägenhet. Det är viktigt att vi följer utvecklingen noga, men vi har inte känt av något problem. Vi jobbar mot prognoser och måste också lita på experterna, sa hon.

Men det finns ingen erfarenhet av om sådana prognoser tidigare stämt i Hässleholm eftersom det är första gången kommunen tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen.

– Vi ska följa upp dem varje år, förklarade Jan Karlsson.

När byggandet tar fart är tätorternas grönytor i fara. Grönstrategierna säger att parker och naturområden inte oreflekterat ska exploateras. Något förbud mot det finns dock inte. Om parker bebyggs ska resterande grönyta ”utvecklas”. Grönstrategierna påtalar också att klimatförändringarna kräver en välplanerad grönstruktur som kan reglera ökade regnmängder och temperaturtoppar. Dessutom är grönområden i närområdet viktiga för människors hälsa och för djurs och växters överlevnad.

Trafikstrategierna sätter upp mål för ett hållbart trafiksystem. Det handlar bland annat om trygghet för alla trafikanter, minskning av störande buller, tydligare vägvisning och ökat utrymme och tillgänglighet för gående och cyklister. Resor inom staden ska övervägande ske genom gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Dokumenten kommer att finnas på kommunens hemsida så att alla kan ta del av dem.

– Det ska bli enkelt att hitta dem och det ska förhoppningsvis vara klart i nästa vecka, sa Jan Karlsson.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com