logga-ligg-tjock

Söker miljon för att forska om Finjasjöns problem

Söker miljon för att forska om Finjasjöns problem

Orsakerna till Finjajsöns försämrade tillstånd med algblomningar, bakterietillväxt med mera måste undersökas ordentligt, anser kommunen och länsstyrelsen som gemensamt har ansökt om nära en miljon kronor från Havs- och vattenmyndigheten. Själva bidrar de med en halv miljon.

Hässleholms kommun och länsstyrelsen har gemensamt sökt bidrag med nära en miljon kronor från Havs- och vattenmyndigheten till ett treårigt projekt för att undersöka vad Finjasjöns försämrade status beror på och vad som krävs för att få den i balans. Förhoppningen är att forskare från Kristianstad, Lund och eventuellt Köpenhamn ska delta. Parallellt ska kommunens miljökontor arbeta med tillsyn av reningsverken, särskilt i Hässleholm där tillståndet är gammalt och kan behöva ses över, samt eventuellt läckage från Magle våtmark.

Organismer av olika färg och form frodas i sjön. Men länsstyrelsens provtagningar i april visade inte någon smutsvattensvamp av det slag som tidigare misstänkts massföröka sig som ett gulaktigt fluff. Däremot identifierades två andra arter inom samma grupp, järnbakterier och svavelbakterier.

Hela forskningsprojektet beräknas kosta 1,4 miljoner kronor. Ansökan gäller 944 300 kronor. Länsstyrelsen lovar bidra med 300 000 kronor och Hässleholms kommun med 200 000 kronor. Förhoppningen är att arbetet ska starta den 1 oktober.

Forskningen beskrivs som ett kunskapshöjande projekt med titeln ”Finjasjön – en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd – vad är droppen?”

Miljöchef Sven-Inge Svensson.

Kommunens miljöchef Sven-Inge Svensson förklarar att syftet är att förstå hur samspelet fungerar mellan olika näringsämnen och annat i sjön.

– Vi vill bland annat utreda vad som triggar igång massutvecklingen av smutsvattensvampen eller järnbakterien, på vilket sätt blågrönalgerna kan minska och vilken betydelse ammoniumkvävet har. Reningsverket har inte brutit mot sina villkor, men det har varit väldigt höga halter ammoniumkväve, säger han.

Projektet innehåller fem delområden. Ett kallas ”Hur mycket belastning tål Finjasjön utan att droppen får bägaren att rinna över?” Där ska sjöns näringsbelastning beräknas och historiska jämförelser göras för att utröna vilken effekt åtgärder som muddring och utfiskning haft.

Mest pengar går till att hitta faktorer bakom utvecklingen av cyanobakterier, alltså blågröna algblomningar.

– Massutveckling av cyanobakterier är ett universellt miljöproblem som det ännu inte finns några givna lösningar på, skriver Marie Eriksson på länsstyrelsen i projektbeskrivningen.

Orsakerna verkar vara betydligt mer komplicerade än att bara handla om näringstillförsel i form av kväve och fosfor. I Finjasjön har algblomningarna fortsatt trots kraftigt minskad tillförsel av fosfor via reningsverket. Förklaringen tros vara läckage av fosfor från sedimenten på bottnen. Reduktionsfisket har minskat läckaget, men fortfarande förekommer massutveckling av cyanobakterier. Målet är nu bland annat att ta reda på vilka platser blomningarna startar på för att få mer kunskap om vilka mekanismer som sätter igång dem. Ett tiotal provtagningspunkter på olika djup ska väljas ut för intensinvövervakning under 2019.

Undersökning av påväxt av bakterier är största satsningen i höst. Bakteriepåväxten på fiskenät och sjöbottnen benämns här inte smutsvattensvamp. Länsstyrelsen skriver istället att bakterier på vissa ställen identifierats tillhöra gruppen Sphaerotilus-Leptothrix.

Alger, bakterier eller något annat? Organismer av olika slag observeras i Finjasjön. Bilden togs på söndagen, den 27 maj, i Sjörrödsviken.
Sjörrödsviken den 27 maj.

– Ett område som varit speciellt drabbat är den nordöstra delen, Sjörrödsviken, där Hässleholms avloppsreningsverks renade avloppsvatten mynnar i sjön via Maglekärrsbäcken, skriver Marie Eriksson.

Hon nämner att de höga halterna av kväve, särskilt ammonium vintertid, skulle kunna spela in för att gynna bakterierna. Reningsverkets villkor reglerar bara ammoniumkväve under sommarhalvåret.

Meningen är att i projektet få till stånd en mikrobiologisk utredning om bakteriebeläggningarna i sjön. Prover på bakterier ska tas så fort larm kommer in om att dessa orsakar problem i sjön, tillrinnande vattendrag eller på fiskenät. Högskolan i Kristianstad ska medverka med mikrobiologisk och molekylärbiologisk expertis.

Övriga delprojekt gäller kiselalger i tillrinningsområdena och tillrinningsområdenas bidrag till belastningen. Kiselalgernas olika arter har olika toleranskrav och artsammansättningen speglar därför vattnets kvalitet.

En del näringskrävande kiselalger återfanns i de vattenprov som länsstyrelsen lät analysera efter besöket i Hässleholm den 18 april då Helgeåkommittén hade möte.

Sjörrödsviken den 13 maj.

Varken proverna från sjön, Maglekärrsbäcken eller Sötekärrsbäcken innehöll dock smutsvattensvampen Sphaerotilus natans, en art som tyder på stark organisk förorening och som det lokala analysföretaget Regito tidigare bedömt var den förhärskande. Den förekom inte heller i ett två veckor gammalt prov som länsstyrelsen fick med sig. I Maglekärrsbäcken hittades dock en svavelbakterie, Beggiatoa, som också räknas till de ”äkta” smutsvattensvamparna och indikerar syrebrist. Även den närbesläktade järnbakterien Leptothrix förekom.

Länsstyrelsens Marie Eriksson, som står bakom undersökningen i april tillsammans med konsulten Amelie Jarlman, konstaterar dock att resultatet inte utesluter att Spaerothilus natans förekommit i sjön och bäckarna vid andra tillfällen. När proverna togs hade det blåst några dagar och det tidigare ”fluffet” var inte lika synligt som veckorna innan.

De fluffiga organismerna i Sjörrödsviken bestämdes till smutsvattensvamp i februari 2017. Foto: Berit Önell

– Oavsett om det är smutsvattensvamp eller andra organismer, som bildar de olika typerna av ”fluff” i Finjasjön och de undersökta bäckarna, så kvarstår frågan om orsaken och om vilka åtgärder som bör vidtas, konstaterar rapporten.

Sven-Inge Svensson är av samma uppfattning.

– Det är inte artbestämningen som är det viktigaste utan vi har ett problem i sjön som behöver åtgärdas, säger han.

Han är övertygad om att smutsvattensvampen funnits parallellt med de andra bakterierna.

– De finns nog latent, liksom de blågröna algerna, säger han.

På Hässleholms vatten svarar Liselotte Stålhandske att ammoniumhalterna inte har ökat.

– Reningsverket fungerar utan anmärkning, säger Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske. På tisdagen såg det ut så här i det så kallade våtmarksfiltret vid Hovdalavägen.

– Det är helt felaktigt att halterna har ökat, förutom för perioden vintern 2016-2017, som vi har förklarat många gånger berodde på stora mängder externslam, dessutom i kombination med låga flöden, skriver hon i ett mejl till Frilagt och bifogar månadsmedelvärden för årets första månader som ligger på låga nivåer.

Dagvattendammen vars vatten rinner genom våtmarksfiltret såg klar ut på tisdagen.

– Reningsverket fungerar utan anmärkning, skrev hon också som svar på Frilagts fråga för ett par veckor sedan om det varit någon driftsstörning eftersom det flöt klumpar på vattnet i våtmarksfiltret, dammen vid Hovdalavåägen, och det var vatten i det så kallade bräddmagasinet.

Våtmarksfiltret den 7 maj.

Meningarna om vad problemet är, hur det ska hanteras och om det ens finns går alltså isär hos både ansvariga och experter.

På torsdag kväll klockan 18 drabbar en del av dem samman i en debatt vid Björkvikens strand. Tidningen Norra Skåne har då bjudit in till ett så kallat läsarkafé där allmänheten får lyssna och ställa frågor till Sven-Inge Svensson, miljöchef, Christer Jönsson (M), ordförande i miljönämnden och biolog, Kristian Wennberg, vattendirektör på länsstyrelsen, Arne Dahlström, ordförande i tekniska nämnden, Heléne Annadotter och Johan Forssblad, Regito AB som dokumenterat restaureringen av Finjasjön under många år, och Mats Bengtsson, ordförande i Finjasjöns fiskevårdsförening och entreprenör för reduktionsfisket. Hässleholms vatten har också fått inbjudan, men det är oklart om någon därifrån kommer.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se