logga-ligg-tjock

Skolinspektionen kräver åtgärder mot kränkningar på Linnéskolan

Skolinspektionen kräver åtgärder mot kränkningar på Linnéskolan

Kommunen måste nu vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling av elever på Linnéskolan och se till att kränkningar anmäls och utreds. Det har Skolinspektionen beslutat efter anmälan av en pojke som på grund av upprepade kränkningar under sina första skolår bytt skola. Foto: Berit Önell

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot Hässleholms kommun för att personal på Linnéskolan inte anmält, utrett och vidtagit åtgärder när en lågstadieelev utsatts för kränkande behandling av andra elever. Särskilt allvarligt ser Skolinspektionen på att hot tycks förekomma i stort sett dagligen utan att skolan agerar. Åtgärder krävs nu och ska redovisas senast den 19 december. Barn- och elevombudet ska utreda förutsättningarna för att kräva skadestånd av kommunen.

– Vilken lättnad! Skönt att få lite rättvisa i alla fall, säger den utsatte elevens mamma.

Skolinspektionen kräver anmälan, utredning och åtgärder mot kränkande behandling på Linnéskolan – alltså att skollagen följs.

Frilagt har tidigare berättat om pojken och hans klasskamrat som båda utsatts för slag, sparkar och dödshot under hela sin skoltid. Mammorna anmälde under våren ett stort antal händelser till Skolinspektionen. De hade då tröttnat på att skolan inte agerade när de påtalade kränkningarna, trots att lagen säger att alla uppgifter om kränkande behandling ska utredas. Lärare ska anmäla till rektor som i sin tur ska anmäla till huvudmannen, det vill säga barn- och utbildningsförvaltningen.

Istället för att hantera kränkningarna på det sätt som lagen kräver anmälde skolan mamman till socialtjänsten för att hon ”låser fast sig i konflikter”. Anmälan lades ner utan att utredning inleddes. Mammorna kallades dessutom till ett möte på skolan där de blev tillsagda att inte prata med andra barn eller deras föräldrar om händelser på skolan och inte säga negativa saker om skolan. De fick också dessa restriktioner skriftligen.

Enligt anmälan till Skolinspektionen har pojken utsatts för slag och sparkar vid ett stort antal tillfällen. Bland annat har han blivit sparkad i magen medan flera av gärningsmannens vänner hjälpts åt att hålla fast honom. Dessa händelser har inte utretts och Skolinspektionen anser därför inte att det kunnat bevisas att de skett.

Kommunen har hävdat att de kränkningar som skett har följts upp, men att skolan inte uppfattat att eleven varit utsatt för återkommande kränkningar. Någon samlad utredning har därför inte genomförts. Dock erkänner kommunen att det finns brister i dokumentationen.

Enligt Skolinspektionens beslut har pojken blivit utsatt för kränkningar vid flera tillfällen. Hans värsta antagonist har bland annat fällt honom till marken och stampat honom på halsen, han har blivit biten i armen och fått ta emot hot om att hans mamma eller hela hans familj ska dö och att hans döda hund ska grävas upp och huvudet huggas av.

Skolinspektionen betonar att anmälan till rektor och huvudman ska ske skyndsamt och att anmälningsskyldigheten gäller alla situationer där barn och elever upplever sig ha blivit utsatta för kränkningar.

– Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektorn eller huvudmannen, skriver Skolinspektionen.

Den enda anmälan tog för lång tid och klargjorde ingenting

Men här har bara en händelse anmälts till barn- och utbildningsförvaltningen. Den anmälan har inte heller skett skyndsamt så som lagen kräver. Det tog hela 19 dagar från att personalen fick kännedom om händelsen tills den kom in till huvudmannen. Alldeles för lång tid, enligt Skolinspektionen. Just denna händelse där pojken berättat att han blivit slagen och knäad i ryggen anser Skolinspektionen inte heller har utretts tillräckligt. Händelseförloppet har inte klarlagts och det går därför inte att visa att pojken utsatts för kränkande behandling vid det tillfället. Men både mamman och skolan har uppgett att åtgärder vidtogs efter den anmälan. Mamman fick i samband med händelsen veta att det redan tidigare hade varit bestämt att personalen skulle se till att den misstänkte förövaren inte var kvar på skolgården utan tillsyn.

Pojken har, liksom sin kompis vars anmälan fortfarande utreds, utsatts för slag och sparkar och blivit hotad till livet. Men skolpersonalen har bara tagit en av händelserna på sådant allvar att den anmälts på det sätt som skollagen kräver, till rektor och huvudman, det vill säga barn- och utbildningsförvaltningen. Den anmälda händelsen har ändå inte utretts så att det klarlagts vad som hänt och Skolinspektionen anser det därför inte bevisat att det var kränkande behandling. Ett flertall andra händelser anses klarlagda, trots att de inte kommit till huvudmannens kännedom. Foto: Berit Önell

När det gäller att pojken blev biten uppger kommunen att rektorn troligen informerats, men någon formell anmälan finns inte. I ett fall har anmälan skett till rektorn, men inte till huvudmannen. I två fall hävdar skolan att den inte känt till händelserna innan de anmäldes till Skolinspektionen.

Avsaknaden av uppgifter kring vad som inträffat har försvårat Skolinspektionens arbete. Vid de flesta händelser saknas helt uppgifter om eventuella samtal med de inblandade eleverna. Vid några av händelserna har samtal förts med personal.

Kränkningar normaliseras genom dagliga hot

Kommunen har bland annat försvarat sig med att den hotfulle eleven dagligen uttrycker sig på det sättet och att det drabbar alla elever och personal. Skolinspektionen konstaterar dock att sådana uttalanden typiskt sett är kränkande behandling och att de, så som de är formulerade, är specifikt riktade till den utsatte pojken.

Personalen har vid upprepade tillfällen fått kännedom om hoten, enligt kommunens yttrande, och rektorn har varit involverad i arbetet kring problematiken. Det framgår dock varken att det gjorts en formell anmälan om kränkande behandling till rektorn eller till huvudmannen.

Skolinspektionen ser särskilt allvarligt på att skolan, trots upprepade signaler, inte följt anmälningsskyldigheten när det gäller hoten.

– Skolinspektionen vill understryka att ett syfte med anmälningsskyldigheten är att missförhållanden ska komma till huvudmannens kännedom så att denne kan rikta resurser för att komma till rätta med dessa. Att då inte anmäla en elevs beteende som kränkande behandling mot bakgrund av att det är vanligt förekommande är direkt kontraproduktivt i förhållande till lagstiftningens syfte. Att inte anmäla ett sådant beteende eller sådana uttalanden kan också leda till att det blir normaliserat, skriver Skolinspektionen.

Mamman som gjort anmälan har också beskrivit just att våldet normaliserats bland de yngsta eleverna eftersom skolan tonar ner det. I skolans anmälan till socialtjänsten står också att hennes son ”hamnar inte i fler eller större konflikter i skolan än vad som är normalt för en pojke i hans ålder”.

– Är det normalt att barn i den åldern slåss på det viset? Eller menar de att det är normalt just på den här skolan, undrar mamman.

Påverkan på hälsa och ekonomi

Kränkningarna påverkar fortfarande både henne och sonen, såväl psykiskt och fysiskt som ekonomiskt. Pojken har ofta ont i magen, trots att han nu bytt skola. Medicinsk utredning pågår.

– Jag kan fortfarande inte lämna honom ensam om jag ska gå till tvättstugan. Han är rädd att någon ska döda mig på grund av hoten, säger mamman.

Situationen har lett till mycket stress även för henne och hon har fått stora ekonomiska problem, bland annat för att hon tvingades avbryta sina studier när sonen under en tid inte vågade vara på skolans fritidshem. Därför har hon fått söka hjälp.

Den nya skolan ligger dessutom en bra bit från bostaden och de dyra och tidsödande resorna blir betungande för mamman som ensamstående och studerande.

Hon berättar också att en sedan länge planerad resa till USA, där pojken skulle hälsa på sin pappa som han inte träffat på tre år, ställdes in på grund av skolans anmälan till socialtjänsten.

Hon tycker att det bästa hade varit om Linnéskolan hade tagit itu med sina problem, så att sonen kunde gå där eftersom det är närmast bostaden och han helst inte ville lämna sina kompisar där.

– Det är inte lätt att komma in på en ny skola. Han hade inte bytt skola om inte detta hade hänt, säger mamman.

Hon hoppas nu för sonens skull att det också blir ett skadestånd.

– Han har fått lida något otroligt, säger hon.

Skolinspektionen vill ha nolltolerans

I Skolinspektionens beslut fastslås att skolan har en långtgående utredningsskyldighet och att arbetet måste inriktas på att förhindra fortsatta kränkningar.

– Arbetet ska därvid präglas av nolltolerans, skriver Skolinspektionen, men tvingas konstatera att kommunens yttrande i stort sett saknar redogörelser för vilka konkreta åtgärder som Linnéskolan vidtagit.

Skolinspektionen förelägger nu kommunen att vidta åtgärder så att lagens krav på att motverka kränkande behandling uppfylls. Eftersom den utsatte pojken numera går på en annan skola gäller föreläggandet generella åtgärder vid Linnéskolan.

Anmälan om bristande stöd och kränkande behandling mot den andre pojken, som också har en funktionsnedsättning, utreds fortfarande av Skolinspektionen.

Berit Önell

Läs tidigare artikel i ämnet:

2018-04-28 Misshandel, hot och bristande stöd vardag för lågstadielever på Linnéskolan

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se