Kommunen har rätt att stoppa bostäder på Sjörröds gård

Enligt SKR:s jurist har kommunen rätt att avbryta planarbetet för Sjörröds gård utan att riskera skadestånd. Illustration ur planprogrammet

Kommunen kan när som helst avbryta ett pågående planarbete. Det skriver Olof Moberg, jurist på Sveriges kommuner och regioner, SKR, i ett svar på planchef Marie Nilssons frågor om möjligheterna att stoppa bostadsbyggande på Sjörröds gård, inom det kontroversiella 1 000-metersavståndet från reningsverket i Hässleholm. Det innebär att kommunen inte kan bli skadeståndsskyldig till markägarna, makarna Barnekow, som väntat på besked sedan planavtalet tecknades 2013.

Ett förslag till detaljplan som tillät femvåningshus i det natursköna området gick ut på samråd 2013 och fick kraftig kritik från bland andra länsstyrelsen, främst på grund av närheten till reningsverket och höjden på husen. Annan utformning av bostäderna har sedan diskuterats, men inget nytt förslag har lagts fram.

Kommunen illustrerade ett tidigare förslag till detaljplan för Sjörröds gård med en lantlig idyll framför fyravåningshus. Planen skulle dock tillåta femvåningshus.

Positivt planbesked gavs redan 2012. Men SKR:s jurist slår fast att ett positivt planbesked endast innebär att kommunen ställer sig positiv till att inleda ett planarbete i enlighet med sökandens intentioner. Kommunen är dock inte bunden av denna ansökan.

Olof Moberg skriver: “Kommunen är också fri att aldrig inleda ett planarbete eller att avsluta ett pågående arbete när som helst”.

Något beslut om negativt planbesked behöver inte heller fattas av politikerna i miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Det räcker med att underrätta den sökande. Dock bör kommunen noga överväga möjligheterna att göra en plan innan ett positivt besked ges.

Enligt Moberg stämmer inte påståendet från Barnekows advokater om att kommunen skulle vara bunden av planavtalet enligt allmänrättsliga principer om uppsägning och hävning. Det skulle kunna leda till miljonskadestånd.

Han skriver: “En kommun kan aldrig binda sig avtalsrätsligt vid att anta en detaljplan”.

Han kallar avtalet ett plankostnadsavtal som endast är ekonomiskt, trots att kommunerna i och för sig brukar binda sig vid att utforma ett förslag till detaljplan och lägga fram det för beslut.

Något skäl för att avbryta ett planarbete krävs inte.

Moberg skriver: “Kommunen bestämmer om ett planarbete ska fortgå eller inte och nämnden kan när som helst avsluta ett pågående planarbete om den av något skäl önskar det, t.ex. om man ser att förutsättningar saknas för att kunna bebygga området på tänkt sätt. Det kan ju dyka upp frågor om buller, föroreningar eller någonting annat. Det krävs dock inget skäl för avbrytande, utan vill t.ex. en ny politisk majoritet någonting annat kan den avbryta utan något egentligt skäl”.

Han förklarar att kommunen har rätt att få betalt om ett planförslag läggs fram för beslutande nämnd eller kommunfullmäktige, oavsett om planen går igenom eller inte.

I det aktuella fallet står det i planavtalet att kommunen åtar sig att ”i förslag till detaljplan pröva möjligheten att anlägga bostäder”.

Exakt hur långt detta åtagande sträcker sig kan Olof Moberg inte svara på. Han skriver: “… skrivningen tyder på att någon form av prövning måste göras, men om den prövningen ger vid handen att det t.ex. inte går att anlägga bostäder på grund av närheten till annan verksamhet, så torde nämnden ha fullgjort sin skyldighet och därmed vara berättigad att behålla ersättning enligt planavtalet”.

Om frågan inte prövats kan sökanden eventuellt ha rätt att återfå hela eller en del av det som betalts fram tills nu. Planavgiften uppgår till cirka 250 000 kronor.

Berit Önell

Läs mer:

21-02-21 Hotar med skadestånd om bostäder på Sjörröds gård stoppas

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com