Kommunfullmäktige beslöt efter livliga debatter att investera i ungdomsverksamheten på Markan och Mötesplats Ljungdala och att köpa det nybyggda äldreboendet på Björksäter för 220 miljoner kronor.

Det var glest i röda salongen eftersom de flesta ledamöterna på grund av pandemin deltog digitalt på första fullmäktigesammanträdet efter sommaruppehållet.

Flera av ledamöterna uttryckte sin glädje över att det efter många års diskussioner var dags att besluta om en satsning på ungdomsverksamhet i Hässleholm. De tackade den avgående styrgruppen och varandra för arbetet med utredningen och att de flesta trots tidigare oenigheter nu var överens om ett förslag.

Inte ungdomarnas önskan

– Det som jag tycker är väldigt fint i utredningen är att ungdomarna verkligen fått göra sin röst hörd, sa Johan Peltonen (SD), ledamot i styrgruppen.

Björn Widmark (FV) vände sig emot den beskrivningen och påminde om att 90 procent av de 492 intervjuade ungdomarna ansåg att det viktigaste var att ett Ungdomens hus skulle placeras centralt.

Han ville därför komplettera Markan och Mötesplats Ljungdala med en mindre central mötesplats för unga i kulturhusets tomma lokaler, i första hand i den tidigare restaurangen.

– Det här är en jättebra satsning, men kom inte och låt påskina att den är enligt ungdomarnas vilja, sa han.

Han var kritisk mot att styrgruppen inte fullföljt sitt ursprungliga uppdrag. Dess ordförande Robin Gustavsson (KD) gav honom rätt i att ett centralt beläget Ungdomens hus var ungdomarnas önskemål. Det var även styrgruppens målsättning tills förslaget om en ny- och ombyggnad vid Stobygatan och i Stadsparken avvisades på grund av att det blev för dyrt.

– När det blev nej till Stobygatan diskuterade vi också med ungdomarna och deras förslag blev då Markan, berättade Robin Gustavsson.

Lena Wallentheim (S) förklarade varför de rödgröna sa nej till det förslag som var någotsånär centralt.

– Förslaget var att halvera Mötesplats Ljungdala. Då menade vi att om vi inte hade pengar att driva de verksamheter vi redan har så har vi inte heller råd med villorna i stadsparken, sa hon.

Ingen nämnde det förslag om flytt av Markan till T4-Matsalen som plötsligt kom upp i julas och ledde till kraftiga protester.

Robin Gustavsson betonade att styrgruppen följt de beslut som tagits om uppdraget. Han öppnade också för att i framtiden gå vidare och göra något utöver det som ingick i förslaget, exempelvis i kulturhuset. Där protesterade SD.

– Vi satsar hellre på kransorterna än på en överetablering i Hässleholm, sa Johan Peltonen.

Inte som SD ville

SD ville egentligen både flytta Markan och lägga ned Mötesplats Ljungdala.

– Vi i SD har inte fått riktigt som vi ville. Vi var i minoritet, men vi valde att följa med och göra något bra av det, förklarade kommunalrådet Hanna Nilsson.

FV fick inte stöd för sitt förslag som också hade inneburit en något bantad satsning på Markan.

Mikael Koenen (L) avstod

Mikael Koenen (L) avstod dock från att delta i beslutet eftersom även han ansåg att styrgruppen missat målet om ett centralt Ungdomens hus. Voteringen slutade med 56 röster för kommunstyrelsens förslag, fyra för Björn Widmarks och en som avstod. Widmark lämnade in sitt förslag som en skriftlig reservation.

Markan renoveras alltså enligt den avgående styrgruppens förslag till en kostnad av 10,4 miljoner kronor. 2,3 miljoner kronor investeras i utveckling av verksamheten. Personalstyrkan förstärks till fyra-fem tjänster och personal- och driftskostnaderna väntas därmed öka med 874 000 kronor från och med en bit in på nästa år. Mötesplats Ljungdalas bemanning utökas från 1,5 till fyra tjänster. Personal- och driftskostnaderna beräknas öka med 1,3 miljoner kronor och ett nytt förråd ska kosta 100 000 kronor.

Varför alltid överpris?

Köpet av äldreboendet på Björksäter ifrågasattes också, men klubbades igenom utan votering.

– Varför måste vi i kommunen alltid betala överpris vid fastighetsköp, undrade Anders Edwall (C ), till vardags fastighetschef i Osby kommun.

Han tyckte att det borde ha varit ett guldläge för kommunen i förhandlingarna eftersom Attendo hade ett hyrasavtal på 15 år med fastighetsägaren Skandia Fastigheter. Han menade att Attendo kunde ha varit kvar som hyresgäst, men istället skrevs det in i avtalet att Attendo skulle sägas upp.

Två värderingar landade på 175 respektive 180 miljoner kronor.

– Varför betalar vi då 220 och inte 180 miljoner?

Anders Edwall frågade också varför inte avtalet med Ekegården förlängts tillfälligt medan förhandlingarna pågick.

– Då hade vi haft ett överläge i förhandlingarna, sa han.

Han sa ändå ja till köpet.

– Det är alltid billigare att äga själv än att hyra, sa han.

Kom inte längre i förhandlingen

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) berättade att Skandia från början inte ville sälja eftersom Attendos avtal fanns. Han förklarade också att det hade blivit ett annat pris om hyresgästen skulle varit kvar.

– Vi kunde inte komma längre, sa han.

Tekniska nämndens förste vice ordförande Ulf Berggren (SD) instämde och avslöjade att utgångspriset var 275 miljoner kronor.

Björn Widmark (FV) ansåg också att kommunen var en dålig förhandlare, men ville att man skulle köpa platser på privata boenden istället. Han kritiserade M för att inte verka för att kommunen ska införa lagen om valfrihet, LOV.

– Ni har fallit in i den socislistiska linjen, med stöd av SD, sa han.

Billigast om kommunen äger

Lena Wallentheim och andra från den rödgröna sidan betonade att tjänstemännen kommit fram till att det billigaste är att kommunen äger och driver boendena i egen regi.

– Så då är det väl det vi ska göra, sa hon.

Hon förklarade också att kommunen köper upp privata platser genom en upphandling tillsammans med andra skånska kommuner, vilket gör att kommunen inte kan välja lokala boenden. Om LOV införs blir det dock de äldre som väljer bland boenden som kommunen tecknar avtal med.

– Den politiska majoriteten i den här församlingen säger nej till valfrihet. Men vi kan inte sätta oss på läktaren utan försöker göra det bästa även om vi inte får precis som vi vill. Om det efter valet finns stöd för LOV kommer vi självklart att verka för det, sa Lars Johnsson.

Berit Önell