Kritiska yttranden om planförslag ska analyseras

Nu måste tjänstemän och politiker begrunda yttrandena från länsstyrelsen och Trafikverket och bedöma hur – och om – de ska gå vidare med detaljplanen för Hässleholms reningsverk. Foto ur planförslaget

Tjänstemän och politiker i kommunen ska nu analysera innebörden i yttrandena från länsstyrelsen och Trafikverket som ifrågasätter stora delar förslaget till detaljplan för reningsverket i Hässleholm.

– Vi ska diskutera särskilt länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter. De väger väldigt tungt. Vi måste titta närmare på vad de menar och eventuellt be om förtydliganden, säger miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens chef Helena Östling.

Som Frilagt berättat hotar länsstyrelsen med överprövning av planen på grund av att ett stort antal viktiga frågor inte är tillräckligt utredda i planförslaget. Det handlar bland annat om påverkan på närboende, järnvägen, vattenmiljöer och gamla tippar. Länsstyrelsen håller inte heller med om kommunens bedömning att ett genomförande av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Liksom Trafikverket underkänner länsstyrelsen att planförslaget tillåter reningsfunktioner och byggnationer 30 meter från den befintliga södra stambanan, vilket kan påverka denna. Dessutom kan reningsverket komma i vägen för både den planerade utbyggnaden till fyra spår och kullkasta möjligheten för Hässleholm att få en centralt placerad höghastighetsstation.

Reningsverkets detaljplan kan förhindra en centralt placerad höghastighetsstation i Hässleholm, enligt Trafikverkets yttrande. Järnvägen är ett riksintresse som kommunen måste ta hänsyn till i sin planering. Bild från kommunens tidigare informationsbroschyr

I dagsläget kan ingen svara på vad detta betyder för hur – och om – detaljplanen för reningsverket ska hanteras vidare.

”Läsa och begrunda”

Planchef Marie Nilsson skriver i mejl till Frilagt: “Nu får vi läsa och begrunda yttrandena över planen på reningsverket, både lst:s och övriga inkomna yttranden, innan vi bestämmer vilken väg framåt vi föreslår”.

Men Frilagts tidigare frågor om varför kommunen inte tar reda på vad som gäller, exempelvis enligt Boverket, och anpassar sig efter det innan planen drivs vidare är fortfarande relevanta.

Marie Nilsson förklarar att länsstyrelsens yttrande pekar på de delar i planhandlingarna som kommunen behöver utreda vidare, vilket man till viss del visste om redan innan: “Vi vet oftast om att underlaget behöver fördjupas eller utvecklas men kan avvakta lst:s yttrande för att ta stöd i deras synpunkter inför t ex beställning av en utredning”.

Hon skriver också: “Det är inte ovanligt att länsstyrelsen har en slutsats där de av planhandlingarna inte kan avgöra om planen kommer överprövas”.

Hon hänvisar också till politikerna.

“Alla synpunkter ska sammanställas i en redogörelse som också ska delges miljö- och stadsbyggnadsnämnden. I slutändan är det politiska beslut som avgör hur planärendet ska drivas vidare”.

Kan behöva vänta på Trafikverket

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) har inte hunnit se yttrandet när Frilagt ber honom om en kommentar och menar att miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens tjänstemän får gå igenom yttrandena och fundera på hur de ska hanteras.

– Men länsstyrelsens yttrande väger tungt, speciellt eftersom de har möjlighet att överpröva planen. Vi får ta del av yttrandet och noga överväga det, liksom när det gäller de andra yttrandena. Sedan får vi återkomma, säger han.

Angående Trafikverkets yttrande konstaterar han att samråd 4 med mer konkreta förslag på lokaliseringsalternativ är framflyttat från 2022 till 2023. Lokaliseringsutredningen blir därmed inte färdig 2023 utan först 2024. Först då kan de nu väldigt breda korridorerna för spårsträckningen smalnas av.

– Vi kanske behöver ta del av den för att kunna gå vidare, säger Lars Johnsson.

Avtal med boende för att få mer ersättning?

Han håller fast vid att det inte är tillräckligt utrett om civilrättsliga avtal kan rädda bostäderna närmast reningsverket, trots att tjänstemännen tydligt informerat politikerna om att det inte går att skriva avtal som står över kommunens rätt att lösa in fastigheterna om marken planläggs som natur. Kommunstyrelsens arbetsutskott har i sitt yttrande i samrådet om planförslaget krävt att saken utreds ytterligare. Men helst vill Lars Johnsson inte prata om det nu.

– Vi får se om det blir någon plan först. Vi har ju fått ny information nu, säger han.

– Vi får se om det blir någon plan först, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) angående möjligheten att via avtal utanför detaljplanen garantera fastighetsägarna närmast reningsverket att få bo kvar. Foto: Lotta Persson

Men han menar inte att sådana avtal skulle ge en absolut rätt för fastighetsägarna att behålla sina hus.

– Det är klart att man kan skriva avtal. Det går att skriva ett åtagande så att om kommunen väljer att bryta mot avtalet är man förpliktigad att utge en ersättning, säger han.

Tjänstemännen har redan gett besked. Hur ska detta utredas mer?

– Det ska inte jag svara på. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden får utreda det. Jag har inte sett någon utredning på pränt, säger han.

Det är väl klarlagt att det inte går att avtala bort en detaljplan?

– Det är rätt. Men jag vill att man tittar mer på det.

Varför har ni inte begärt det tidigare?

– Det ska hanteras i planärendet.

På det sättet försenar ni väl planen?

– Det är väl länsstyrelsen och Trafikverket som försinkar planen i så fall, säger Lars Johnsson.

Fler externa utredningar kan behövas

Helena Östling anser däremot att tjänstemännen gett besked om att civilrättsliga avtal inte håller. Hon förklarar också att expropriationslagen reglerar ersättningen vid eventuell inlösen av fastigheterna till marknadsvärdet plus 25 procent.

– Vi får nog ganska snabbt bilda oss en uppfattning, säger Helena Östling, chef för miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen i Hässleholms kommun. Foto: Marita Lindhav

– Men eftersom vi nu fått en propå från politikerna måste vi bemöta det på ett väldigt tydligt sätt och ta hjälp av tekniska förvaltningens avtalskunniga experter, säger hon.

Hon vill helst hänvisa till Marie Nilsson angående detaljer om planförslaget, men hävdar att länsstyrelsens kritik av nästan allt i förslaget inte är något konstigt.

– De har slagit ner på punkter där de anser att det inte är tillräckligt utrett. Frågorna är viktiga och vi behöver utreda dem mer, säger hon.

Hon förklarar att alla yttranden nu ska analyseras.

– Utifrån dem får vi ta ut riktningen, säger hon.

Det kan betyda att ytterligare externa utredningar behöver göras.

– Det tar lite tid att gå igenom allt, men om vi behöver beställa någon utredning till tar det också tid. Vi får nog arbeta parallellt och ganska snabbt bilda oss en uppfattning om helheten, men ändå se om det finns absoluta krav i länsstyrelsens yttrande, säger hon.

Hon säger att politikerna måste vara med i dessa bedömningar.

– Det kan behövas politiska ställningstaganden. Vi kan också behöva ta hjälp av andra, i det här fallet tekniska förvaltningen och Hässleholm Miljö, som är involverade, i att kunna hjälpa oss att svara på frågorna, säger hon.

Yttrandena med kommentarer ska sedan ställas samman i en samrådsredogörelse innan planarbetet eventuellt kan gå vidare.

Berit Önell

Läs mer:

2021-09-20 Plan för reningsverket i konflikt med järnvägen

2021-09-29 Länsstyrelsen sågar planförslag för reningsverket

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com