Niondeklassarnas skolresultat sjunker på Hässleholms kommuns skolor. Meritvärdena höstterminen 2021 var de lägsta sedan hösten 2017. Liksom tidigare är resultaten lägre för pojkar än för flickor, men skillnaden mellan könen ökar.
Politikernas ambition är nu att skolans kvalitet ska nå upp till rikssnittet för såväl kunskap som trygghet, studiero och nöjdhet. Det framgår av den verksamhetsplan för skolan som antogs på torsdagen.
Rikssnittet för meritvärdena i årskurs nio vårterminen 2021 var 223,9 meritpoäng. För niorna i Hässleholms kommun var det vid höstterminens slut 201,2. Flickornas värde har sjunkit med sju meritpoäng och pojkarnas med hela 13. Skillnaden mellan könen är nu i snitt 36 meritpoäng. Sämst resultat har pojkarna på Vannarödsskolan i Sösdala med 164,5 poäng. Störst skillnad mellan pojkar och flickor är det på Hässleholms Montessoriskola som dock var den skola som hade högst poäng, 262,9.
Lägst poäng totalt hade Vannarödsskolan i Sösdala och näst lägst Bjärnums skola. Det totala meritvärdet skiljer cirka 80 meritpoäng mellan skolorna. Även om elever som kommit till Sverige efter 2015 undantas är skillnaderna ungefär lika stora. Mest skiljer det på Hästveda skola med 18 meritpoäng. Inom den elevgrupp som nu går i nian har meritvärdena bland nyanlända ökat med 19 poäng medan den sjunkit något för övriga.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M) säger att siffrorna brukar peka nedåt på höstterminen.
– De blir troligen bättre under vårterminen. Men risken är ändå att kunskapsresultaten går ner jämfört med 2021, säger han.
Orsaken till nedgången är oklar, men han förklarar att pandemin kan ha påverkat. Det betyder inte att man kan slå sig till ro.
– Det finns nog en politisk enighet om att vi inte är nöjda, säger han.
Förvaltningschef Niklas Persson, som vid torsdagens nämndssammanträde också utsågs till kommunens skolchef, berättar att man nu kommer att arbeta lite extra med de skolor som har låga meritvärden.
– Men vi har precis fått till oss de här resultaten och behöver analysera dem, säger han.
Trots nedgången i meritvärden är andelen elever i årskurs nio som når kunskapskraven i alla ämnen, 61,4 procent, i stort sett samma som höstterminen 2020. Andelen pojkar som klarar alla ämnen har dock sjunkit drygt 4,5 procentenheter medan andelen flickor ökat drygt två procentenheter till 69,3 procent och ligger därmed på den högsta nivån sedan 2015. Gapet mellan pojkar och flickor är här cirka 16 procent. Det ämne där skillnaden är störst är svenska.
Lägst andel elever som når kunskapskraven finns i Tyringe skola med 53,6 procent. Högst ligger även här Hässleholms Montessoriskola.
Enligt den nya verksamhetsplanen ska skillnaderna i kunskapsresultat mellan flickor och pojkar och mellan olika skolor minska. Även andelen behörig pedagogisk personal ska öka. Ett av utvecklingsmålen säger att ett systematiskt kvalitetsarbete ska säkerställa att rätt insatser sätts in på rätt sätt.
– Vi höjer ribban och sätter press på oss själva, säger Stefan Larsson.
Han berättar att satsningar främst ska göras på grundskolan som fått ökade resurser i budgeten. Hur pengarna ska användas är dock inget som nämnden beslutar utan det bedöms på rektorsnivå.
– Den stora skillnaden mot tidigare blir egentligen att vi mäter oss mot riket och inte bara mot hur bra vi själva var förra året, säger Joachim Fors (S), andre vice ordförande i nämnden.
Berit Önell
