Gruppen-3a-328x120

Språkkrav inom omsorgen

Språkkrav inom omsorgen

Omsorgen ska säkerställa tillräckliga språkkunskaper hos alla som anställs för “brukarnära kontakter”. Redan anställda med bristande så kallad språk- och kommunikationskompetens ska få möjlighet till kompetensutveckling. Även arbetsmarknadsnämnden ska involveras i att ta fram en plan för att motivera fler arbetssökande att bli attraktiva sökande till arbeten inom omsorgen. Det blev resultaten av en SD-motion som mer krasst föreslog språktest för anställda med brukarkontakt. Vid debatten i kommunfullmäktige var både SD:s och övriga partiers företrädare, utom MP:s, nöjda.

Omsorgsnämndens ordförande Karin Axelsson (M) konstaterade att frågorna inte är enkla, men att ärendet breddats på ett bra sätt.

– En stor eloge till personalutskottet för ett gediget arbete, sa hon i fullmäktige.

– Jag tror att vi är inne på helt rätt väg, sa Hanna Nilsson (SD) som skrev motionen tillsammans med Johan Peltonen.

Dolores Öhman (MP) efterlyste däremot en utredning som visade att ett behov av omfattande insatser verkligen finns.

– Hur omfattande är problemet och är förslaget de rätta åtgärderna?

Dolores Öhman ifrågasatte om bristande språkkunskaper verkligen är ett stort problem som kräver så omfattande insatser. Foto: Urban önell

Karin Axelsson medgav att det inte finns någon direkt utredning.

– Det är svårt att exakt ta ställning till hur bra någon är på svenska. Men det finns problem i Hässleholm och inom andra omsorgsförvaltningar. Vi har jätteduktig personal från andra kulturer som brister i språkkunskaper. Det är viktigt att inte bara förstå ungefär utan exakt. Jag är helt övertygad om att detta är rätt väg att gå, sa hon.

Kommunalrådet Lina Bengtsson (M), som arbetat som medicinskt ansvarig sjuksköterska i Osby kommun, berättade att Inspektionen för vård och omsorg just under sommaren och början av hösten arbetat med en stor granskning av äldreomsorgen i Sverige. Den utgår från brister som uppdagats under pandemin.

– Där har man identifierat språkförbistring som ett av problemområdena. Som Karin säger kan det ställa till allvarliga problem när man till exempel ska läsa en ordinationshandling eller en vårdplan, sa hon.

Hon ansåg att svaret på motionen landat rätt.

– Vi har identifierat ett problem och har en lösning och vi kan välkomna fler att arbeta i vården, sa hon och betonade att det verkligen behövs.

Dolores Öhman tackade för svaret och meddelade att hon därmed avstod från att yrka avslag.

– Det är verkligen positivt att man vill jobba med kompetensutveckling. Men jag skulle önska att man utgick från skrivna och identifierade problem, sa hon och uttryckte förhoppningen att omsorgen framöver tittar på kommunikationsfrågor i sin internkontroll och sitt kvalitetsarbete.

Joachim Fors (S) sa också ja till förslaget, men förklarade att han från början varit rätt kritisk.

– De som är två- eller trespråkiga utgör en oerhörd resurs inom äldreomsorgen. Ibland faller äldre tillbaka till sitt modersmål när de får demens och då är det bra om det finns personal som klarar mer än ett språk, sa han.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com