Gruppen-3a-328x120

Hjort instängd vid reningsverket – kastade sig i panik mot stängslet

Hjort instängd vid reningsverket – kastade sig i panik mot stängslet

En hjort fick panik efter att ha blivit instängd bakom det ifrågasatta stängslet kring reningsverket i Hässleholm och naturområdena intill. Den skadades när den rusade i full fart in i det svetsade metallstängslet tre gånger. De två sista gångerna försökte den hoppa upp för att ta sig över men slog huvudet i taggtråden upptill. Dagen efter kastade den sig i bäcken som nu är både djup och strid.

Lagen är tydlig med att stängsel inte får sättas upp i natur där allemansrätten gäller om syftet är att utestänga allmänheten. En anmälan till länsstyrelsen ledde ändå ingenvart. Naturvårdshandläggare Per Levenskog säger att stängslet inte är godkänt, det är bara inte prioriterat.

Hjorten blev skrämd av avverkningsarbetet och sprang rätt in i stängslet som i strid med allemansrätten inhägnar ett stort område utanför reningsverkets verksamhetsområde.

Tidigare var en del av reningsverkets verksamheter inhägnade, men de gamla staketen togs bort när det nya stängslet kring ett betydligt större område sattes upp 2021. Syftet skulle vara ett “skalskydd” för att utestänga obehöriga, alltså alllmänheten, något som direkt strider mot den grundlagsfästa allemansrätten när det gäller naturområdena. Enligt miljöbalken kan markägaren därför tvingas att ta ner ett sådant stängsel.

Nu visar det sig att det inte bara är allmänhetens rörlighet som begränsas av stängslet vid reningsverket utan även de vilda djurens. Det är gott om djur i området, bland annat dovhjortar och rådjur. De kan ta sig innanför stängslet när den stora grinden vid infartsvägen står öppen för att exempelvis lastbilar ska köra in.

För två veckor sedan blev djuren av allt att döma skrämda av pågående avverkningsarbeten inom inhägnaden. Linus Jepsson var ute och gick med hunden när han såg en hjort rusa mot stängslet. Han hann få upp mobiltelefonen och filma händelseförloppet. Se filmen under artikeln!

Han såg också att hjorten var blodig på huvudet. I övrigt verkade den inte skadad.

Dagen därpå såg han troligen samma hjort som blev skrämd igen när den sökte efter en utväg.

– Den slängde sig i bäcken. Den fick fullständig panik och försökte simma vidare. Hur det sedan gick vet jag inte, om den tog sig upp eller ligger död i sjön, säger han.

Sämre och sämre för det vilda

Han är mycket kritisk till både stängslet och hur djur behandlas i Hässleholms kommun.

– Det enda djuret som är värt något här är väl det som ligger på tallriken. På grund av att kommunen är som den är blir livsförutsättningarna för det vilda sämre och sämre. Det är en korrupt och kriminell kommun, säger han.

Han nämner de hängda gässen på kommunens fält bredvid reningsverket för några år sedan, kommunens motvilja mot uttrarna som också försvann från området och jaktanläggningar på både Hässleholm Miljös och kommunens mark där det finns taggtråd på flera ställen. Han har även märkt att det på grund av stängslet vid reningsverket är fler djur som trafikdödas på Hovdalavägen.

– De har ingenstans att bli av. Om de korsar vägen tvingas de springa längs stängslet eller in genom grinden när den är öppen.

Linus Jepsson kan inte förstå att länsstyrelsen avfärdade hans tidigare anmälan om stängslet som uppenbart strider mot allemansrätten. Särskilt märkligt anser han att det blir om natur olagligen får inhägnas samtidigt som kommunen och Hässleholm Miljö tillåts fortsätta detaljplaneprocessen med expropriation av hans och grannen Jan Tillgrens bostäder på andra sidan Hovdalavägen. Kommunen vill planlägga marken som – natur. Naturen i närområdet har samtidigt minskat när privatpersoner utökat sina tomter på kommunal mark och avverkat träd där för att få sjöutsikt.

Prioriterar inte allemansrätten

Stängslet går också längs Hovdalavägen, vilket gör det svårt för vilda djur att röra sig mellan områdena på båda sidor vägen utan att gå in genom grinden när den är öppen.

Per Levenskog var den på länsstyrelsen som beslöt att inte driva frågan om stängslet vidare. Det var inget formellt beslut.

– Vår chef bedömde att vi inte skulle prioritera det. Allemansrättsliga frågor har ganska låg prioritet. Där vi har självklart lagstöd för att agera gör vi det. Annars gör vi inget, men det innebär inte ett godkännande, säger han.

Han förklarar att länsstyrelsen är ålagd att prioritera.

– Frågan är om man överhuvudtaget kan säga att det här är olagligt, allemansrätten är ju inte en lag. Bedömningen är att det varken är lagligt eller olagligt utan bara att det här prioriterar vi inte, säger han.

Områden som han menar ska prioriteras är de som har större värde för friluftslivet. Men han instämmer i att länsstyrelsen kan kräva att markägaren ska ta bort ett stängsel i sin helhet om enda syftet är att stänga ute allmänheten. Om det finns ett annat syfte kan passager för allmänheten krävas.

Per Levenskog besökte området i april 2021 då han ändå var i närheten i annat ärende. Han talade även med Stefan Lindgren på Hässleholm Miljö som varit projektansvarig för stängslet och skrev sedan en tjänsteanteckning om samtalet.

– Han uppger att de satt upp stängslet efter naturliga gränser och i enlighet med förslaget till detaljplan. Skogsområdet i öster är medtaget för att medge viss expansion i framtiden. I nuläget finns dock inga planerade avverkningar, skrev Per Levenskog.

I ett svar till bolaget skrev han sedan att en del skogsmark där allemansrätten gäller hamnat innanför stängslet och att länsstyrelsen därför bedömt om det fanns skäl att förelägga med stöd av miljöbalken. Bedömningen blev att marken inte var att betrakta som av värde för friluftslivet. Det motiverades med närhet till järnvägen, lukt från anläggningen och relativt begränsad mängd naturmark i förhållande till vad som fanns att tillgå utanför hägnet.

– Jag kan tycka att jag borde ha uttryckt att värdet för friluftslivet bedömdes som begränsat, inte att det saknades, skriver han nu i mejl till Frilagt, men menar att bedömningen ändå hade blivit densamma.

En fråga om anständighet

Han ser det som olyckligt att hjortar och rådjur blir instängda, men menar att det inte faller inom länsstyrelsens tillsynsansvar.

Däremot tycker han att markägaren bör ha kontroll över sitt stängsel och nämner jaktlagens förbud mot att ofreda och förfölja vilt annat än vid jakt.

– När det uppstår en situation där man skrämmer viltet så att det far illa bör man hantera det på ett humant sätt. Det här är inte riktigt samma sak som att förfölja eller ofreda viltet, men det närmar sig. Om de skulle märka att det återupprepas tycker jag absolut att de skulle fundera på hur de ska lösa det. Jag kan inte säga vilket lagkrav det skulle vara utan tycker bara det är anständighet. Det måste finnas någon utväg för djuren. Det är få som inte håller med om det, hoppas jag, säger han.

Naturvårdsverket ger riktlinjer

På Naturvårdsverket som ger länsstyrelsen riktlinjer säger miljörättsjuristen Nils Hallberg att det ytterst krävs domstolsprövning för att avgöra i det enskilda fallet. Men allemansrättsliga frågor hamnar sällan i domstol. För det krävs också ett formellt beslut från tillsynsmyndigheten som alltså är länsstyrelsen.

– Många gånger är det bra om länsstyrelsen fattar beslut så att man får en överklagbarhet. Då kan man få hjälp av domstolen, säger Nils Hallberg.

Men länsstyrelsen är inte tvungen att fatta beslut, det står får, inte ska, i lagen.

– Det är lite upp till länsstyrelsen att bedöma.

Allemansrätten är en gammal sedvana som sedan 1994 även har stöd i grundlagen genom regeringsformen.

– Man kan tänka sig en cirkel, där innanför bor allemansrätten och när man når ytterkanterna möter annan lagstiftning, säger Nils Hallberg.

Miljöbalken 26 kap 11 § säger bland annat om mark som omfattas av allemansrätten: “Är det uppenbart att ett stängsel endast är avsett att utestänga allmänheten från området, får föreläggande meddelas om att ta bort det”. Om stängslet har ett legitimt syfte kan det räcka att kräva grindar eller andra genomgångar, så kallat stängselgenombrott, om området har betydelse för friluftslivet.

Det är inte bara stränder och andra attraktiva områden som har betydelse för friluftslivet, utan även mer vanlig natur och särskilt om det inte finns så mycket annan natur i närheten.

Får inte vara mer långtgående än det behövs

Nils Hallberg menar också att det är speciellt i Skåne eftersom det är så tätbefolkat, inte bara i de södra delarna. Städerna förtätas alltmer.

– Det talas alltmer om att bevara gröna stråk både för biologisk mångfald och folkhälsan. Även i Hässleholm och inåt landet där järnvägen går. Det går fort att förtäta bort sig.

Själv bor han i Östersund där situationen är en helt annan.

– Här skulle man kunna bygga 16 mil åt vilket håll som helst utan att stöta på något hinder. Det ska man förstås inte göra, men det är stor skillnad mot Skåne där det ställs extra krav på att vara om sig och kring sig, framförallt i kommunal markanvändning, säger han.

– Om man då stängslar bort ett stort område som är natur? Det är möjligt att man kan ta det i anspråk senare, men tills dess får man låta folk gå där med hunden.

Nils Hallberg ser ingen logisk anledning till inhägnaden vid reningsverket.

– Vad gör att de behöver så stort område inhägnat? De kan sätta upp staket för verksamheten, men inte för att det är kul att ha mer staket. Inhägnader får inte vara mer långtgående än det behövs.

– De får väl fixa en grind så att det blir en passage och folk kan ta sig in, säger han.

Försökte hjälpa rådjur ut

När Frilagt den 11 januari kontaktar Hässleholm Miljö om de instängda djuren tackar de för informationen.

– Vi har inte sett hjorten, men vår personal är ute och letar efter den. Vi hoppas snart den är på fri fot igen, skriver Linda Arvidsson, enhetschef kommunikation.

Nästa dag meddelar kommunikatören Anton Henrysson att man kvällen innan hittade ett rådjur, men mer än så vet han inte. Dagen därpå berättar han att ansvaret lämnats över till kommunjägarna.

– Vi har haft ett rådjur på besök. Det har varit där även tidigare och då hittat ut på egen hand igen. Sedan det hittades i veckan har vi försökt med att öppna grindar och låta rådjuret komma ut men det verkar inte ha hittat ut denna gång. Vi försöker hjälpa det att hitta ut, skriver han och berättar även att man haft kontakt med KFV-Skåne (Katastrofhjälp fåglar och vilt) och andra experter.

Avlivas eller räddas?

Frilagt har flera gånger försökt ringa kommunjägarna och inte fått tag i någon som känt till saken förrän på tisdagen då Anders Dicksson tycker att det är konstigt att inget verkar ha hänt.

– Om jag hade fått uppdraget hade jag slutfört det, säger han.

Hur hade du gjort då?

– Det ska ju avlivas, säger han först.

Går det inte att rädda det?

– Nej, då får man nog klippa hål i staketet. Jag hade kört dit och kontrollerat. Det är ju ett stort område. Om rådjuret sett nermagrat ut eller haft ett ben som var trasig hade man fått avliva det. Om det hade verkat helt friskt får man nog låta det vara. Det klarar sig bra där inne. Där är ju massor av gräs och bra skog, säger han.

Efter att ha pratat med en kollega meddelar han att ett rådjur var kvar i inhägnaden den gångna helgen och verkade må bra.

– Det är inget fel på rådjuret. Grinden är öppen på vardagar så det kan gå ut om det vill, berättar han.

Han hänvisar vidare till Christer Söderling på kommunen som ansvarar för den kommunala jakten, men har semester denna vecka.

Berit Önell

Se filmen här:

Läs mer:

2019-04-14 Döda gäss på stolpar på kommunens mark väckte obehag

2021-03-27 Avverkat för reningsverkets staket – moment 22 för närboende

2021-12-15 Kommunen bekostar ny väg till jaktanläggning

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com