Två gånger på en vecka har omsorgspersonal i Hässleholms kommun förgäves tryckt på sina överfallslarm. Båda gångerna har hotfulla situationer löst sig med hjälp av kollegor, men ansvariga i kommunen ser allvarligt på incidenterna och en stor utredning har dragits igång. Kommunens säkerhetsavdelning är involverad och även upphandlingsenheten som tecknat avtalet med säkerhetsföretagen där ansvariga varit svåra att nå. På tisdag hålls ett gemensamt möte i kommunen för att reda ut vad som hänt och vad som bör göras för att det inte ska hända igen.

– Det här får inte fallera, säger omsorgschef Åsa Ollerstam Lundh.

– Personalen ska självklart kunna lita på att när de trycker på larmet ska de få hjälp.

Det första tillbudet inträffade lördagen den 23 juli när hemtjänstpersonal mötte en drogpåverkad och hotfull anhörig som ville komma in i lägenheten till en omsorgstagare mot dennas vilja. Enligt den anmälan om tillbud som gjorts svarade larmcentralen när en av de två anställda på plats tryckte på larmet. Men efter att ha fått information om situationen sa operatören att de själva får ringa polisen. Inte heller polisen ville hjälpa till eftersom personen står skriven på lägenheten. Istället fick personalen tillkalla tre andra kollegor som kom och hjälpte dem ut från lägenheten.

Den andra händelsen skedde på ett LSS-boende lördagen den 29 juli. Personal larmade men ingen svarade och ingen väktare kom ut. Larmet här går dock både till larmcentral och till övrig personal.

– Personalen klarade ut situationen, men hade behövt hjälp, säger verksamhetschef Malena Sylvan.

Hon ser mycket allvarligt på missen.

– Det är verkligen beklagligt. Det är ju tryggheten för våra medarbetare att de får den hjälpen när de behöver den. Det är inte jätteofta, men den gången det behövs ska det fungera.

– Nu är det som att vi byggt en falsk trygghet, säger hon.

I detta fall hade på torsdagen ännu ingen anmälan eller rapport skrivits. Tillbud av det här slaget ska rapporteras både som ett ärende till omsorgsförvaltningens avdelning för system och teknik och till kommunens centrala säkerhetsavdelning. Malena Sylvan säger att missen kan bero på att sommarvikarierna inte har koll på alla rutiner.

– Det får vi rätta till, absolut, säger hon.

LSS-verksamheten inte har samma avtal för personlarmen som hemtjänsten där ett nytt centralt avtal som på sikt ska gälla för hela kommunen togs i bruk i september 2022.

Enligt Malena Sylvan ska omsorgen efter tillbudet ha fått besked att leverantörerna säkerställt att larmen fungerar.

Orsaken till haveriet är dock oklar.

– Vi har väl inte fått en hel förklaring, säger Malena Sylvan.

– Våra larm går på 2G-nätet och tydligen har det varit lite bekymmer med det nu när man börjat bygga ut 5G. Men det får företaget titta på, säger hon.

Klart är att larmcentralen inte larmat ut någon väktare varken till LSS-boendet eller hemtjänsten.

– De har inte gjort enligt instruktionen, säger Malena Sylvan.

Hon förklarar att om inte larmcentralen kan kommunicera med den som larmar ska väktare automatiskt skickas ut. Det har alltså inte gjorts.

– Om de har brutit mot avtalet så är det allvarligt.

Avtalsbrott är skäl för att häva avtalet.

Sara Makboul, avdelningschef för omsorgens administration där även IT ingår, säger att händelserna kommer att följas upp.

– Vi följer upp för att försäkra oss om att det inte händer igen, säger hon.

Har ni fått försäkringar om att larmen ska fungera nu?

– Absolut.

Hon har inte själv haft direktkontakt med leverantören och hänvisar därför till upphandlingsavdelningen som ska ha de kontakterna. Omsorgsförvaltningen tittar också på om något behöver förstärkas i de egna rutinerna.

– Vi har inte brustit internt som vi ser det. Men är det något vi behöver förstärka så kommer vi att göra det, säger Sara Makboul.

All omsorgspersonal har inte personlarm, men kan få det om behov uppstår.

– När man tilldelats ett sådant larm vill man ha 100 procents säkerhet. Det finns inte utrymme till någon felmarginal egentligen, säger Calle Alm, informationssäkerhetsansvarig på kommunledningsförvaltningen där säkerhetsavdelningen ingår.

Han kom tillbaka från semester i måndags och fick då ta över ärendet, men var alltså inte med i diskussionerna under förra veckan.

– Det här är rent ut sagt oacceptabelt, säger han om incidenterna.

– Det är larmcentralen som ska ringa polis, väktare med flera. Den som är i en hotfull situation har inte tid att ringa polisen utan då ska du bry dig om din egen säkerhet.

Calle Alm förklarar att säkerhetsföretaget ska ha lösningar så att detta fungerar.

– Det finns många saker att skydda i en kommun, men personalen är det absolut viktigaste. Det får absolut inte gå fel.

Upphandlingschef Rikard Muth är en central person i utredningen, trots att han både har semester och är på väg att gå i pension. Men han hade på fredagen bara fått information om den första incidenten.

– Jag vågar inte säga om företaget har brutit mot avtalet och om det var fel att hänvisa till polisen. Larmcentralen kan också ha brustit. Jag försökte nå någon på företaget som var på resande fot i Amerika och hade begränsad tillgång.

Han tänker att det kan finnas situationer där en väktare inte kan göra något utan man måste tillkalla polis.

– Oavsett är det människor som satts i en väldigt otrevlig situation. Att kunna trycka på en knapp och få ut en väktare är en trygghet, säger han.

Han berättar att avsikten är att först hålla ett internt möte i kommunen på tisdag för att få alla fakta på bordet och därefter kalla till ett möte med avtalsparten, alltså säkerhetsföretaget.

– Det här ska fungera, vi har ett avtal. Är det inte så måste vi agera, säger han.

Detta avtal ska inom de närmaste åren ersätta alla övriga avtal om larmtjänster inom kommunen och dess bostadsbolag Hässlehem. Enligt avtalet ansvarar leverantören för hela larmkedjan även om underleverantörer anlitas. Larmcentralens svarstid ska vara 30 sekunder. Kommunens önskemål styr vilka tjänster som ska erbjudas och kan exempelvis vara utryckning med väktare och att larma polis vid behov.

Berit Önell