Kommunen planterade själv in den främmande vattenväxten vattenpest som nu håller på att ta över Sjörrödsbukten i Finjasjön.

– Jag hade ingen aning om att kommunen planterade in den, säger Per Nilsson på tekniska avdelningen, sammankallande i Finjasjöarbetsgruppen.

Magle våtmark var nyanlagd när vattenpesten planterades in i dammarna 1995, tillsammans med flera andra sorters växter: bladvass, rörflen och kaveldun. Enligt dåvarande gatukontorets informationsbroschyr var syftet ”att öka artsammansättningen”.

Vattenpest är dock, som Frilagt tidigare berättat, en så kallad invasiv art. Den har spritts från dammar och akvarier, sprids genom delning och kan fullständigt ta över och tränga ut andra växter. Invasiva arter ska om möjligt bekämpas. På EU-nivå kommer snart en lista över arter som kommuner och länsstyrelser ska åläggas bekämpa. Vattenpest är en av de arter som diskuteras i Sverige.

Miljöchef Sven-Inge Svensson har fått uppgift om att vattenpest fanns i Finjasjön redan på 1950-talet, men det är i vilket fall först nu den har fått rejält fäste. Från Magle våtmark kan den ha spritt sig antingen via bäcken eller med fåglar.

Finjasjöarbetsgruppen har diskuterat ett förslag om att forsla bort den vattenpest som drivit upp på stränderna när vattenståndet nu varit rekordlågt. Annars är risken att allt åker ut i sjön igen när vattenståndet stiger.

– Men det är inte aktuellt nu. Vi beslöt att undersöka hur det såg ut på plats och den som var där bedömde att det inte var något alarmerande, berättar Per Nilsson.

Nils Carlsson på länsstyrelsen, som forskat om invasiva växter, tror att det skulle kunna ha effekt om vattenpesten togs bort från stränderna. Om levande växtdelar tas bort hindras fortsatt spridning.

– Men även om de har dött tillför de näring om de åker tillbaka ut i vattnet, säger han.

Christer Jönsson, vice ordförande i Helgeåns vattenråd, är bekymrad över vattenpesten och tillståndet i sjön i övrigt, inte minst den långa algblomningen.

– Vem vill bada i den grönsoppa som var i somras, alla upplever väl det obehagligt, säger han.

Han håller inte alls med dem som säger att det stora antalet rastande änder i höst skulle betyda att sjön mår bra.

– Mycket flyttfåglar betyder inte bra vatten, snarare tvärtom, säger han.

Inplanteringen av vattenpest ser han som ett stort misstag.

– Det var korttänkt, säger han.

Nils Carlsson ser inte heller mycket fåglar som ett tecken på att en sjö mår bra.

– Nej. Fåglarna gillar vegetation, men det hade varit bättre om de åt den inhemska vegetationen som vattenpesten tränger undan. Det är aldrig bra när ekosystemen förändras.

Han konstaterar också att igenväxningen är ett tecken på övergödning.

Christer Jönsson tycker att det pågående vårdfisket i sjön måste kombineras med ett omfattande parallellt åtgärdsprogram.

– Det handlar om markanvändningen, slamfällor och våtmarker i skogsmiljö och längs vattendragen. Skogsbruket måste läggas om till hyggesfritt, markberedningsfritt och med körskadegaranti. Nu nöjer man sig med att påstå att det finns en trend till förbättring. Målsättningen måste bli betydligt högre. Sjön måste göras frisk på sikt.

Enligt Christer Jönsson är det hög tid att börja nu.

– Vi kan inte vänta i 100 år, säger han.

Han syftar på ett uttalande i medierna efter en presskonferens om Finjasjön i förra veckan om att fisket måste fortsätta i 50-100 år. Bland de medverkande på plats vid Tormestorps båthamn fanns Per Nilsson och Gunnar Swärdh från tekniska förvaltningen, Lars Olsson(C ), ordförande i tekniska nämnden, miljöchef Sven-Inge Svensson, Per-Åke Nilsson, processingenjör på Hässleholms vatten, Heléne Annadotter och Johan Forssblad från Regito och Mats Bengtsson, ordförande i Finjasjöns fiskevårdsförening.

Frilagt har i efterhand kontaktat de flesta av de medverkande för att få fram de uppgifter som presenterades.

– Vi är nöjda med fisket och har förfinat fiskemetoderna de senaste två åren, säger Lars Olsson.

Han anser inte att det finns några andra åtgärder att ta till just nu.

– Det gäller att bli av med fisken som bökar i sedimenten, säger han.

100 års fiske räcker kanske inte.

– Vi måste fortsätta med fisket inom överskådlig tid, för att bibehålla sjöns status på nuvarande nivå, säger han.

Andra värnar fisket, men anser att ytterligare åtgärder också måste till.

Sven-Inge Svensson anser också att sjön mår ganska bra idag.

– Totalt är den inte så dålig som vissa vill säga. Mycket av vårt arbete har varit framgångsrikt, jämfört med hur det ser ut i många andra sjöar, men visst finns det mer att göra, det räcker inte att fiska, säger han.

Han håller inte med om att algblomningen varit värre i år utan menar att den bara kom senare, när många ville bada.

Han hävdar att en åtgärd som skulle kunna förbättra sjöns hälsa är om dämmet tas upp senare så att inte vattenståndet sjunker så hastigt på sensommaren.

– Kanske skulle det vara kopplat till vattennivå istället för datum, säger han.

Per Nilsson ser fisket som en kortsiktig lösning för sjön.

– Det är svårt att hitta långsiktiga lösningar, men kanske kan vi göra mer kring tilloppen. Vi ska göra en inventering där, säger han.

Johan Forsblad på Regito förklarar att fisket haft enorm betydelse för Finjasjön.

– Före fisket låg fosforhalterna i snitt på 200 mikrogram per liter, när vi fiskat har det legat på 42 (åren 2012-2014), berättar han.

I sommar har totalfosforhalten varit något högre än i fjol, 41 jämfört med 35 mikrogram per liter.

Enligt mätningarna har större fosformängder läckt från bottensedimentet än de som släppts ut från reningsverket. Även tillflödena har tillfört fosfor och dessutom varit ovanligt brunfärgade i år.

Medelvärdet för siktdjupet var 1,93 i somras, det bästa sedan 1996 då det var 2,10.

– Vi upplevde en sämre situation med algblomningen i år än i fjol, men det har varierat på olika ställen i sjön och det har inte varit några breda algavlagringar på stränderna, säger Johan Forsblad.

Häromveckan kunde han på plats konstatera att sjön vid Sjörröd blivit som en parkdamm, grund och full med växter, fåglar och fågelskit, vilket inte är bra.

– Men växterna ökar också när det blir större siktdjup i sjön, säger han.

Berit Önell

Läs tidigare artikel i ämnet:
18/10 Vattenpesten sprider sig i Finjasjön