Hässleholms vatten skyndar sig nu att gräva bort de läckande slamtorkbäddarna bakom reningsverket och jordvallarna intill dem. Därmed försvinner de möjliga bevisen för att avloppsslam tills nyligen okontrollerat rann rakt ut i naturen – i så fall ett uppenbart miljöbrott.

– Om det är som du säger och de inte har tillstånd är det ett miljöbrott. Om miljökontoret inte har reagerat är de olämpliga att ha tillsyn över verksamheten, säger miljöåklagaren Lars Magnusson.

Frilagt avslöjade för ett par veckor sedan att slamtorkbäddarna nära Maglekärrsbäcken i många år använts som upplag för slam som reningsverket inte kan ta hand om, exempelvis för att det misstänks innehålla tungmetaller eller andra föroreningar eller större partiklar. Som det såg ut var bäddarna inte täta bakåt eftersom de saknade kant där och inte heller nedåt eftersom bottnarna, av asfalt, var trasiga och växtlighet trängt igenom.

Slamtömningsbilar släppte sitt innehåll i bäddarna utan någon kontroll eller dokumentation från reningsverkets sida. Efter viss tid, när slammet blivit torrare, transporterades det till deponi på Hässleholm miljös anläggning i Vankiva. Inte heller där skedde någon provtagning.

Något tillstånd med villkor eller någon regelbunden besiktning, som med övriga delar av reningsverket, förekommer inte. Bäddarna nämns bara i reningsverkets äldsta tillstånd från 1973 med en mening om att ”de befintliga slamtorkbäddarna” vid behov kommer att användas för tillfällig uppläggning av slam.

Lars Magnusson blir förvånad över uppgifterna om slamhanteringen.

– Om de hanterar avfall på det sättet borde det vara villkorat, säger han.

Kommunens miljöchef Sven-Inge Svensson vill inte kommentera ärendet innan han har pratat med Per Fribing, den miljöinspektör som ansvarar för tillsynen av reningsverket. Fribing har haft semester i flera veckor, var tillbaka några dagar, men är nu sjukskriven.

– Jag har inte hunnit prata med honom om detta, säger Sven-Inge Svensson.

Han tycker dock inte att det verkar vara så bråttom.

– Det är inget akut pågående miljöbrott, bäddarna används väl inte nu, säger han.

Men borde ni inte undersöka saken mer innan de hinner undanröja bevis?

– Jag vet inte vad inspektörerna gör, de får sköta det, säger Svensson.

Hässleholms vattens vd Henrik Brink berättar att kanterna kring bäddarna nu grävs bort för att nya ska byggas upp.

– Nu blev det ju vinter. Men vi går förmodligen över dem med asfalt. Det är inga stora saker, men vi är angelägna att få igång dem igen. Det är inte alltid man kan köra direkt till Vankiva med slammet. De vill inte heller ha det där om det är för blött. Det är också en trygghet för oss att ha bäddarna. Det kan hända saker.

I förra veckan svarade Hässleholms vatten på miljöinspektör Ida Gundersens frågor om slamtorkbäddarna.

I sitt svar förnekar Hässleholms vatten att bäddarna är otäta. Några bevis för det lämnas dock inte utan enbart en svepande formulering: ”Att slamtorkbäddarna är täta bekräftas genom dess användande eftersom vätskenivåer då enbart ändras beroende av dekantering, normal uttorkning/avdunstning”.

– De har använts utan att läcka, förklarar Henrik Brink.

Hur vet ni det?

– Det har vi sett. Men vi har inte gjort någon regelrätt täthetskontroll, medger han.

Henrik Brink förklarar att de pågående åtgärderna vidtas för att säkerställa bäddarnas täthet.

– Vi säger inte att de behöver tätas, men vill förbättra dem så att det inte ska finnas något tvivel, hävdar han.

Markprover för att kontrollera om bäddarna har läckt är, enligt Brink, inte aktuella.

– Vi har inga planer på det, säger han och hänvisar till provtagning av både mark och vatten där de förorenade järnvägsmassorna låg, på andra sidan det ogräsbevuxna partiet bakom slamtorkbäddarna.

Dessa prover visade ingenting alarmerande. Vattenprovet togs dock uppströms upplagsplatsen.

Brink vill inte kommentera att det inte finns någon kant i bakre delen av bäddarna, att växter trängt upp genom bottenplattorna eller om asfalt är ett helt tätt material.

– Vi har dialog med en asfaltentreprenör om att det ska vara en tätare variant av asfalt, säger Brink.

Någon dialog om detta med miljökontoret om materialval har inte förekommit.

Enligt svaret har lutningen kontrollerats och resultatet blev att det inte stämmer att slam kan rinna ut i naturen.

Slamtorkplattan bredvid bäddarna ska användas för mellanlagring av slam från reningsverkets vassbäddar när de ska tömmas, liksom mellanlagring av maskinellt avvattnat slam. Slammet från vassbäddarna uppges inte vara flytande och ska därför inte kunna rinna ut i naturen.

Uppgifter om att slamtömningsbilar skulle ha spolats dementeras. Däremot ska en grävmaskin ha rengjorts genom spolning på plattan.

Bäddarna används, enligt svaret, till tre ändamål. Det handlar om slam från spolning av ledningar, sanering och liknande där innehållet misstänks vara förorenat eller är odefinierat. Det kan också vara slam från läckage av orenat avloppsvatten som innebär att sanering måste göras på mark med jord och sten eller tömning av biodammarna på Vittsjös reningsverk. Dessutom vill bolaget ha en tom slamtorkbädd i beredskap för oförutsedda händelser.

Enligt svaret har Hässleholms vatten nu påbörjat en inventering av kvaliteten på slamtorkbäddar och slamplatta. Kompletteringsåtgärder ska säkerställa tätheten tills en total förnyelse genomförs, i samband med att reningsverket vallas in för att skyddas mot Finjasjöns översvämningar. Den processen drar dock ut på tiden på grund av olika tillstånd, detaljplaneändring med mera.

En av de tre bäddarna, den närmast bäcken, togs ur drift för flera år sedan på grund av att den misstänktes vara otät.

Berit Önell

Läs tidigare artiklar i ämnet:
8/11 Reningsverket släpper avloppsslam i naturen
9/11 Vem som släpper ut vad dokumenteras inte
13/11 Slambäddar bara för tillfälligt bruk i 40 år