Frilagts granskning i forskningsrapport om missionerande islamistiska miljöer

Ett videoklipp på en Facebooksida som tillhört Ljusets moské i Hässleholm visar pojken som sjunger en uppmaning att döda shiamuslimer.

Salafistisk tolkning av islam kan utgöra grogrund för våldsbejakande jihadism. Dessa miljöer växer i Sverige samtidigt som Säkerhetspolisen rapporterar att våldsbejakande islamism ökat kraftigt. Vilka budskap salafisterna förmedlar och hur de påverkar individer och samhälle har kartlagts i en ny forskningsrapport från Försvarshögskolan på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Frilagts granskning av Ljusets moské i Hässleholm beskrivs utförligt. Rapporten avslöjar också att det förekommer att muslimska kvinnor i Hässleholm övervakas av män så att de inte ”syndar och närma sig det svenska samhället” och att myndigheter har stoppat hässleholmare som varit på väg till Syrien och Irak för att ansluta sig till terrorgrupper.

– Det här är första gången vi har en samlad kunskap om hur det ser ut, säger forskaren Magnus Ranstorp.

Terrorexperten Magnus Ranstorp är en av forskarna bakom rapporten om hur salafister sprider sitt budskap i Sverige.

Rapporten, som släpptes på torsdagen, har rubriken ”Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället”. Det är första gången ämnet undersöks på det här sättet.

Salafism är en bokstavstrogen tolkning av sunniislam. Salafismen och den salafistiska jihadismen, har utvecklats i Sverige under en längre tid.

– Båda dessa inriktningar är en minoritet inom sunniislam. Alla salafister är inte jihadister, men alla jihadister är salafister, skriver forskarna Magnus Ranstorp, Filip Ahlin, Peder Hyllengren och Magnus Normark som betonar att studien inte får tas som intäkt för att representera muslimer som grupp.

Enligt Säpo har Sveriges våldsbejakande islamistiska miljöer tiodubblats mellan åren 2010 och 2017.

Rapporten bygger på ett 70-tal intervjuer med bland andra företrädare för polis, kommuner och civilsamhälle. Även journalister har intervjuats och mediers granskningar har studerats liksom den salafistiska närvaron i sociala medier och protokoll från myndigheter.

Salafisternas mission sker ofta just via sociala medier. Kringresande predikanter har föreläsningar i moskéer och även via Youtube, utländska organisationer samarbetar med svenska för att sprida budskapet och på flera håll förekommer koranskolor för barn.

Forskarna beskriver situationen i ett antal svenska orter. De salafistiska predikanterna och de sociala nätverken förefaller uppdelade i ett västkustbälte och ett östkustbälte. Västkustbältet omfattar Malmö, Landskrona, Lund, Hässleholm, Halmstad, Falkenberg, Göteborg, Borås, och Uddevalla. I Östkustbältet ingår Stockholm, Örebro, Gävle, Eskilstuna samt norra Sverige.

Situationen i Hässleholm förklaras bland annat med hjälp av Frilagts granskning av Ljusets moské och dess Facebooksidor med våldsam hatpropaganda mot shiamuslimer samt kopplingar till våldsbejakande islamister. Moyed al-Zoebi friades från terrorbrott mot en shiitisk bönelokal i Malmö, men var enligt domstolen bevisad IS-sympatisör. Imamen Abu al-Hareths mordförsök på en shiamuslimsk man i Hässleholm 2009 uppfattades som startskottet på de senaste årens eskalerande hot och våld mot shiamuslimer i Sverige. När imamen kom ut från fängelset fick han komma tillbaka och föreläsa i Ljusets moské och han har under en tid också haft ansvar för barnverksamhet i Hässleholm.

Raed Salah, predikant som gillades av en av Ljusets moskés styrelsemedlemmar. Efter IS framgångar i Irak sa Salah: ”Om Gud vill kommer Jerusalem snart bli huvudstaden i det globala kalifatet”. Han har skyllt hedersmord på feminismen.

– Granskningen stärkte bilden att salafisterna har ett starkt fäste i Hässleholm och där shiiter känner sig alltmer hotade, skriver forskarna.

Granskningen publicerades i Frilagt den 16 maj 2017 och i en bearbetad version i Expressen, Kvällsposten och GT den 4 juni 2017.

Enligt intervju med en polis i Hässleholm i maj i år är påverkan från salafistiska miljöer i Hässleholm mest lokalt betingad och kopplad till bostadsområden och familjer. I vissa områden är påverkan påtaglig och tar sig framförallt uttryck genom olika slags förföljelse mot kvinnor. Män går efter dem när de går ut, de övervakas via sms och får inte träffa vem de vill.

Det förekommer radikalisering i Hässleholm, främst i källarmoskéer där radikala budskap predikas. Personer som har rest eller varit på väg på väg att resa iväg på jihadistresor har stoppats av myndigheter.

– De salafistiska miljöerna liknas vid MC-gäng, då de är slutna, ogärna interagerar med övriga samhället och utkräver egna rättsprocesser om fel begåtts, säger polisen, enligt rapporten.

Magnus Ranstorp tror dock inte att det är värre i Hässleholm än på andra håll.

– Det blev så tydligt med shiamotsättningarna i Hässleholm, det är ett av de starkaste exemplen med den reella våldshandlingen som det brutala mordförsöket var. Men den salafistiska påverkan är mer vanlig än vi trott och förekommer på många olika plan, säger han till Frilagt.

Han förklarar att salafismens spridning i Sverige bygger mycket på starka sociala kontaktytor och släktband.

– Vi har fått en bra bild över det nu, säger han.

Nästa fråga är vilka åtgärder som kan vidtas.

– Lokalt görs ingenting eller väldigt lite. Nu måste ansvariga tänka igenom det här. Det måste vara väldigt tydligt från kommunernas sida att de demokratiska rättigheterna aldrig får åsidosättas. Man måste också ta tag i polariseringen i samhället, säger Magnus Ranstorp.

Imamen Abu al-Hareth, dömd för mordförsök mot en shiamuslim i Hässleholm, fick fortsätta predika efter fängelsestraffet för mordförsök.

Hans råd till Hässleholms kommun och andra kommuner är att snarast diskutera igenom vilken problematik som finns lokalt.

– Polisen kan hjälpa till med kunskap om läget och det finns också en samordnare mot våldsbejakande extremism som måste ta det här på allvar.

– Samhället ska skydda minoriteter mot hat och hot och ingen får inskränka kvinnors fri- och rättigheter. Det handlar om att värna demokratin och de mänskliga rättigheterna och det krockar med salafismen. Där har politikerna i kommunen stort ansvar. De måste vara starka och visa att de aldrig tummar på de här värdena, säger han.

Magnus Ranstorp är övertygad om att rapporten också kommer att leda till nationella initiativ.

En konkret åtgärd som han vill se snart är en bättre insyn i stiftelser och föreningar så att det går att spåra var insamlade pengar hamnar. I flera fall har det framkommit att salafisternas insamlingar till nödlidande i Syrien och Irak till största delen inte har gått dit de ska.

Berit Önell

Läs Frilagts granskning av Ljusets moské

Läs granskningen i Expressen

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com